Tjugo regionkommuner. Den 5 november 2011



I mina inlägg "Talmannen föreslår parlamentarisk grupp. Den 19 oktober 2011" och "Parlamentarism? Den 1 november 2011" har jag skrivit om riksdagens talman Eero Heinäluomas (sdp) förslag att ta med oppositionspartierna i beredningen av den nya kommunreformen. Heinäluoma har upprepat sitt budskap i en kolumn med rubriken "Kuntauudistukseen mukaan kaikki puolueet", som demari.fi publicerade igår. I kolumnen föresår Heinäluoma inte bara att reformen bereds på en bred parlamentarisk bas, utan han berömmer även Hannes Manninens initiativ till den förra kommunreformen KSSR (Paras). Jag återger här de avslutande raderna i Heinäluomas kolumn:

Kuntaministeri Henna Virkkunen puhuu vahvasti työssäkäyntialueisiin perustuvasta kuntajaosta, vaikka tunnustaakin, ettei tämä ole ainut kuntarakenteen kriteeri. Työssäkäyntialueet keskeisenä kuntajaon perusteena löytyvät jo vanhasta vuoden 2006 Paras-laista, joka aikoinaan hyväksyttiin laajalla yksimielisyydellä.

Kuntaministeri Hannes Manninen, jonka aikana Paras-laki hyväksyttiin, visioi aikoinaan 20 aluekuntaa. Sitä voi pitää jo radikaalina ajatteluna, mutta radikaalejakin ajatuksia keskustelussa tarvitaan.

Manninens vision av 20 kommuner gällde inte primärkommuner, utan regionkommuner och modellen hade inte nödvändiggjort en massiv kommunslakt. Det var faktiskt den av Manninen utnämnda chefen för projektet kommun- och servicestrukturen, Jukka Peltomäki (sdp) som i augusti 2005 lade fram modellen med 20 regionkommuner (se "Projektet för kommun- och servicestrukturen framskrider; projektchef Peltomäki tog upp en modell med regionkommuner till granskning", "Kunta- ja palvelurakenne -hanke etenee: Projektipäällikkö Peltomäki nosti tarkasteluun aluekuntamallin"), men modellen torde ha tillfredsställt Manninen och Centern. (Jo, det handlar om samma Peltomäki som av Samlingspartiet tvingades avgå som stadsdirektör i Vanda.)


http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/HeadlinesPublicSwe/0099F02FA5317B9DC22570680058E9D1


Modellen med regionkommuner förkastades dock och istället kom man överens om en kompromiss, som man inom den nuvarande regeringen betecknar som misslyckad. I kompromisslösningen ingick även inkorporeringen av sydvästra Sibbo, fastän inkorporeringen officiellt inte skedde inom ramen för KSSR. Den allmänna uppfattningen är att kompromisslösningen var ett resultat av en motsättning mellan regeringskumpanerna Centern och socialdemokraterna, men när det begav sig var Heinäluoma faktiskt ordförande för SDP. Om Heinläuoma tycker att Manninens ursprungliga modell var bra, vem var det då egentligen som fällde den?

http://www.intermin.fi/intermin/bulletin.nsf/PublicbyIdentifierCode/20050825071?opendocument&1

Angående pendelområden, så har Heinäluoma rätt i att de utgör ett kriterium redan i ramlagen för KSSR, men i själva verket utgör pendelområdet ett kriterium för kommunstrukturen redan i den gamla kommunindelningslagen från år 1997. (Se "Trettio kilometer. Den 31 oktober 2011".) Pendelområdena har kommit att få en stor uppmärksamhet i medierna, men på finansministeriet vill man framhålla att pendelområden bara är ett av kriterierna för nya kommuner. Således publicerade ministeriet den 18 oktober en kolumn av Päivi Laajala med rubriken "Kriterierna för nya kommuner". Här framhålls det bl.a. att de berömda kartorna över pendlingsområden inte kom från ministeriet, utan från Statistikcentralen.



http://www.vihrealanka.fi/uutiset/t%C3%A4lt%C3%A4-n%C3%A4ytt%C3%A4%C3%A4-sadan-kunnan-suomi


Tidningen Vihreä Lanka publicerade redan den 4 februari en artikel med rubriken "Tältä näyttää sadan kunnan Suomi" och en annan med rubriken "Näin kuntakartta tehtiin". Kartan i Vihreälanka (se ovan) är inte noggrann, men på bloggen Paikkatieto har det gjorts en mera detaljerad tolkning av modellen i Vihreä lanka. Sibbo har här delats mellan centralorterna Helsingfors, Borgå, Kervo och Träskända.





I mitt inlägg "Skatteintäkter. Den 3 november 2011" noterar jag att stadsstyrelsen i Vanda  föreslår att man vid Hanaböle träsk i Vanda placeras ett naturcenter i anslutning till Sibbo storskog. I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Storskogen får inget naturcentrum i rappet". Rubriken på paradsidan lyder "Naturcentrum inte aktuellt i Storskogen".


Bbl 5.11 2011 s 3



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar