Förköpsrätt. Den 26 januari 2012

På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finn igen ett köp av fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en 0,675 ha stor fastighet till priset av 440 000 €. I föredragningslistan kan man läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.12.2016 saakka" och att "Kiinteistön koko pinta-alalle laskettuna kauppahinta vastaa noin 65 euroa/maa-m²." Som motivering till affären anges följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu etelässä ja pohjoisessa kaupungin omistamiin alueisiin.

Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Av den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors stads markegendom i Ösersundom framgår att staden även beslutat anskaffa en liten fastighet i Vikkulla, som tidigare hörde till Vanda. Helsingfors stad äger inte från förut mark i det område som inkorporerades från Vanda. Beslutet om att köpa fastigheten eller utnyttja stadens förköpsrätt togs av Helsingfors stadsstyrelse den 5 september och av fastighetsnämnden den 9 augusti.

Som bilaga till föredragningslistorna ingick ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012

http://www.hsl.fi/FI/mikaonhsl/Documents/Tiedoteliitteet/kaarimalli_vaihtoehdot.pdf

Helsingin Sanomat publicerade i fredags en artikel med rubriken "Helsinki moittii joukkoliikenteen kaarimallia". Följande dag publicerade tidningen en insändare med rubriken "HSL sortaa itäisissä kaupunginosissa asuvia". I söndags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "HSL:n hallitus 24.1.2012", där han försvarar modellen, som skall minska på kommungränsernas betydelse. Soininvaara pikar Helsingin Sanomat och påpekar att "Vaikka Vuosaari kuuluu B-vyöhykkeeseen, sieltä pääsee keskustaan (A-vyöhyke) alimmalla tariffilla." Soininvaara tillägger dock att "Östersundom kuitenkin sijoitetaan C-vyöhykkeeseen, jolloin se joutuu ”seutulipun” taakse  matkalla keskustaan, mutta ei matkalla Itäkeskukseen." Det är närmast Östersundomborna som diskrimineras av tariffer baserade på zoner, men det är en naturlig följd av att Östersundom onaturligt anslutits till Helsingfors.

I föredragningslistan för HRT;s styrelsemöte kan man om "Vaihtoehto 1: Perusvaihtoehto" läsa följande:

Kukin kunta sijaitsee maksimissaan kahdella kaarella. Poikkeuksena on Helsingissä Östersundom, joka sijaitsee C-kaarella johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.

(Jag har tidigare skrivit om zongränser i inläggen "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007", "Bergtäkt. Den 25 januari 2011", "Snabbspårväg i Esbo. Den 30 mars 2011" och "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars2011".)

HET publicerade igår som en bilaga till ett meddelande ett pdf-dokument med tre olika alternativ för zongränser. Bilderna ovan är ur dokumentet. Alternativen är identiska för Östersundoms del. På kartan talas det om zongränsens placering i "Östra Helsingfors" (Itä-Helsinki), men gränsen går inte genom Östra stordistriktet, utan genom Östersundoms stordistrikt, som i praktiken i sin helhet hör till zon C.

Svårare än man kunde tro. Den 24 januari 2012

Bbl 24.1 2012 s 8

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikelm med rubriken "Snart kastas nytt ljus över Östersundom". Rubriken på paradsidan lyder "Östersundomplan avancerar". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommitttén om drygt två veckor förväntas komma med ett förslag om planeringen av Östersundom. I artikeln omnämns även texten i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) Borgåbladet skriver att "Planläggarna i Helsingfors har stött på samma problem som kollegerna i Sibbo i tiden tampades med: det är svårare än man kunde tro att planlägga och bygga ut i Östersundom."

Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012

HS 23.1 2012 s A 12

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia". Det är Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä som anser att flygfältsområdet i Malm, vars hyreskontrakt med staten går ut år 2034, bör byggas ut före Östersundom! Uttalandet är anmärkningsvärt på flera sätt, inte minst med tanke på de officiella motiveringarna för inkorporeringen. Helsingfors stad och staten hade redan kommit överens om att staten tidigare skulle avstå från Malm, då försvarsminister (och senare statsminister) Matti Vanhanen satte käppar i hjulen. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Ur Vanhanens synvinkel var Östersundom en kompensering för Malm, men nu vill Penttilä altså trots allt bygga Malm före Östersundom, som visat sig mycket svårt att planera. En pikant detalj i sammanhanget är att Malm saknas från generalplanen som följd av att stadsdirektör Jussi Pajunen var jävig då han deltog i stadsstyrelsens beslutfattande om av generalplanen. Jag återger valda delar ur artikeln i Helsingin Sanomat:

Malmin lentokentän alueelle tulisi rakentaa asuntoja ennen kuin Helsinki ryhtyy itäisten liitosalueiden asuttamiseen, esittää apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä (sd).

"Malmi ensin, Östersundom sitten. Se olisi paljon parempi järjestys", Penttilä sanoo HS:lle. ...

Toinen suurprojekti, Sipoosta lohkaistujen alueiden rakentaminen, etenee takkuillen. Östersundomin kaavoitus kymmenientuhansien ihmisten asuinalueeksi on osoittautunut hankalaksi.

Huonon maaperän ja useiden Natura-suojelualueiden takia käyttökelpoista rakennusmaata on oletettua niukemmin.

Poliitikkojen käsittelyyn on keväällä tulossa viisi vaihtoehtoista luonnosta osayleiskaavaksi. Ne eroavat toisistaan asuinalueiden sijainnin ja liikenneratkaisujen osalta. Metrokaupungin lisäksi arvioidaan vielä kerran pikaraitiotiehen perustuvaa kaavaa.

Guggenheim. Den 22 januari 2012

I mitt inlägg "Guggenheim och Sibbo. Den 12 januari 2012" har jag omnämnt Guggenheim-projektet, som i sig inte har någonting med fallet Sibbo att göra. Det var kolumnen "Ei enää mitään, ei ainakaan Helsingille!" i Helsingin Sanomat som gav anledning till att ta upp Guggenheim på denna blogg. I kolumnen skriver Antti Blåfield att fallet Sibbo gav Helsingfors ryktet om att vara en rödare, vilket väcker misstroende angående Guggenheim. Nu vill man, enligt Blåfield, inte ge någonting åt Helsingfors. Jan Vapaavuori hade både den 10 och den 11 januari på sin blogg prisat Guggenheim då Blåfields kolumn publicerades den 12 januari. Följaktligen skrev Vapaavuori även den 12 januari ett inlägg om Guiggenheim, denna gång med rubriken "Helsinkiin vaiko eikö?" I blogginlägget skriver Vapaavuori att "Se mitä pääkaupunkiseudulla tapahtuu tai ei tapahdu heijastuu laajasti koko Etelä-Suomeen ja hieman välillisemmin koko maahan." Argumentet är bekant från fallet Sibbo, där inkorporeringen var av nationell betydelse, eftersom det som är bra för Helsingfors är bra för hela Finland...

Det finns vissa likheter mellan fallet Guggenheim och fallet Sibbo. Båda projekten kan ses som ett uttryck för en megalomanisk metropolidé - och för överborgmästarens napoleonkomplex. I båda fallen är det Samlingspartiet i Helsingfors som driver på. I båda fallen har frågan om jäv aktualiserats. I båda fallen förväntas stadsfullmäktige ta beslut i stor brådska. Tidskalan var dock av helt andra dimensioner då stadsstyrelsen i Helsingfors lade fram förslaget för fullmäktige om att göra en framställning till ändring i kommunindelningen. En annan väsentlig skillnad är att det i samband med Sibbofrågan var kommunministern som förväntade sig ett beslut i brådskande ordning.

Ytterligare en väsentlig skillnad är mediernas hållning. I samband med fallet Sibbo hade Helsingfors Helsingin Sanomats och Suomen Lehtiyhtymäs stöd. I fallet Guggenheim har speciellt tidningarna som ägs av Suomen Lehtiyhtymä och Eero Lehti förhållit sig mycket kritiskt till Guggenheimprojektet. 

Ingen reklam. Den 21 januari 2012

För några månader sig gjorde Blogger reklam för sin AdSense, genom vilken bloggare kan förtjäna pengar. Blogger påstod att min blogg "verkar vara populär". Att min blogg enligt Bloggers eller Googles statistik är populär eller välbesökt beror nog främst på att jag skrivit så många inlägg. Flertalet av besökare läser inte det senaste inlägget, utan besöker istället äldre inlägg, som de hittat via en sökmaskin. Väl så. Jag länkar även från mina nya inlägg till äldre inlägg.

Knappast skulle jag kunna förtjäna några stora summor på min blogg. För att förtjäna via reklam på min blogg vore jag tvungen att vara mera försiktig med upphovsrättsskyddat material. Liksom en stor del av alla bloggare rör jag mig i en gråzon när det gäller urklipp och bildmaterial.

Den huvudsakliga orsaken till att jag inte prövat på AdSense är ändå att jag på inget sätt skriver blogg för att förtjäna på det. Tvärtom har bloggandet kostat mig en hel del. Förutom allt tid som jag satt ner på bloggskrivandet har jag betalat för digitala tidningar och artiklar. Ett jobb måste vara lönsamt, men en hobby får kosta. AdSense doesn't make sense.

Det är lite intressant att Google erbjuder tjänster så som Blogger (bloggar på Blogspot) utan att ta betalt eller ens påtvinga reklam. Eventuellt förtjänar Google själv lite på AdSense, men det är nog inte företagets motiv bakom tjänsten. Lika väl är Googles intressen kommersiella. Det är inte mina.

Inverkan på Natura-området. Den 20 januari 2012

http://yrjohakanen.fi/valtuustossa/2012/2134/ 

I gårdagens blogginlägg "En dryg miljard. Den 19 januari 2012"  skrev jag om beslutet att riva kraftverket Hanaholmen-B och bygga ett nytt kraftverk i Nordsjö. Denna som på stadsfullmäktigemötet starkast kritiserade planerna på att riva och bygga nytt är Yrjö Hakanen. Hakanens anförande kan läsas på hans webbplats. Jag citerar ur anförandet:

Päästöjen osalta esitys olisi kuitenkin huonompi. Pricewaterhousecoopersin HelEnille tekemän selvityksen mukaan hiilidioksidipäästöt olisivat aluksi suuremmat ja sitten samaa tasoa kuin paljon halvemmassa, HelEnin johtokunnan esittämässä vaihtoehdossa. Liekö tässä syy siihen, että selvitystä ei ole tämän päätösasiakirjan liitteenä?

Toinen, ehkä vielä isompi riski koskee Vuosaareen suunnitellun monipolttoainelaitoksen ja sen kuljetusjärjestelyjen vaikutuksia Östersundomin ja Mustasaaren Natura- ja luonnonsuojelualueisiin. Ely-keskuksen lausunnon perusteella hanke edellyttää Natura-vaikutusten arviointia. Ympäristölautakunnalle on jo kerrottu, että voimalalle pitänee hakea valtioneuvostolta Natura-poikkeuslupa ja sille EU:n hyväksyminen. Lain mukaan se voi saada vain, jos vaihtoehtoja ei ole ja tilalle osoitetaan korvaava alue. Jo tämän päätöksen valmistelu osoittaa, että vaihtoehtoja on, joten hanke voi kaatua siihen, että poikkeuslupaa ei tule.

Hakanen talar felaktigt om "Östersundomin ja Mustasaaren Natura-alue". Han syftar naturligtvis på Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue. Officiellt heter Natura 2000-området Lunden på Svarta Backen och fågelvattnen i Östersundom, men vid Svarta backen finns även ett skilt naturskyddsområde i det område som redan före inkorporeringen av Östersundom hörde till Helsingfors.

Hakenen publicerade igår även ett blogginlägg med rubriken "Savupiippujen varjossa". Även Hakanens blogginlägg "Guggenheimin varjossa" från den 12 januari handlar om kraftverksplanerna. På Hakanens webbplats hittar man även artikeln "Helsingissä tekeillä miljardikupru gryndereille", som publicerats i tidningen Tietonantaja den 12 januari. Här skriver Hakanen korrekt om "Östersundomin ja Mustavuoren Natura-alue":

Vuosaareen suunniteltu uusi monipolttoainevoimala edellyttää Uudenmaan Ely-keskuksen lausunnon perusteella Natura-vaikutusten arviointia, koska se heikentäisi merkittävästi Östersundomin ja Mustavuoren Natura- ja suojelualueiden luontoarvoja.

Todennäköisesti voimalalle pitäisi hakea poikkeuslupaa EU:ltä. Se voidaan myöntää vain jos vaihtoehtoja ei ole ja jos tilalle osoitetaan korvaava alue. Tässä tapauksessa vaihtoehtoja on, joten luvan saaminen olisi vähintäänkin kiistanalaista.

Ledaren i dagens nummer av Hufvudstadsbladet har rubriken "Adjö till den stora kolhögen". Ledarskribenten försvarar stadsfullmäktiges beslut, men skriver lika väl i liknande ordalydelse som Hakanen att "I skuggan av den heta debatten om att bygga ett Guggenheimmuseum fattade Helsingfors stadsfullmäktige ett beslut som till sin ekonomiska dimension är mångfaldig och som har ännu större konsekvenser för stadsmiljön."

Som en kuriositet kan nämnas att bilden av kraftverket på Hakanens webbplats är taget från Cargotecs (f.d. Parteks) kontor, där jag medan jag doktorerade och senare studerade till matematiklärare jobbade som receptionist och kvällsvaktmästare. Nu kan jag se fram emot att få se det nya kraftverket i Nordsjö från mitt köksfönster.