Täysin Helsingin runnoma näkemys. Den 17 juni 2011

Att Vandas inställning till utkastet till gemensam generalplan för Östersundom fick publicitet kom kanske som en obehaglig överraskning för beslutsfattarna och tjänstemännen i Helsingfors, men Vandapolitikernas inställning till utkastet till generalplan bör ha varit känd. I mitt inlägg "9 mot 5. Den 5 april 2011 har jag redogjort för hur det gick till då stadsplaneringsnämnden i Vanda med rösterna 9 mot 5 röstade för att utkastet till gemensam generalplan kan läggas fram till påseende. Att majoriteten ansåg att utkastet kan läggas fram betyder inte att man fann det acceptabelt. Tvärtom lär medlemmarna i stadsplaneringsnämnden i Vanda ha varit eniga om att utkastet är ett missfoster. Jag citerar ur Sirkka-Liisa Kähäräs (sdp) nätdagbok från den 4 april:

Kaupunkisuunnittelulautakunnan kokouksessa käytiin vilkasta keskustelua Östersundomin yhteisen yleiskaavan luonnoksesta. Laitetaanko valmisteluaineisto nähtäville vai palautetaanko. Palauttamisesta jouduttiin äänestämään. Tilanne oli sikäli mielenkiintoinen, koska kaikki olivat sitä mieltä, valmisteltu esitys oli torso, täysin Helsingin runnoma näkemys asiasta, ylimitoitettu suunnitelma ja että siinä esim. viherkäytävät olivat alimitoitetut. Asia päätettiin laittaa nähtäville.

Sosialidemokraattien kanta oli, että laitetaan luonnos valmisteluaineistoineen nähtäville, niin saadaan julkinen kansalaiskeskustelu aikaan ja että siihen tulee eri yhteisöiltä kommentteja, joita voidaan pitää myös paremman esityksen pohjana. Palauttamiseen ei sosialidemokraattisessa ryhmässä luotettu, koska huonohkoa esitystä on turha parsia muutamalla hyvällä kohdalla kokoon ja asia jäisi ylikunnallisen virkamiestyöryhmän valmisteluun, jossa Helsingin edustus on hyvin vahva.

Samtidigt med utkastet till gemensam generalplan diskuteras utkastet till landskapsplan, inte minst för Östersundoms del.De gröna i Nyland publicerade i tisdags ett pressmeddelande med rubriken "Tiedote: Vihrealueet Uudenmaan vetovoimatekijä", där man betonade betydelsen av grönområden. Jag citerar ur pressmeddelandet:

Vihreä ryhmä haluaa kiinnittää huomiota maakuntakaavan ohjaavaan  vaikutukseen viheralueiden osalta.  Seudullinen viherkehä on yksi  Uudenmaan vetovoimatekijöistä ja sen elinvoimaisuus on turvattava myös maakuntakaavassa. Tulevassa kaavassa erityisesti Östersundomin alueen ekologiset yhteydet merenrannan Natura-alueilta Sipoonkorven  kansallispuistoon tulee varmistaa vahvoina.

Sipoon Sanomat publicerade i måndags på tidningens webbplats en förkortad version av artikeln  "Sipoon ja Helsingin korvauskiistan jatkoa pohditaan syksyllä", som ingår i senaste nummer av tidningen. (Se "Inte nog. Den 13 juni 2011".)

Alternativet människorättsdomstol. Den 16 juni 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en ledarartikel med rubriken "Metropolipolitiikka ei toimi".Tidningen återvänder här till gammal bekant retorik från tiden då "Sibbofrågan" diskuterades. Jag citerar:

Jos yhteistyötä ei saada toimimaan, metropolialueen kehitys voi vinoutua pahasti. Alueen kokonaisuuden kannalta olisi tärkeätä, että myös idän suuntaa kehitettäisiin. Tällaista ajatusta ei Vantaan nykyhetken visioon kuitenkaan mahdu.

Ledarskribenten skriver även att "Östersundomin tilanne tuo esiin koko pääkaupunkiseudun kuntajakoon liittyvät ongelmat." Det nu aktuella problemet med kommunindelningen är en direkt följd av inkorporeringen och ändringen i kommunindelningen som trädde i kraft år 2009. Problemen avslöjar inkonsekvensen i kommunindelningsutredarens och Helsingfors eget förslag och motiveringar till ändring i kommunindelningen. Problemen blottar även hyckleriet i Vanda stadsfullmäktiges tidigare utlåtanden till stöd för förslagen till ändring i kommunindelningen. Och visst är det ironiskt att staten lovade ersätta Vanda för "Västerkullakilen" (söder om Österleden) och ett stöd av ändringen i kommunindelningen mot att staten finansierar Ringbanan. Nu är det Vandas eget projekt i anslutning till Ringbanan som står i vägen för östmetron och en "balanserad utveckling" av metropolområdet. Helsingin Sanomat skriver vidare att "Vaikka Marja-Vantaaseen keskittyminen on kiistatta Vantaan kannalta keskeinen asia, itämetro palvelee koko pääkaupunkiseutua ja on siten seudullisesti merkittävä liikennehanke." Liksom inkorporeringen vill man se östmetron som regionalt betydelsefullt. Dess värre var det genom att även "betjäna Vanda" som östmetron var tänkt som ett regionalt projekt.

För fem år sedan förhandlade Helsingfors och Vanda om att Vanda skulle byta bort den större Västerkullakilen (även norr om Österleden) mot Övre Malm. Staten, det vill säga i första hand Hannes Manninen och Matti Vanhanen, hade dock inte tid att vänta på att byteshandeln skulle förvekligas. Av förekommen anledning hade man allt för bråttom.

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Vanda bromsar Östersundomplan". Ironiskt nog uttrycker Sibbos kommundirektör här åsikten att det behövs en "större regional styrning i trafik- och markplanering i regionen".

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "HS: Vanda stoppar metro till Östersundom?". Nyhetstexten uppdaterades senare under dagen samtidigt som man lade till ljudklippen "Sibbodirektören om Vandas åsikt om metro till Östersundom" och "Vandapolitikern Göran Härmälä om metroplanerna". "Sibbodirektören" Mikael Grannas säger sig vara förvånad över Vandas vändning och anser att metron är viktig för Sibbo, även om endstationen skulle bli på Helsingfors sida av gränsen. Göran Härmälä, som representerar Sfp i Vanda, är däremot synnerligen kritisk till metroplanerna och hela utkastet till gemensam generalplan. 


Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Vantaa jarruttaa Östersundomin kaavoitusta". Soininvvara påstår att Vanda bromsar planeringen av Östersundom, för att kunna sälja de planerade bostäderna vid Ringbanan till ett högre pris. Soininvaara påpekar vidare att "Metro pantiin mutkalle Länsisalmen kohdalla, jotta se palvelisi myös Vantaata."  En metrolinjen kunde dras från Nordsjö vidare till Östersundom, men på stadsplaneringskontoret i Helsingfors föredrar man det aktuella metroalternativet från Mellungsbacka via Västerkulla med den officiella motiveringen att det även "betjänar Vanda". Att metron skule betjäna Vanda är i utredningen "Östersundomin raidevaihtoehtojen vertailu" även en officiell motivering till valet av metro istället för alternativet snabbspårväg. Här skriver man att "Yhteistyökumppanit Östersundomin yleiskaavan laatimisen yhteydessä katsoivat, ettei pikaraitiotie hyödytä Vantaata tai Sipoota samalla tavalla kuin metro" och att "Östersundomin yhteisen yleiskaavatyön yhteydessä sekä Vantaan kaupunki että Sipoon kunta painottivat, että metrovaihtoehto palvelee pikaraitiotietä paremmin näiden kuntien maankäytön kehittämissuunnitelmia yleiskaava-alueella." Dess värre har man inte frågat stadsstyrelsen eller stadsfullmäktige i Vanda om saken. Att man i Vanda nu inte är intresserad av metron kom knappast som en överraskning för alla beslutsfattare och tjänstemän i Helsingfors. En överraskning torde det däremot vara att man officiellt uttalar sin åsikt och låter den läcka ut. Nu förlorar ju det på metron baserade utkastet till gemensam generalplan för Östersundom helt sin trovärdighet.

Det verkliga skälet till att stadsplaneringskontoret i Helsingfors valde det aktuella metroalternativet torde dels vara att Helsingfors vill bebygga sin mark i Västersundom i Vanda, dels att man vill göra Östmetron till ett regionalt projekt där så väl staten som Vanda deltar i finansieringen.

Liksom jag nämt i gårdagens blogginlägg "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011" publicerade Borgåbladet igår en artikel med rubriken "Människorättsdomstol alternativ för Sibbobor". I artikeln noteras det speciellt att enskilda kommuninvånare och medborgarorganisationer kan lämna in ett klagomål till Europieiska människorättsdomstolen. Människorättsdomstolen kunde tilldela Finland en reprimand, som i sin tur kunde användas till grund för att begära en återbrytning av högsta förvaltningsdomstolens ersättningsbeslut. Profesorn i förvaltningsrätt Markku Suksi ser dock föga förutsättningar för att människorättsdomstolen skulle ta ett klagomål i det aktuella ärendet till prövning.

Själv bedömer jag det är mera sannolikt att HFD återbryter ersättningsbeslutet än beslutet om en ändring i kommunindelningen. Däremot torde det ha funnits betydligt starkare grunder för Europeiska människorättsdomstolen att ge en reprimand för det första beslutet. Europeiska unionens medlemsländer är förpliktade att låta sina medborgare besvära sig över statliga myndigheters beslut. HFD ignorerade i sitt Sibbobeslut emellertid vissa enskilda kommuninvånares besvär och påståenden. I sitt beslut valde HFD att bemöta vissa påståenden som var enkla att avfärda, medan man förbigick juridiskt tyngre påståenden. Dessutom var minst en av domarna jävig. Dess värre svek föreningen För Sibbo, som hade lovat föra fallet vidare till europeisk instans. Klagomål måste lämnas in inom sex månader från det att avgörandet vunnit laga kraft.

Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011

Rubriken på huvudnyheten på första sidan av dagens nummer av Borgåbladet lyder "Hoppet ställs till Sibboborna". Det är Sibbo kommun som i frågan om att driva frågan om ersättning via europeiska rättsinstanser ställer hoppet till enskilda kommuninvånare. Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Människorättsdomstol alternativ för Sibboborna". Ämnet är så stort och betydelsefullt att jag återkommer till artikeln i ett senare inlägg. Det finns mera att rapportera från dagens tidningar. På paradsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en nyhet med rubriken "Vantaa lipsuu Östersundomin kehittämisestä".

Rubriken på artikeln inne i tidningen lyder "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle". Dårraden lyder "Helsingin unelma Östersundomin pikakaavoituksesta on vaarassa" och underrubriken eller ingressen "Vasta valitun kaupunginjohtajan ajama muutos tuli yllätyksenä Helsingille."

I artikeln kan man inledningsvis läsa att "Vantaa ei halua rakentaa metroa tai muutakaan Östersundomiin ennen 2030-lukua." I artikeln kam man vidare läsa följande:

Kaupunginhallituksen puheenjohtaja Risto Rautava (kok) ei ole yhtä kohtelias:

"Tämä tulee puun takaa ja vaikuttaa todella ihmeelliseltä. Tämä osoittaa, että Vantaan politiikka muuttuu Peltomäen myötä. Tähän palataan kyllä."

Pajuselle ja Helsingille erityisesti Östersundomin ranta-alueet välkkyvät varsin haluttuina uusina asuinkohteina

Det är dock inte i första hand Vandas nya stadsdirektör som ligger bakom Vanda stads linje. Kommittén i Vanda som övervakar Östersundom-kommitténs arbete har gett ett utltande om utkastet till gemensam generalplan och Helsingin Sanomat har nu kommit över dokumentet. Utlåtandet bör ha getts senast den 6 juni.

Helsingin Sanomat publicerade den 11 november en notis med rubriken "Vantaa asettaa poliitikkokaartin kaavatyötä vahtimaan" (Se "Pruukataan. Den 11 november 2010".) Livgardet har nu sagt sin åsikt. Jag torde återkomma till Vandas egen Östersundomkommité i ett senare inlägg. Sirpa Kauppinen (grön) har på Twitter kommenterat Jussi Pajunens uttalande i den aktuella artikeln.

De största problemen. Den 14 juni 2011

Det utlåtandet över om beredningsmaterialet till den gemensamma generalplanen för Östersundom som Finlandsnaturskyddsförbund / Uudenmaan ympäristösuolejupiiri gett den 3 juni finns nu på Internet. Jag återger här ett utdrag ur utlåtandet eller åsikten, "Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin kannanotto kolmen kunnan yhteisen Östersundomin yleiskaavaluonnoksen valmisteluaineistoon":

Suurimpia ongelmia ovat:

1) Rakentamista ohjataan liian lähelle Östersundomin lintuvesiä. Huomattakoon, että Vuosaaren suursatamahanke kulutti jo merkittävästi tämän Natura-alueen "heikentämisvaraa".

2) Rakentaminen kaventaa liiaksi keskeisiä ekologisia yhteyksiä. Viime vuosina sekä kansallisessa että EU:n lainsäädäännössä ekologisten yhteyksien painoarvo on koko ajan kasvanut (VAT ja esimerkiksi EU:n Green inftastructure -aloite). Tämä ei näy millään tavalla kaavaluonnoksessa.

3) Rakentamista ohjataan liian lähelle Sipoonkorven kansallispuistoa, jolloin kävijäpaine sen eteläosassa kasvaa kohtuuttomasti.

4) Rakentamista esitetään arvokkaiden luontoalueiden päälle (mm. Vantaan Länsimäen metsän SL-varaus).

5) Esitetty metroasemien määrä ja sijainti ohjaa rakentamispainetta kohtuuttomasti luontoarvoiltaan keskeisille alueille.

Inte nog. Den 13 juni 2011

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Sipoon ja Helsingin korvauskiistan jatkoa pohditaan ensi syksynä". I artikeln säger kommunstyrelseordförande Ari Oksanen Saml) att "Me saiime kokoukseen esimerkiksi materiaalia siitä, mitkä ovat yksittäisten sipoolaisten asukkaiden mahdollisuudet valittaa." Tillsammans med ovannämnda artikel ingår i tidningen några Sibbobors svar på frågan om ersättningssumman är tillräckligt stor.

Matti Visanti på Storören. Den 12 juni 2011

I gårdagens blogginlägg "Östersundomin Sipoonranta. Den 11 juni 2011" noterade jag att Yle lyfte fram "Sibbostrand" i samband med en nyhetstext om Helsing Yrittäjäts syn på planeringen av Östersundom. Att texten illustrerades med bilder från Storören och Lillören i Sibbo har sin förklaring. Helsingin Yrittäjät gjorde med båt ett besök till "Sibbostrand", för att söka "information och idéer om hur områdetets möjligheter". På plats fanns Yle och Uudenmaan uutiset, som sände ett inslag med rubriken "Östersundomin yleiskaavaluonnos on valmistunut" (Yle Arenan) i nyhetssändningen på fredag kväll. Dess värre finns det i stordistriktet Östersundom (inkorporeringsområdet) inga motsvarande stränder. Sibbostrand representerar väl de falska förväntningar som man i Helsingfors haft på Östersundom som ett område nära havet. Närheten till havet är enligt Uudenmaan uutiset områdets trumfkort:, men dess värre ligger havet närmare i Botby gård (Puotila), Kasberget och Rastböle än i stadsdelen Östersundom.

Med på Helsingin Yrittäjäs exkursion var även direktören för Östersundomprojektet Matti Visanti.I inslaget i Uudenmaan uutiset intervjuas Visanti på byggarbetsplatsområdet Storören, som om det var en del av hans eget projekt. Visanti sade bl.a. att avsikten är att göra (en) riktig stad, som baserar sig på spårvägstrafik, kanske på metro, kanske på svabbspårväg.

Visanti uttalar sig alltså som om valet mellan metro och snabbspårvagn skulle vara öppet. I verkligheten har Helsingfors stadsplaneringskontor och Östersundomkommittén gått in för att det är metroalternativet som gäller i generalplanen. Den kurviga metrolinjen behövs för att omvandla friluftsområden till bostadsområden. När generalplanen är godkänd torde man ändå gå in för en snabbspårvägslinhe längs Österleden / Nya Borgåvägen.

I mitt inlägg "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011" noterar jag Helsingfors stadsplaneringsnämnd på föredragningslistan för sitt senaste möte hade ett ärende med rubriken "Lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta". Ärendet bordlades med en vecka. Däremot tog man beslutet att förorda ett undantagstillstånd. (Se bilden ovan.) Det ser ut som om man efter att utkastet till generalplan blivit färdigt har ändrat linje då det gäller att bevilja undantagstillstånd på området där det råder byggnadsförbud. Lite intressant är det att undantagslovet motiveras med ett utkast till generalplan, som ännu inte har godkänts ens som utkast.

En motsvarande ansökan till undantagslov avslog stadsplaneringsnämnden på sitt möte den 14 april med motiveringen att "haettu toimenpide aiheuttaa haittaa yleiskaavan ja alueelle laadittavien asemakaavojen laatimislle", trots att de juridiska grunderna för ett undantagstillstånd denna gång torde ha varit starkare. Här ansvände man som kartbotten samma del av utkastet till generalplan som nu. Vad som inte framgår ur utkastet till generalplan är att fastigheten som inte beviljades undantagslov ligger i vägen för det ena av de två alternativa snabbspårvägslinjerna.

Östersundomin Sipoonranta. Den 11 juni 2011

Yle publicerade igår en nyhetstext med rubriken "Östersundom tarjoaa mahdollisuuksia yrittäjille". I bildtexten till den andra alternativa illustrationen kan man läsa att "Rakennustyöt ovat vielä kesken Östersundomin Sipoonrannassa." Jo, byggnadsarbete pågår ännu på Storören och Lillören ("Sibbostrand"), men i stadsdelen Östersundom eller stordistriktet Östersundom kommer man inte på länge än att inleda några byggnadsarbeten. "Siponranta" eller "Sibbostrand" hör, liksom Majvik, visserligen till registerbyn Östersundom, men registerbyn heter på finska fortfaranande Itäsalmi. "Sibbostrand" ligger eller låg innanför samma detaljplaneringsområde som Björnsö, men området hör fortfarande till Sibbo. Det är därför man kommit så långt med "Sibbostrand". Även Helsingin Yrittäjät torde vara nöjd med att det dröjer med ny bebyggelse i stadsdelen och stordistriktet Östersundom. Jag citerar ur artikeln:

Kaavaluonnokseen merkitty raideliikenne aina Helsingin Mellunkylästä Sipoon Majvikiin antaa mahdollisuuden sujuvaan työliikenteeseen. Östersundom-projektin arkkitehti Matti Visantin mukaan alueelle on kaavoitettu myös tilaa isommalle teollisuudelle.

- Me yritetään näiden suurimpien liikenneväylien lähelle saada tilaa tämäntapaiselle työpaikkarakentamiselle. En tiedä itse teollisuudesta, mutta ainakin jotain siihen suuntaa. Tämä on tarpeen nimenomaan yrittämiselle ja työpaikkarakenteelle Helsingissä, Visanti kertoo.

Helsingin Yrittäjien toiveena on, että ennen kuin rakennustyöt asuntojen ja liiketilojen suhteen aloitetaan, on liikenneyhteyksien oltava kunnossa.

- Kaikki kulkuyhteydet pitää saada valmiiksi ennen kuin nämä varsinaiset liiketilat ja asunnot. Eikä sen jälkeen ruveta rakentelemaan niitä, kun huomataan että kaikki tiet on tukossa, yrittäjien puheenjohtaja Pentti Rantala täsmentää.

Yles nyhetstext föranleddes av att Helsingin Yrittäjät i onsdags publicerade ett pressmeddelande med rubriken "Yritykset Östersundomin kaavoituksessa". I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Mielenkiintoisia mahdollisuuksia yrityksille tarjoaa erityisesti Kehä III:n ja Uuden Porvoontien risteysalue. Logistisesti ihanteelliselle paikalle on varattu tilaa myös tuotantokäyttöön, yhteydet satamaan ja lentokentälle ovat maan parhaat.

Det aktuella området i Västersundom hörde förut helt och hållet till Vanda, men splittras nu av en oklar gräns mellan Helsingfors och Vanda. Dessutom gränsar området i flera riktningar till ett Natura 2000-område och andra naturskyddsområden. Helsingin Yrittäjät publicerade pressmeddelande tillsammans med föreningens utlåtande över utkastet till eller beredningsmaterialet för den gemensamma generalplanen för "Östersundom".

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade tidigare i veckan ett anbud om ett konsultarbete för "Pienyrittäjien toimintamahdollisuuksien tukeminen Östersundomin kaavoituksessa".

I inlägget "Radikal kommunreform. Den 3 juni 2011" noterade jag att Osmo Soininvaara efter att samarbetet mellan SDP och Samlingspartiet strandat i ett blogginlägg med rubriken "Pokeria Suomen suunnasta" skrev "Esimerkiksi ehdittiin jo sopia varsin radikaalista kuntauudistuksesta, jossa Paras-hankkeen hallintohimmelit olisi korvattu työssäkäyntialueisiin perustuvilla vahvoilla kunnilla." Att Soininvaara avslöjar resultat ur förhandlingar på detta sätt är problematiskt med tanke på att regeringsbasen in spe "sexpack" återupptagit samarbetet. Man kan fråga sig om det finns förutsättningar för en så radikal kommunreform som Soininvaara antyder. Å andra heter det redan i 1 § i den nuvarande kommunindelningslagen att "En kommun skall bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet".