Undfallenhet eller motstånd? Den 2 maj 2007

Yle har på morgonen publicerat notiser med rubrikerna "Nej till flygfält i Sibbo", "Sibbo vill inte ha Malms flygplats", "Sipoo ei hyväksy lentokenttää alueelleen" och "Sipoo Helsingin lentokenttäsuunnitelmista". Enligt kommundirektör Markku Luoma finns det inte någon plats i Savijärvi där flygfältet kunde placeras. Om entusiasmen inte är stor över förslaget på att flytta Malms flygfält till Sibbo, så förhåller man sig desto mera positivt till HELI-banan. Yle Östnyland har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Östnyland hurrar över Helibaneutredning".

Själv bedömde jag i söndags (se Flygplats till Savijärvi? Den 29 april 2007) att planerna på ett flygfält i Sibbo liksom HELI-banan kunde vara ett argument mot en annektering. För Matti Vanhanen och Centern i Helsingfors vore det snöpligt om Malms flygfält bebyggdes, trots alla insatser för ett ersättande område för småhusbebyggelse i Sibbo. Även för överborgmästare Jussi Pajunen skulle det vara pinsamt om Sibbo kunde erbjuda en plats att flytta flygverksamheten till. Helsingfors generalplan ogiltigförklarades ju för Malms del på grund av Pajunens jäv. Kanske det trots allt är bäst att Sibbo räddar Vanhanens och Pajunens ansikten genom att ta avstånd från förslaget på ett flygfält till Sibbo. En reservering för ett flygfält skulle naturligtvis inte heller i sig garantera att sydvästra Sibbo räddas.

Frågan om Sibbo bör underkasta sig Helsingfors krav eller göra motstånd och förlita sig på lagen har paralleller till frågan om hur Finland skulle motverka förryskningen för ett århundrade sedan. Medan gammelfinnarna förespråkade och praktiserade undfallenhetspolitik representerade ungfinnarna och det svenska partiet en konstitutionell linje, som stod för passivt motstånd. Efter fortsättningskriget och andra världskriget kom undfallenhetspolitiken til heders. Paasikivis visdom låg i insikten att Moskva var ett maktcentrum - inte en domstol där man skipar rätt. Något Nationernas förbund, som garanterade rättvisa, kunde man inte heller mera lita på. Det kan vara bra att vara medveten om att respektenför lagen är låg bland Helsingforspokitikerna. Men även om den finska rättsstaten har har brister, så tycker jag att man bör förlita sig på lagen, åtminstone så länge som den är entydig. Att visa samarbetsvilja är kanske viktigare för Östra Nyklands förbund än för Sibbo som kommun.

Eftersom Helsingfors byggt sin argumnetering för en annektering på att Sibbo inte har råd att bekosta en metrolinje, utgör HELI-banan ett starkt argument mot en annaktering. Ett stöd för HELI-banan är dock inget uttryck för undfallenhet, snarare tvärtom. Vill man se någonting negativt med Helibaneutredningen, så skulle det vara att ett negativt besked för HELI-banan skulle ge vatten på Helsingfors kvarn. Emedan HELI-banan nu skall utredas, så har Sibbo dock alla skäl att inte förbinda sig vid metroalternativet. Tidpunkten för utredningen torde vara retsam för Helsingfors. I Helsingfors vill man hålla fast vid sin åsikt om Sibbometrons nödvändighet tills Statsrådet gjort sitt eventuella beslut i Sibbofrågan. Samtidigt har Helsingfors i alla skäl att i metropolens namn lobba för HELI-metron.

Liksom jag noterat i blogginlägget "HELI-banan är aktuell. Den 25 april 2007" skriver biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen i sin rapport "Helsinki – tulevaisuuden kaupunki" (pdf) att "joko rakennetaan Heli-rata paikallisliikennettä varten Porvooseen tai jatketaan metroa Vantaan Västerkullan kiilan pohjoisosan läpi Sipoosta irtaantuvalle alueelle". Liksom jag noterat i blogginlägget "Sandhamn. Den 19 februari 2007" säger Pajunen i
en intervju med rubriken "Mayor Jussi Pajunen: Helsinki - World-class innovation environment, star performer in competitiveness and creativity" i tidningen Nordicum 6/2006 följande:

On the Helsinki-St Petersburg route the rail connection plays an important role. Today this route takes just over five hours, and in the future we will be able to reach Russia’s second city in not much more than three hours

HELI-banan är naturligtvis ytterst viktig för Pajunens trippelmetropol Helsingfors-Tallin-Sankt Petersburg. Den är även viktig med tanke på Helsingfors-Vanda flygfält. Lika väl talas det i stadsdirektörens förslag till uåtande över utkastet til generalplan för Sibbo i mycket försiktiga ordalag om HELI-banan. Jag citerar ur förslaget, som finns i föredragningslistan för dagens stadsstyrelsemöte:

HELI-radan (Helsingistä itään suuntautuva ratahanke) toteuttamismahdollisuuksia tullaan pohtimaan valmisteilla olevassa ratahallintokeskuksen selvityksessä. Jos HELI-rata toteutuu, se todennäköisesti on nopea kaukoliikennettä palveleva hanke, eikä sillä ole roolia Sipoon paikallisliikenteessä. Itä-Uudenmaan maakuntaluonnoksessa esitetty radan tavoitenopeus on 300 km/t. Näin toteutettuna se olisi ennemminkin Sipoon aluetta voimakkaasti jakava elementti.

Om en hastighet upp till 300 km/h talas det faktiskt om i föredragningslistan för stadsplaneringsnämndens möte den 4 maj 2006, men om hastigheten hela tiden var så hög, så skulle kunde man från Helsingfors nå Sankt Petersburg på inte mycket mera än en 1, 5 h. Dessutom noterar föredragaren vid stadsplaneringsnämndens ovannämnda möte att "suunnitellaan kaksiraiteisena henkilöliikenneratana, jossa varaudutaan sekä nopeisiin juniin (tavoitenopeus 300 km/t) että taajamajuniin". Om HELI-banan har en splittrande effekt, så beror det inte på att den inte skulle ge rum för regionala tåg eller för att några tåg om dagen skulla färdas med hög hastighet. Den splittrande effekten beror på att inga plankorsningar är möjliga, men naturligtvis möjliggör inte heller metron några plankorsningar.

19:30
Enligt beslutsmeddelandet från dagens stadsstyrelsemötet i Helsingfors gjordes det några mindre ändringar i utlåtandet över utkastet till generalplan för Sibbo. Jan D. Oker-Blom (sfp) föreslog att några stycken skulle strykas, men hans förslag röstades ner. Angående flyttningen av Malms flygplats till Sibbo beslöt stadsstyrelsen att stryka ”Savijärvi”. Den nya ordalydelsen torde vara följande: "Malmin lentokenttää kokonaan tai osin korvaavat sijoitusvaihtoehdot tulisi esittää suunnitelmassa." Detta kan väl tolkas som ett medgivande om att Savijärvi inte är en lämplig ort. Det var fastighetskontoret som stod bakom den ursprungliga formuleringen.

De pinsamma citaten från Pekka Myllyniemis rapport strök man tydligen inte. Det mest pinsamma citatet i stadsplaneringskontorets utlåtande från den den 27 mars, som även ingick i Pajunens anförande vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni, hade Pajunen tydligen själv förstått att stryka eller omformulera. I stadsplaneringskontorets utlåtande står det enligt följande:

Yleiskaavaluonnoksessa tulisi selvemmin ottaa huomioon Sipoon sijainti ja asema pääkaupunkiseudun osana ja kehittää rakennettaan selvemmin koko seudun rakenteeseen tukeutuvana ja sitä tukevana.

Kuten selvitysmies Pekka Myllyniemen selvityksessä todetaan: "Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla."

I stadsdirektörens förslag till utlåtande lyder motsvarande text enligt följande:

Yleiskaavaluonnoksessa tulisi ehkä vieläkin selvemmin ottaa huomioon Sipoon sijainti ja asema pääkaupunkiseudun osana ja kehittää rakennetta enemmän laajemman seudun rakenteeseen tukeutuvana ja sitä tukevana. Tässä katsannossa mm. Itä-Uudenmaan liiton suunnitelmissa tyypillinen Porvooseen suuntautuminen on silmien ummistamista todellisuudelta.

21:00
Kimmo Oksanen har på sin blogg Suurkaupungin hai på Helsingin Sanomats bloggplats publicerat ett blogginlägg med rubriken "Raja vedettävä Sipoonjokeen asti". Om jag inte hade läst Oksanens blogg förut, så skulle jag ha tagit detta inlägg för en parodi. Oksanen torde dock mena allvar. Jag citerar det första stycket:

Lounais-Sipoo liitetään Helsinkiin. Valtioneuvosto päättää asiasta joko kesälomia ennen tai niiden jälkeen. Puntaroitavana onkin enää, liitetäänkö Sipoosta Helsinkiin laajempi vai pienempi alue. Helsingin ehdottaman alueen taka-raja tulisi Sipoonjokeen (Sibbå å), ja selvitysmies Pekka Myllyniemen ehdottama raja noin puoliväliin siitä. Nyt kun jonkinlainen liitos näköjään joka tapauksessa tehdään, Sipoonjoki on ehdottomasti parempi ja selkeämpi luonnonraja.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar