"Styrgrupp". Den 9 oktober 2011




Finansministeriet publicerade i fredags ett pressmeddelande med rubriken "Politisk uppföljningsgrupp för kommunreformen". I meddelandet heter det att kommunminister Henna Vikkunen tillsatt en "politisk styrgrupp", men det torde handla om ett översättningsfel. Den rätta benämningen hade varit uppföljningsgrupp. Gruppens ordförande är i varje fall Maarit Feldt-Ranta (sdp), vars uttalande om den nya kommunreformen jag kommenterat i inlägget "Barbariskt. Den 1 oktober 2011". (Ordförande för den verkliga styrgruppen är Virkkunens politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen.) Bland övriga medlemmar i den politiska uppföljningsgruppen kan nämnas Osmo Soininvaara, som även var medlem Hannes Manninens strukturgrupp i samband med den förra kommunreformen KSSR (Paras). Soininvaara var där till medlem i arbetsgruppen för kommunfrågor vid regeringsförhandlingarna. Däremot är Jan Vapaavuori inte medlem i uppföljningsgruppen. Samlingspartiet representeras istället av Petteri Orpo. (Bilden nedan till höger.) Inte heller är oppositionspartierna representerade i uppföljningsgruppen. Kommunförbundet har inte heller någon officiell representation.





Inför riksdagsvalet publicerade FNB den 27 mars en notis enligt vilken ordföranden för Samlingspartiets kommunalpolitiska arbetsgrupp Petteri Orpo dementerar att Samlingspartiet kräver tvångssammanslagningar. (Se "Förutsättningar saknas för en fortsatt metropolpolitik. Den 10 april 2011".) Det återstår att se om Orpo håller sina ord.




På Youtube finns ett videoklipp Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen redogör för varför en ny kommunreform behövs. Videon är ett prov på hur politiker lyfter fram allmänt godtagbara argument för att dölja verkliga partipolitiska motiv. De argument som Katainen här lyfter fram är de samma som motiven som låg bakom den förra kommunreformen, som initierades av Centerns Hannes Manninen i regeringen Vanhanen I. Att reformen kom att leda till vad Katainen på videon kallar "hallinto-himmeli" är en följd av att Centern måste kompromissa med regeringspartnern SDP. Även Samlingspartiet och Katainen personligen godkände kompromisslösningen år 2006, samtidigt som Katainen tillsammans med ledningen för Centern och SDP kom överens om lösningen på "Sibbofrågan".




Det behövs reformer för att trygga servicen i framtiden, men reformen som skulle behövas är inte nya primärkommuner som följer gränserna för pendlingsområden. Centerns och Manninens ursprunfliga modell för kommunreformen, som har likheter med de svenska och norska modellerna, kunde fungerat väl. Problemet är väl i första hand att Centern skulle dra politisk nytta av att den nuvarande kommunstrukturen bevarades och att en del av kommunens uppgifter flyttades till landskapsförbunden. Det finns även andra problem med den nuvarande strukturen så som skattekonkurrensen mellan Esbo och Helsingfors, men det problemet har Virrkunen inte alls tänkt åtgärda genom kommunsammanslagningar. (Se t.ex. "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".)


Att en kommun skal bestå av ett pendlingsområde eller motsvarande funktionellt sammanhängande område står det redan i den nuvarande kommunindelningslagen. Benämningen pendlingsområde är dock högst diffust. Hör Helsingfors till Borgå pendlingsområde, då jag jobbar i Borgå men bor i Nordsjö i Helsingfors? Hur många procent av befolkningen i ett område borde pendla för att området skall höra till ett visst pendlingsområde? Kartan över pendlingsområden kan se helt olika ut beroende på vilka procentgränser man utgår ifrån. Kartan kan även se olika ut beroende på om man delar in kommuner i olika delar, som kan höra till olika pendlingsområden. Sedan kan en kommun höra till en kommun som i sin tur hör till ett skilt pendlingsområde ...


Helsingin Sanomat publicerade den 6 oktober på tidningens ledarsida en artikel med rubriken "Työssäkäyntialue ei sovi palvelujen perustaksi". Av rubriken kan man räkna ut att artikeln inte är författad av Helsingin Sanomats ledarskribenter, utan av en gästkolumnist. Det är ändå anmärkningsvärt att artikeln publicerades på ledarsidan. Artikeln har även delats av Sibbo kommundirektör på Twitter.



I den ovannämnda artikeln skriver Juha Kostiainen bl.a. följande:

Sitra on ehdottanut, että terveydenhuollon rahoitus- ja ohjausjärjestelmässä siirryttäisiin yksikanavaiseen rahoitukseen, jossa nykyiset rahavirrat koottaisiin yhteen paikkaan. Tämä kansallinen tilaaja-rahoittaja vastaisi terveyden- ja vanhustenhuollon palveluiden rahoittamisesta ja erikoissairaanhoidon palveluiden tilaamisesta.

Perusterveydenhoidon palveluja voisivat tarjota sekä yksityinen että julkinen sektori. Potilaalla olisi vapaus valita omalääkärinsä, ja raha seuraisi potilaan, tai paremminkin asiakkaan, mukana. Kilpailu perustuisi laatuun, koska hoidon hinta olisi määrätty. Valinnanvapauteen perustuva malli on käytössä useissa Ruotsin maakunnissa.

Uudistus poistaisi kokonaan kuntien vastuun terveydenhuollon järjestämisestä. Tämä helpottaisi merkittävästi kuntatalouksien tasapainottamista.

 
På Sipoon Sanomats webbplats kan man för tillfället ta ställning till om man är rädd för att Sibbo spjälkas upp.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar