"Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Den 4 januari 2007

I sin rapport "Kunnan osaliitos Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä" hävdar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi på sida 22 och på sida 45 att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin." Samma sats ingår även i utlåtandet som Helsingfors stadsfullmäktige den 29 november på stadsstyrelsens förslag beslöt att avge åt länsstyrelsen. (Se protokollet.) I sitt utlåtande hävdar Helsingfors även att "Det behövs ett tillräckligt stort metropolområde som förmår konkurrera med europeiska storstäder." Vidare hävdar Helsingfors att det krävs modiga strategiska beslut för att utveckla metropolområdet. Ironiskt nog sträcker sig Helsingfors metropolområde enligt den definition som Myllyniemi ger i sin rapport från Hangö i väster till Lovisa i öster.

Helsingfors försöker i metropolens namn legitimera sin expansion österut, vars främsta motiv är stadens egna ekonomiska intressen. På några år har politikerna och tjänstemännen i Helsingfors lyckats lancera en ideologi vars centrala idé och begrepp är metropolområde. Så sent som i juni 2005 antog SDP:s partidag på förslag av Pekka Myllyniemi ett ställningstagande som lyder "Suomi tarvitsee tiiviissä yhteistyössä toimivan metropolialueen, joka pystyy kilpailemaan muiden vastaavien kaupunkikeskittymien kanssa Itämeren alueella ja maailmanlaajuisesti." (Se Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006.) Ett och ett halvt år senare förefaller påståendet vara en etablerad politisk sanning. I sitt utlåtande från november skriver Helsingfors:

Grunden för utveckling och framgång i Finland och Helsingfors har ändrats med anledning av integrationen i Europa, de mindre skarpa gränserna samt globaliseringen av ekonomi och miljöfrågor. Stadsregionernas roll stärks i förhållande till nationalstaterna. Från de stora världsstäderna leds och styrs kulturen och ekonomin i världen. Mindre stadsregioner eftersträvar välfärd och andra fördelar på sitt sätt. De stora stadsregionerna vid Östersjökusten är viktiga för Helsingfors. Å andra sidan betyder strävan att bli storstad konkurrens med talrika andra europeiska städer. Hela Finlands framgång beror allt mer på hur framgångsrika huvudstadsregionen och Helsingfors är. Tryggade möjligheter för Helsingfors och huvudstadsregionen att utvecklas skall ses som ett nationellt spetsprojekt som tjänar hela landet. Det behövs ett tillräckligt stort metropolområde som förmår konkurrera med europeiska storstäder.

Helsingfors försöker alltså genom att betona metropolområdets betydelse hävda att annekteringen av sydvästra Sibbo är ett nationellt spetsprojekt och indirekt att hela Finlands framgång är beroende av Helsingfors expansion... Man använder dock i detta sammanhang benämningen metropolområde i en annan betydelse än vad t.ex. Nylands förbund gör.

På Nylands förbunds webbplats kallas Nyland numera för metropollandskapet och metropolområdet används som en synonym till landskapet Nyland. Ordföranden för Nylands förbunds landskapsstyrelse Tapani Mäkinen (saml.) avslutar sin kolumn där han presenterar landskapsplanen för Nyland, med att betona att "Landskapsplanen för Nyland är en viktig del av metropolpolitiken." Lanskapsplanen som bl.a. Jussi Pajunen (saml.) och Pekka Myllyniemi (sdp) varit med om att utforma, fastställdes den 8 november.

Helsingfors låter förstå att vad som är bra för Helsingfors är bra för hela metropolområdet och vad som är bra för metropolområdet är bra för hela Finland. Den politiska betydelsen i idén om ett metropolområde ligger just där i att det främjar samarbete och motverka avog mot metropolområdets centrum. Hela Helsingfors metropolområde eller Greater Helsinki Region, dit enligt OECD:s och Myllyniemis definition även Tavastehus och Lahtis hör, skall kunna identifiera sig med Helsingfors.

Helsingforspolitiker hävdar ugående från idén om ett metropolområde att Helsingfors inte konkurrerar med andra finländska städer och orter, utan istället konkurrerar med andra europeiska storstäder. Detta är dock ren politisk retorik. Visserligen tävlar Helsingfors i en annan viktklass än t.ex. Hangö och Lovisa, men Helsingfors konkurrerar i egenskap av en hamnstad minsann även med Hangö och Lovisa. Framför allt betyder inflyttning till Helsingfors och huvudstadsregionen en utflyttning från andra orter. Hangö och Lovisa ligger naturligtvis innanför Helsingfors ekonomiska influensområde, men även innanför Sankt Petersburgs metropolområde i den ekonomiskt-funktionella betydelsen.

Nyland är enligt landskapsförbundets egen utsaga "Finlands enda metropolområde", men landskapsförbundet har ett problem, som Myllyniemi påtalar i sin rapport:

Ongelmana Uudellamaalla on, että toiminnallinen kokonaisuus on jakautunut kahteen irralliseen osaan, joita suunnitellaan yhteistyöstä huolimatta erillisinä ja joiden asioista päätetään toisistaan riippumatta.

I sin rapport ger Myllyniemi följande motivering till att Nyland och Östra Nylands förbund bör gå ihop:

Liittojen yhdistäminen on perusteltua, koska Uudenmaan fyysinen ja toiminnallinen yhdyskuntarakenne muodostaa yhtenäisen työssäkäynti-, asuntomarkkina- ja palvelutarjonta-alue. Hallinnolliselle maakuntarajalle ei ole yhdyskuntarakenteellisia eikä toiminnallisia perusteita. Hallinnollinen raja on este asioiden järkiperäiselle hoitamiselle.

Myllyniemi ger ytterligare ett argument för en sammanslagning av förbunden: "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". (Myllyniemi skriver mitt inne i satsen "Ruotsinkielisten" med stor begynnelsebokstav. Dessutom är uttrycket "Ruotsinkielisten aseman" kursiverat.) Månne Myllyniemi bekymrar sig över de svenskspråkigas ställning i Nylands förbund? Snarare är det nog de svenskspråkigas och Sfp:s starka ställning i Östra Nylands förbund som betraktas som ett problem. Det ser tyvärr ut som om även utredningsmannen föreställer sig en "språkmur" på gränsen mellan huvudstadsregionen och Sibbo, som samtidigt är en gräns mellan "metropollandskapet" och Östra Nyland.

11:00 Pekka Myllyniemis rapport finns nu även på svenska. Inrikesministeriet har publicerat översättningen av rapporten, som finns åtminstone på Sibbo kommuns webbplats. Titeln är "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad". Översättningen av det aktuella argumentet för en sammanslagning av landskapsförbunden lyder:

Andra motiveringar för en sammanslagning av förbunden är att de svenskspråkigas ställning blir mera balanserad och att huvudstadsregionens kompetenscentrums regionala slagkraft ökar i Borgåområdet.

Den svenska översättningen av Myllyniemis rapport är mycket asketisk och innehåller inga kartor eller bilder. Priset på översättningen är lika väl 25 € + moms.

Sibbo kommun har idag även publicerat en kungörelse i Borgåbladet, Sipoon Sanomat och på kommunens webbplats. Kommunen har även lagt ut på nätet Nylands lantmäteribyrås utlåtande (på finska) med karta och fastighetsförteckning samt den svenska översätningen. En liten intressant detalj är att även lantmäteribyrån har använt sig av en föråldrad karta och därmed inte tagit i beaktande att Österleden flyttats norrut vid avtaget till Ring III. Ur lantmäteribyråns utlåtande och bifogad karta (se ovan) framgår även att Myllyniemis förslag vad skärgården bekräftar inte alls följer by- och fastighetsgränser, vilket Helsingfors förslag approximativ gör till den delen som den följer Ilaskivis gräns:

På Finska vikens havsområden har platsen för gränsen tolkats så att den föreslagna kommungränsen dristigare än den karttolkning som har gjorts på landområdena har anpassats till gällande (Sibbo kommuns) bygränser eiler fastighetsgränser. Syftet med karttolkningarna var att undvika en oändamålsenlig och uppenbart onödig uppdelning av fastighetsregisterenheter på två kommuner.

18:30 Jag är numera prenumerant på Sipoon Sanomat, vars webbplats normalt inte innehåller mycket nyhetsmaterial. I samband med dagens tidning har Sipoon Sanomat dock på nätet publicerat resultatet från en förfrågning som man gjort på politiker i Sibbo.

23:30 Ledaren i morgondagens Hufvudstadsblad har rubriken "Metropolen måste förtätas". I samma tidning hävdar "metropol­professor" Peter Ache dock att Helsingfors inte är en metropol.

Östra Nylands förbund har stått i vägen för metron. Den 3 januari 2007

Yle Internet berättade i morse att "utredningsmannens förslag till lösning på Sibbo-Helsingfors-tvisten" även finns till påseende i Sibbo, i kommunens registratur i Sockengårdens bottenvåning, från och med i morgon torsdag. Yle påpekar att man inte måste vara kommuninvånare för att lämna in en anmärkning. Det är klart att ja tänker lämna in en anmärkning, men något förslag till lösning på tvisten har utredningsman Pekka Myllyniemi inte presenterat. Istället är det i hög grad hans förslag som tvisten gäller. Och visst är det lite absurt med kungörelser om att utredningsmannens förslag finns till påseende, då rapporten från låtsasutredningen redan i över en månads tid funnits på nätet och visat sig till en väsentlig del vara författat av Helsingfors stadskontor.

Det är speciellt kapitel 3, "Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ongelmat ja tehdyt ehdotukset rakenteen kehittämiseksi", som består av text som författats av Helsingfors stadskontor. I detta kapitel beskrivs redan i andra stycket existensen av två nyländska landskapsförbund som ett problem:

Yksi merkittävimmistä puutteista maankäytön yhteistyössä ja pääkaupunkiseudun asuntotuotannon ongelmien ratkaisemisessa on, että pinta-alaltaan erittäin suuri Helsingin ja Vantaan naapurikunta Sipoo ei kuulu pääkaupunkiseudun kanssa samaan maakuntaan.

Det ovannämnda stycket finns faktiskt inte i Helsingfors utlåtande, men det är istället direkt kopierat från ett dokument från Delegationen för huvudstadsregionen från februari 2006. Några citatmarkeringar finns inte i detta sammanhang, men i avsnitt 3.2.4, "Sopimusperusteinen yhteistyö pääkaupunkiseudulla ja laajemmalla Helsingin seudulla" citeras dokumentet med källhänvisning:

Pääkaupunkiseudun kaupungit edellyttävät, että Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan maakuntaliitot yhdistetään. Vain tällä tavoin maan ainoan metropolialueen kaupunkirakenteen hallittu laajeneminen myös itäsuuntaan mahdollistuu.

Kaupungit katsovat, että suunnittelurajojen muuttamisen lisäksi myös kuntarajojen muuttaminen tulee ottaa yhteistyökohteeksi Helsingin, Vantaan ja Sipoon kesken. Asutuksen laajentamiseksi Helsinki ja Vantaa ryhtyvät aluevaihdoksiin Ala-Tikkurilan ja ns. Västerkullan kiilan osalta. Sipoon läntiset osat tulee liittää osaksi pääkaupunkiseutua. (Pääkaupunkiseudun neuvottelukunta, Perustelumuistio, Kuntaja palvelurakenneuudistushanke 14.2.2006)

I Myllyniemis rapport omfattar kursiveringen källhänvisningen, liksom den gör i samband med ett annat citat på sida 9 i kapitel 2. Den avvikande citeringstekniken antyder att själva citatet är färdiglevererat. (Det finns i Myllyniemis rapport även två fotnoter med källhänvisningar längst nere påsidan.) För övrigt används benämningen metropolialue i citatet ovan i en betydelse som avviker från Myllyniemis definition på begreppet metropolialue. Å andra sidan är avsnittet i rapporten där definitionen ingår i sin helhet plagierat från från den finska förkortningen av OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki".

Frånsett att Myllyniemi kopierat texten och framför åsikter som är identiska med ställningstaganden som gjorts av Nylands förbund, där Myllyniemi är medlem i landskapsstyrelsen, är påståendet om att existensen av två skilda nyländska landskapsförbund föranlett problem intressant. Vad skulle ha varit annorlunda om det funnits bara ett nyländskt förbund som även omaffat Östra Nyland och Sibbo? Vad som i Sibbo framför allt har försvårat sammanhållningen av samhällstrukturen och utbudet på bostäder är att Helsingfors stad vägrat sälja sin markegendom, men det är naturligtvis inte detta problem som Myllyniemi syftar på i sin rapport. Landskapsförbundet är för Helsingfors framför allt ett redskap med vilket man försöker påverka planeringen i grannkommunerna. Helsingfors önskar naturligtvis inte att Sibbo skall bli ett nytt Nurmijärvi med splittrad småhusbebyggelse. I Myllyniemis rapport hävdas att

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin.

Samma stycke hittas på två olika ställen i rapporten. I Helsingfors utlåtande hävdas exakt det samma med ett litet tillägg: Helsingfors betonar att "Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi." Eftersom Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än Helsingfors har Helsingfors i Östersundom i Sibbo inte kunnat rita in några alternativa metrolinjer eller utredningsområden, vilket man trots Vandas motsträvighet lyckats med i Västersundom, som hör til Vanda. (Se Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006.) Helsingfors hävdar, liksom Myllyniemi gör i sin rapport, att Sibbo inte varit villigt att samarbeta när det gäller metropolområdets utveckling österut, men de förslag som Sibbo motsatt sig har gällt metron - inte t.ex. användningen av järnvägsförbindelsen mellan Kervo och Nicby, vilket Myllyniemi felaktigt antyder i sin rapport.

Nu när Sibbo i sitt utkast till generalplan efter påtryckningar berett rum för en metrolinje till Sibbo hävdar Helsingfors i sitt utlåtande att "Helsinki kykenee toteuttamaan metron siirrettäväksi esitetylle alueelle mutta Sipoolla ei sen sijaan ole siihen taloudellisia mahdollisuuksia". Även Myllyniemi hävdar att en metrolinje till sydvästra Sibbo förutsätter att sydvästra Sibbo ansluts till Helsingfors

Esimerkiksi Itämetron rakentamisessa on VTT:n selvityksen mukaan Sipoon kunnan osuudeksi arvioitu enimmillään hieman yli 200 miljoonaa euroa. Tämä on yli kaksinkertainen summa verrattuna esimerkiksi Sipoon vuoden 2005 tilinpäätöksen kokonaismenoihin.

I sin rapport gör Myllyniemi rent av metron till ett argument för att det inte räcker med att annektera ett område som bebos av mindre än 5 % av Sibbos befolkning (Vaihtoehto 1), vilket är den gräns som kommunindelningslagen ställer på en partiell kommunsammanslagning:

Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Helsingfors har beskyllt Sibbo för att förhindra en utveckling av samhällsstrukturen österut, längs Helsingforsregionens "femte finger", men Helsingfors har i praktiken hela tiden förutsatt att en utveckling av det så kallade lillfingret förutsätter att sydvästra Sibbo införlivas med Helsingfors. Med "metropolialueen kaupunkirakenteen hallittu laajeneminen" syftar Helsingfors på en utvidgning av staden Helsingfors. Lika väl har Helsingforspolitikerna mage att tala om språkmurar och hävda att Sibbo varit förhandlingsovilligt. Helsingfors har utnyttjat Nylands förbund och Delegationen för huvudstadsregionen för att i "metropolområdets" namn kunna driva stadens egna själviska intressen. Sibbo har kanske trots allt gjort klokt i att tillhöra Östra Nylands förbund.

För övrigt anser jag att Svarta backen, Borgarstrandsviken och Vikkulla bör förbli en del av Vanda. De som är av samma åsikt kan skriva under en adress på portalen hakunila.fi.

"Gränsen mellan Helsingfors och Sibbo". Den 2 januari 2007

Det har gått en dryg månad sedan Pekka Myllyniemis rapport publicerades, men ännu finns det ingen svensk översättning. På inrikesministeriets webbplats kan man bara läsa att "Utredningen kommer att finnas på svenska senare." Visst är det betecknande för utredningen att det tar längre tid att översätta rapporten än det tog för Myllyniemi att skriva den. Jag kan tänka mig att översättningen har stött på en del problem. Vem bär det juridiska ansvaret för en översättning av ett verk som innehåller fem sidor olovligt kopierad text från Wikipedia? (Se Pirathandel. Den 26 december 2006.) Själva översättningsarbetet torde dock underlättas av att Helsingfors utlåtande nu har översatts till svenska, eftersom det ingår i protokollet från Helsingfors stadsfullmäkigemöte den 29 november. Utlåtandet är som bekant till stora delar identiskt med Myllyniemis rapport.

Speciellt har jag gått och väntat på översättningen av följande nonsens, som förutom i Myllyniemis rapport och Helsingfors utlåtande ingår i stadsdirektör Jussi Pajunens anförande från den 21 juni:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Eftesom påståendet att "Sipoon yhdyskuntarakenne on merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan" inte har någon verklighetsförankring, har översättaren av protokollet gjort en egen tolkning:

Sibbos egna planläggningsplaner har hittills inte stött en naturlig utveckling åt alla håll. Byggvolymen i Sibbo har varit liten. Sibbo har en spridd struktur och till stora delar söker sig kommunen mot Borgå.

Man kan föreställa sig att Jussi Pajunen med att "Sibbos samhällsstruktur är orienterad mot Borgå" syftarpå att bebyggelsen inte är koncentrerad till sydvästra Sibbo, men för detta faktum kan Helsingfors framför allt tacka sig själv, eftersom staden här pantar på en stor del av den obebyggda marken. Liksom Myllyniemis rappot innehåller Heslingfors utlåtande en hel del nonsenspåståenden. Fortsättnngen på den ovanciterade texten lyder t.ex. "Det har delvis hindrat en fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan huvudstadsregionen och Sibbo, vilket har stört utvecklingen i hela östra Helsingfors." På huvudstadsregionens sida av gränsen finns emellertid ett naturskyddsområde och ett område som i Nylands landskapsplan och landskapsöversikt är markerat som grönsfär och grönförbindelse. (Se Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006.) Översättaren av Myllyniemis rapport får här en lite knepigare uppgift, för Myllyniemi har inte rättat till detta textavsnitt, som därför lyder "Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla." Som känt saknar Helsingfors och Sibbo en gemensam landgräns...

Översättaren av protokollet och Helsingfors utlåtande har inte rättat till texten som torde handla om den del av Westerkullakilen som Vanda inte ville avstå ifrån. Även i den svenska texten talas det om ett område "mellan Gamla Borgåvägen och Borgå motorväg ända till Håkansböle åkrar". Om detta område säger Helsingfors utlåtande: "Om området efter en eventuell sammanslagning förblir en del av Vanda stad, kan städerna i brådskande ordning i samråd granska möjligheterna att ändra generalplanen så att området fogas smärtfritt till den nuvarande och den kommande stadsstrukturen." Med "sammanslagningen" syftas på den partiella kommunsammanslagningen mellan Helsingfors, sydvästra Sibbo och ett mindre område av Vanda. I verkligheten torde Helsingfors med område "mellan Gamla Borgåvägen och Borgå motorväg ända till Håkansböle åkrar" syfta på det område i Vanda som ligger mellan Österleden och Borgåleden, vilket betyder Västerkulla och Västersundom söder om Borgå motorväg.

Att Helsingfors skriver "om området ... förblir en del av Vanda stad" torde bero på att Helsingfors hoppatts på att Myllyniemi trots allt skulle föreslå att hela den så kallade Westerkullakilen söder om Borgåleden skulle anslutas till Helsingfors, vilket hade varit det enda konsekventa med tanke på "sammanhållningen av samhällsstrukturen". Lustigt nog skriver även Myllyniemi i sin rapport "Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen." När Myllyniemi i sin rapport infogat texten som han fått från Helsingfors stadskontor har han inte noterat att det i hög grad beror på hans eget förslag om området även i framtiden hör till Vanda. Alternativt antyder han att Västerkulla och Västersundom i ett senare skede kan anslutas till Helsingfors.

Förverkligas Helsingfors annekteringsplaner enligt Myllyniemis förslag, måste Vanda i brådskande ordning ändra generalplanen för Västersundoms del. I annat fall torde Helsingfors snart kräva att området ansluts till huvudstaden, vilket Helsingfors i varje fall förr eller senare torde göra. Efter att sydvästra Sibbo sammanslagits med Helsingfors behöver huvudstaden inte mera bry sig så mycket om samarbetet med Vanda. Om Vanda nu avstår från Westerkullakilens sydspets, har Vanda gett lillfingret åt Helsingfors.

Westerkullakilen är för övrigt en talande metafor. Ur Helsingfors synvinkel separerar eller klyver "kilen" Helsingfors från det eftertraktade området i Sibbo. Ur Vandas synvinkel är området dock ingen kil, utan snarare en rot som förbinder Helsinge/Vanda med fädernestranden och havet. Den som vill att Vikkulla, Svartabacken, Borgarstrandsviken och Vandas enda havsstrand skall förbli en del av Vanda kan skriva under en adress på portalen hakunila.fi.

Jag vandrade idag i Svarta backen-Borgarstrands naturskyddsområde, som åtminstone än så länge huvudsakligen ligger i Vanda. Jag tog fotografier av gränsen och Svarta backen. På bilden ovan syns ett råmärke på gränsen mellan Helsingfors och Vanda.

Yle Internytt berättade på eftermiddagen under rubriken "Möjligt att anmärka mot annekteringsplan" att "utredningsmannens förslag till lösning på Sibbotvisten finns nu till påseende". Kanske "förslaget till lösning på Sibbotvisten" trots allt även finns på svenska? Yle skriver att "de planer som nu finns till påseende är ett kompromissförslag som utarbetats av utredningsmannen Pekka Myllyniemi". Enligt Yle finns planerna till påseende i Helsingfors stadshus och senare också i Sibbo kommungård och Vanda stadshus. Helsingfors stad har publicerat en kungörelse om tillfället att göra en anmärkning med anledning av ärendet.

Håkan Eklund skriver på sin blogg idag att följande nummer av tidskriften Skärgård ikväll går till tryckeriet. Hela numret lär skall handla om Sibbo.

Ett ödesdigert år. Den 1 januari 2007

"Sipoolla alkaa kohtalon vuosi" är rubriken på ledaren i senaste nummer av Sipoon Sanomat. Sipoon Sanomat, som utkommer på torsdagar, hör till Suomen Lehtiyhtymä, dit gratistidningen Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat även hör. Det senaste halvåret har en stor del av Sipoon Sanomat tillägnats fallet Sibbo, fast benämningen passar dåligt ihop med ett Sibboperspektiv. Sipoon Sanomats perspektiv är det raka motsatta till Helisngin Uutisets perspektiv på konflikten mellan Helsingfors och Sibbo. Tyvärr har lokaltidningarna i Helsingfors med Helsingin Sanomat i spetsen ett oerhört mycket större inflytande på riksnivå än vad Sibbos enda egna lokaltidning har.

Ledarskriften "Sipoolla alkaa kohtalon vuosi" noterar att utredningsman Pekka Myllyniemi i sin rapport behandlar flera olika förslag. Det mest drastiska förslaget utgör ett område som sträcker sig ända fram till Ingmans fabrik, medan det till ytan mildaste alternativet representerar ett område som bebos av mindre än 5 % av Sibbos befolkning, vilket är den gräns som kommunindelningslagen ställer på en partiell kommunsammanslagning utan "särskilt vägande skäl". Sipoon Sanomat skriver att "eikä ole poissuljettua, etteikö hallituksen päätös voisi olla näistä mikä tahansa - tai jokin avan muu."

Jag hoppas att Sipoon Sanomat har fel, men statsrådet kunde ju faktiskt ha gjort ett annekteringdbeslut även utan Myllyniemis utredning, eller låtsasutredning. En annan fråga är om beslutet hade varit lagligt. Tur är det i alla fall att flera ministrar har hunnit stöda, kritisera och kommentera Helsingfors eget förslag och därigenom gjort sig jäviga. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.)

Året som gått. Den 31 december 2006

Inför nyår brukar medierna göra tillbakablickar och sammanfattningar över det gångna året. I år ingår i många av dessa tillbakablickar fallet Sibbo som en viktig händelse eller process. I gårdagens Helsinginsanomat fick fallet Sibbo ge rubrik åt hela det gångna året. Rubriken för återblicken är "Helsingin aluevaltausaikeet kuohuttivat sipoolaisia juhannuksesta jouluun". Varje månad har fått en egen underrubrik, under vilken en viktig eller uppmärksammad händelse behandlas. Utöverde de tolv månaderna har "midsommarveckan" fått en egen rubrik, under vilken Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut behandlas:

Juhannusviikolla Helsingin kaupunginvaltuusto sai yllätyksekseen päätettäväksi kaupungin ylimmän johdon ehdotuksen, jolla havitellaan Lounais-Sipoota. Helsinki tavoitteli Sipoolta 50:tä neliökilometriä ja Vantaalta niin sanottua Vesterkullan kiilaa. Joukko sipoolaisia matkasi Senaatintorille juuri ennen valtuuston kokousta vastustamaan rajansiirtoja. Valtuusto hyväksyi ehdotuksen ylivoimaisella enemmistöllä. Asia on menossa valtioneuvoston päätettäväksi ennen maalisvaaleja.

Jag skall gå ett steg längre och begränsa min tillbakablick på det gångna året till fallet Sibbo.

Januari
I Helsinginsanomat fredagen den 13 ingår en artikel med rubriken "Jussi Pajunen vaatii Helsingin kasvua itään". Tidningen skriver:

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen pitää Helsingin seudun kehityksen kannalta välttämättömänä, että Helsinki pääsee laajenemaan Sipoon puolelle. Pajusen mukaan Helsingin elinkeinoelämän painopiste siirtyy ratkaisevasti itään Vuosaaren sataman valmistuttua. Sen jälkeen etenkin Sipoon rannikkoalueille kohdistuu voimakas rakentamispaine. Helsinki on yksi Sipoon tärkeimpiä maanomistajia. Helsingin omistamat alueet ovat juuri Sipoon länsiosan niin kutsutussa Sipoonkorvessa

Februari

Jussi Pajunen avslöjar på sin blogg den 21 att hans favoritverk för tillfället är "uredningsman Överborgmästare Raimo Ilaskivis förslag" från 1989. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006, Ilskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006.) Pajunen skriver om Ilaskivis utredning:

Se on varsinainen deja vu -ilmiö, eli rungoltaan lähes valmis maankäytön, asumisen ja liikenteen strategia- ja toteutusohjelma. Juuri se sama, minkä laatimiseen pääkaupunkiseudun kaupungit sitoutuivat viime viikon PARAS-vastauksessaan. Siihen sisältyy niin lainuudistustarpeet valtiovallalle kuin keskeiset liikennehankkeet Länsi-Metrosta alkaen. Jopa Sipoon läntisten alueiden liittäminen Helsinkiin on huomioitu.

Mars

Finlands naturskyddsförbund och Natur och Miljö föreslår att Sibbo storskog skall skyddas som en nationalpark. Enligt ett pressmeddelande ingår i förslaget 2700 hektar skog, som ägs av staten, Helsingfors och Vanda. Vidare står det i pressmeddelandet bl.a. följade:

Naturskyddsorganisationerna betonar även vikten av att bevara de ekologiska korridorerna mellan Sibbo storskog och närbelägna skyddsområden. Mest brådskande är att säkerställa att byggande inte klipper av förbindelserna mellan Sibbo storskog och Naturaområdet Svarta backen-Östersundom.

April

Sibbofrågan splittrar det borgerliga blocket i Vanda. Under rubriken "Sipoo hiertää Vantaan porvariyhteistyötä" skriver Helsingin Sanomat den 12:

Suunnitelmat Sipoon liittämisestä pääkaupunkiseudun yhteistyöalueeseen heiluttaa jo Vantaan porvarillista valtuustoryhmääkin. Vantaan kaupunginvaltuusto kuvitteli maanantaina vievänsä läpi lyhyen rutiinikokouksen, mutta toisin kävi. Shown varasti Rkp:n Astrid Nurmivaara, joka porvariryhmän ensimmäisenä puhujana kertoi kantansa siitä, miten Vantaan valtuuston pitäisi suhtautua itänaapuriin Sipooseen.

Maj
Det klarnar att en majoritet av lokalpolitikerna i Vanda förhåller sig kritiskt till förslaget om att byta (hela) Westerkullakilen mot Nedre Dickursby. Helsingin Sanomat skriverden 19 under rubriken "Vantaan valtuutetut moittivat Sipoon yhteistyökykyä":

Vantaan kaupunginvaltuutettujen selvä enemmistö suhtautuu kriittisesti kaupungin kaakkoisimman osan ns. Vesterkullan kiilan luovuttamiseen Helsingille tai sen vaihtamiseen Helsingin puolella olevaan Ala-Tikkurilan alueeseen. Luottamushenkilöt moittivat myös Sipoon yhteistyökykyä ja halusivat sipoolaisia tiiviimmin mukaan metropoliyhteistyöhön. Monet valtuutetut näkivät Helsingin halun ottaa Vesterkullan kiilan itselleen vain pääkaupungin pyrkimykseksi saada Sipoon kanssa yhtein raja.

Juni
Den 20 skrev Helsingin Sanomat under rubriken "Länsi-Sipoota suunnitellaan liitettäväksi Helsinkiin" att man planerade att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors:

Sipoon länsiosia ollaan liittämässä Helsinkiin valtioneuvoston päätöksellä. Helsingin Sanomien tietojen mukaan asiasta on käyty poliittisia neuvotteluja, mutta lopullista päätöstä ei ole vielä tehty. Sopimisen esteenä ovat ainakin eräät tekniset yksityiskohdat, kuten hankkeen aikataulutus. Helsinki haluaisi laajentua Länsi-Sipooseen, jossa sillä on suuria maanomistuksia.

Följande dag, den 21 samlades Helsingfors stadsfullmäktige för att i brådskande ordning göra ett annekteringsbeslut. Diskussionen inleddes med överborgmöstare Jussi Pajunens anförande och bevingade ord, som senare skulle citeras, speciellt utan citationstecken:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä edellä mainittua kehitystä tukeneet. Rakentamisvolyymit ovat olleet pienet, ja yhdyskuntarakenne Helsingistä katsoen hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Juli
När Helsingfors gjorde sitt annekteringsbeslut var jag med familjen i Italien. Den 9 juni började jag att skriva om fallet Sibbo på min blogg, mest för att avreragera mig. Det första blogginlägget om fallet Sibbo hade rubriken "Sibbo". Samma dag startades en namninsamling för Sibbo. Följande dag, den 10 öppnades även en nätadress för Sibbo. Den 14 lämnade Sibbo kommun in en besvärsskrift till Helsingfors förvaltningsdomstol angående Helsingfors stads inkorporeringsförslag.

Augusti

Den 15 beslöt kommunstyrelsen i Sibbo att ansöka om att få lösa in drygt 400 hektar av den mark som Helsingfors äger i sydvästra Sibbo. I Hufvudstadsbladet betecknade kommunminister Hannes Manninen Sibbos planer på att inlösa helsingforsägd mark som en provokation. Den 16 gjorde Finlands naturskyddsförbund och Nylands naturskyddsdistrikt ett uttalande och publicerade ett pressmeddelande där man kritiserar planerna för sydvästra Sibbo inklusive Sibbos egna nya påtvingade planer:

"Sipoon yleiskaavaa ei tule kahlita etukäteen liian suurilla kasvutavoitteilla", Uudenmaan ympäristönsuojelupiirin luonnonsuojelusihteeri Tapani Veistola varoittaa. "Kunnanhallituksen esitys toisi Sipooseen kahdessa vuosikymmenessä väkeä lähes nykyisen Porvoon verran." "Sipoonkorpi on laatua, jota kasvun määrä nyt uhkaa", Veistola korostaa. "Sipoonkorvesta pitää tehdä kansallispuisto luonnon ja ihmisten virkistyskäytön suojaamiseksi eikä Porvoonväylän pohjoispuolelle pidä rakentaa." Itämetro ja Lounais-Sipoon rakentaminen katkaisi Sipoonkorven ja Mustavuori-Östersundomin luonnonsuojelualueiden ekologiset yhteydet. "Itämetron sijasta tulee kehittää Kerava-Nikkilä -rataa ja rakentamista sen suuntaan."

Den 25 klarnade det att en stor del av stadsfullmäktigeledamoterna i Vanda var emot att Vanda avstår Västerkullakilen (Vikkulllaområdet) utan ersättning. Helsingin Sanomat skerv:

Suuri osa Vantaan kaupunginvaltuutetuista ei hyväksy Vesterkullan kiilan luovuttamista Helsingin kaupungille ainakaan ilman jonkinlaista korvausta. Asia tuli ilmi Hämeenkylän kartanossa torstaina pidetyssä Vantaan valtuustoseminaarissa. Minimikorvauksena valtuutetut vaativat Helsingin ja valtiovallan täyttä tukea Marja-Vantaalle ja Kehäradan toteuttamista nopeasti pääkaupunkiseudun ykkösratahankkeena.

Den 28 godkände Sibbo fullmäktige en strukturmodell som grund för generalplanen och förslaget att inlösa fastigheter som Helsingfors stad äger i sydvästra Sibbo.

September

Den 1 avslöjades det att inrikesministeriet övervägde att tillsätta en utredningsman för att förbereda eller utreda förskjutningarna av Helsingfors, Vandas och Sibbos gränser. (Se Utredningsman. Den 1 september 2006.) Först hördes från Sibbo försiktigt poistiva kommentarer om kommunminister Hannes Manninens förslag, men småningom klarnade baktankarna till förslaget. Den 25 beslöt Sibbo kommunstyrelse att motsätta sig att en kommunindelningsutredning görs och att en kommunindelningsutredare utses. Det hette att inrikesministeriet sökte en jurist för uppdraget som utredningsman, men den 21 presenterade Manninen sitt förslag till kommunindelningsutredare: polities magister Pekka Myllyniemi. (Se Ingen jurist. Den 21 september 2006.) Manninen gav sitt ord på att Myllyniemi, trots den extremt strama tidtabellen, skulle börja sin utredning från "rent bord". Den 26 utnämnde minister Manninen Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare, trots att kommunstyrelsen i Sibbo dagen innan indirekt hade konstaterat att Myllyniemi i egenskap av styrelsemedlem i Nylands kommunstyrelse var jävig. (Se Jävig utredningsman. Den 25 september 2006.)
Den 27 överlämnade För Sibbo rf en medborgaradress med 14 179 namn åt kommunminister Hannes Manninen.
Helsingfors medielobbning började ta sig uttryck i ett allt tydligare språkhets. Se Språkpolitik. Den 23 september och Behövs det en språkstrid? Den 27 september 2006.

Oktober
Den 1 provocerades minister Hannes Manninen av eget centerfolk att ta ställning till Sibbos egna planer. (Se Ställningstaganden under pågående utredning. Den 2 oktober 2006.) Den 28 höll Socialdemokraternas particekreterare på FSD-kongressen i Borgå ett betydedelsefullt anförande där hon bl.a. sade följande:

Sibboprocessen fyller på flere sätt kriterierna för uruselt skött ärende. Samtidigt som vi är väldigt upprörda över hur demokratin och medborgarsamhället annanstans fungerar, har vissa aktörer arrogant och utan någon som helst respekt för öppenhets- eller demokratiprincipen myglat med en process som direkt eller genom sitt symbolvärde påverkar väldigt många eller egentligen alla finländare. ...
Demokratin har fullkomligt åsidosatts i beredningen av ärendet. Det framgick i Helsingfors, att stadens organ inte har haft möjlighet att ta ställning till ärendet. Det argumenterar man med att det var fråga om ett anbud – och en deal med landets regering – som man måste hålla tyst om.

November
Den 21 publicerades resultaten från en enkät enligt vilken närmare 90 % av Sibbos invånare motsätter sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. (Se Eniga Sibbobor emot en annektering. Den 21 november 2006.) Den 29 demonstrerade flera hundra sibbobor och vänner av Sibbo på Senatstorget i Helsingfors. Tidigare på dagen offentliggjordes ett besvär som Sibbo kommun gjort till Högsta förvaltningsdomstolen med anledning av utnämningen av Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare. (Se Inte en tum ger vi efter! Den 29 november 2006.) Samma kväll antog Helsingfors stadsfullmäktige ett utlåtande där man upprepade annekteringsbeslutet från den 21 juni. I utlåtandet säger Helsingfors bl.a. följande:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

Den 30 överlämnar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi rapporten från sin utredning till kommunminister Hannes Manninen. Myllyniemi föreslår att 3000 hektar av Sibbo inkorporeras med Helsingfors. (Se Inget kompromissförslag. Den 30 november 2006.) I rapporten föreslås aven att Nylands och Östra Nylands förbund går samman. I Myllyniemis rapport kunde man bl.a. läsa följande:

Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan.

December
Den 7 december berättar Yles radionyheter att delar av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport härstammar från Helsingfors stadskansli och att rapporten till stora delar är identisk med Helsingfors utlåtande. (Se Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006.) Det berättades även att Myllyniemi i egenskap av medlem i styrelsen för Nylands förbund tagit ställning för och verkat för en sammangång av Nylands och Östra Nylands förbund och en anslutning av Sibbo till Helsingfors ekonomiska region. (Se Bevismaterial. Den 5 december 2006 .)
De 15 öppnas på portalen hakunila.fi en adress för bevararande av Vikkullaområdet och Borgarstrandsviken som en del av Vanda.

Alternativa planer för Västersundom. Den 30 december 2006

I min anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse "med anledningen av kungörelsen som Länsstyrelsen i Södra Finlands län offentliggjorde 2.10.2006 gällande Helsingfors stads krav på ett område i Sibbo" påtalar jag att "Helsingfors planer för sydvästra Sibbo strider mot Landskapsöversikt för Nyland 2030." Jag kunde ha uttryckt mig mera precis, men jag är minsann ingen expert på området, så jag valda en ospecificerad formulering. Vad jag närmast syftade på var den grönsfär och de grönförbindelser eller ekologiska korridorer, som omfattar så väl Västersundom i Vanda (och Nyland) som Östersundom i Sibbo (och Östra-Nyland). Angående Heli-banan, som i praktiken skulle äventyras av en metrolinje till Sibbo, var jag mera specifik. I sitt utlåtande konstaterar Helsingfors stadssyrelse att det visst skulle finnas rum för både metro och vanlig järnväg genom Östersundom... Påstående om att planerna strider mot landskapsöversikten avfärdar man med följande motivering:

Helsingin nykyiset suunnitelmat eivät ole ristiriidassa Uudenmaan maakunnallisten suunnitelmien kanssa. Maakuntasuunnitelma 2030 on hyväksytty 7.12.2005 maakuntavaltuustossa. Maakuntasuunnitelma on laadittu Uudenmaan maakunnan hallinnolliselle alueelle eikä siten koske maakuntaliiton ulkopuolisia alueita esimerkiksi Sipoota.

Även Finlands naturskyddsförbund och Nylands naturskyddsdistrikt påtalar i sin anmärkning, på mycket starkare grunder än jag, att "Yhtenäisen 'kaupunkimaton' jatkaminen Lounais-Sipooseen on myös ristiriidassa Uudenmaan maakuntasuunnitelman kanssa." Jag anser att Helsingfors stadsstyrelse i sitt utlåtande inte har tagit i beaktande anmärkningarna mot att stadens planer strider mot landskapsöversikten, eftersom planerna för Sibbo även berör Västersundom och översikten i verkligeten även berör planerna för Östersundom och Sibbo storskog.

Helsingfors planer för en "utvidgning av tätortsområdet" till sydvästra Sibbo är även problematiska då det gäller Landskapsplanen för Nyland (Uudenmaan maakuntakaava), som fastställdes enligt landskapsfullmäktiges beslut den 14 december 2004 och med undantag av "ett område för tätortsfunktioner i Vanda" fastställdes av miljöministeriet den 8 november 2006. I det förslag som landskapsfullmäktige godkände i december 2004 heter det:

I detta skede har man ansett att det är ändamålsenligt att i landskapsplanen för Nyland trygga möjligheter att förverkliga alla de alternativa strukturer som behandlas. Detta har förutsatt att en alternativ metrolinje har angetts till landskapsområdets gräns samt att ett nytt område för tätortsfunktioner som baserar sig på vardera alternativa metrolinjen har angetts från Helsingfors och Vandas gräns till Ring III. Eftersom en utvidgning av tätortsområdet från Ring III vidare österut till gränsen mot Sibbo och därifrån eventuellt över till Sibbosidan i syfte att balansera den regionala strukturen förutsätter nära samarbete mellan kommunerna i området och mera detaljerad planering, där man utreder även behoven av att trygga grönförbindelser mellan Sibbo Storskogen och strandzonen, har i landskapsplanen bibehållits den fastställda regionplanens rekreationsområdesreservering från Ring III österut. Till denna del är det befogat att se över landskapsplanens områdesreserveringsbeteckningar, om man när planeringen framskrider stannar för en effektiv kollektivtrafiklösning österut och en på denna baserad utvidgning av samhällstrukturen.

Eftersom min blogg har en hel del finskspråkiga läsare tar vi om samma på finska:

Uudenmaan maakuntakaavassa on tässä vaiheessa katsottu tarkoituksenmukaiseksi turvata kaikkien käsiteltyjen rakennevaihtoehtojen toteuttamisraideverkkoon mahdollisuudet. Tämä on edellyttänyt vaihtoehtoisen metrolinjauksen merkitsemistä maakuntakaava-alueen rajalle sekä kumpaankin vaihtoehtoiseen metrolinjaukseen tukeutuvan uuden taajamatoimintojen alueen osoittamista Helsingin ja Vantaan rajalta Kehä III:lle asti. Koska taajama-alueen laajentaminen seudullisen rakenteen tasapainottamiseksi Kehä III:lta edelle itään Sipoon rajalle ja siitä mahdollisesti Sipoon puolelle edellyttää alueen kuntien välistä tiivistä yhteistyötä ja yksityiskohtaisempaa suunnittelua, jossa selvitetään myös Sipoonkorven ja rantavyöhykkeen välisten viheryhteystarpeiden turvaaminen, on maakuntakaavassa säilytetty vahvistetun seutukaavan mukainen virkistysaluevaraus Kehä III:lta itään. Näiltä osin maakuntakaavan aluevarausmerkintöjä on perusteltua tarkistaa, mikäli suunnittelun edetessä päädytään tehokkaaseen itään suuntautuvaan joukkoliikenneratkaisuun ja siihen tukeutuvaan yhdyskuntarakenteen laajentamiseen.

I sitt utlåtande till stadsplaneringsenheten i Vanda daterat 22.09.2003 påpekar Nylands landskapsstyrelse, vars medlem Pekka Myllyniemi (sdp) är, följande:

Vantaan maankäytön kehityskuvan lähestymistapa, johtopäätökset ja toiminnalliset linjaukset noudattavat maakunnallisia suunnitelmia niitä tarkentaen ja täsmentäen. Kehityskuvassa ei kuitenkaan ole otettu esiin mahdollista metron jatkamista Sipooseen eikä sen aiheuttamaa pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen ja seudullisen keskusverkon laajenemista Kaakkois-Vantaan tuntumassa. Koska aihe on kuitenkin huomioitu yleiskaavan tavoitteet -osassa Länsimäki-Länsisalmi -alueen selvitystarpeena, on seudullisten tavoitteiden huomioon ottaminen Vantaan yleiskaavan tarkistuksessa turvattu riittävästi myös näiltä osin.

I sitt utlåtande från i fjol om generalplanen för Vanda säger Helsingfors stadsstyrelse följande:

Edellisessä Helsingin kaupungin lausunnossa mainittuja huomioita ja ehdotuksia Vantaan itäosan kehittämisestä Helsingin ja Sipoon rajojen välillä raideliikenteen eli metron varaan ei ole uudessa ehdotuksessa kuitenkaan otettu huomioon, vaan suunnitelmaa on ennemminkin huononnettu alueen tulevan yhdyskuntakehityksen kannalta.

Mainitut alueet Länsimäen itäpuolella on edelleenkin merkitty käytännöllisesti katsoen kokonaan luonnonsuojelu- ja virkistysalueiksi sekä arvokkaaksi maaseudun kulttuurimaisemaksi. Näitä arvoja tulisi kuitenkin punnita myös pääkaupunkiseudun johdonmukaisen kehittämisen ja asuntorakentamisen näkökulmasta. Ehkä nämä luonto- ja maisema-arvot eivät ole aivan ainutkertaisia, vaan vastaavia alueita voitaneen osoittaa kohtuullisen etäisyyden päästä muultakin Etelä-Suomesta.
...

Sipoon suunnan metrohaara on merkitty karttaan tuskin näkyvällä suuntasymbolilla eikä metrolle ole merkitty edes aluevarausta Vantaan kaupungin alueen läpi kuten Heli-radalle. Tämän ratahaaran suunnassa alue on kartassa kokonaan merkitty seudullisesti tärkeäksi

Mustavuori-Porvarinlahden virkistysalueeksi. Vantaan Länsimäen asuntoaluetta ei ole merkitty kehitettäväksi eikä eheytettäväksi esim. laajentamalla asuntoaluetta itään päin, vaikka raportin tekstissä kerrotaan alueen väestön vähenevän ja lisärakentamisen olevan tärkeää mm. palvelujen säilyttämiseksi.

Alue oli merkitty Vantaan maankäytön kehityskuvassa yhdeksi suunnitelman selvitysalueeksi. Nyt on selvitysaluemerkinnästä luovuttu, koska selvitykset katsottaneen tehdyiksi.

Yleiskaavaluonnoksen liitteessä nro 4 ”Yhteenveto alueellisista selvityksistä” todetaankin kuitenkin Länsimäen–Länsisalmen osalta mm. seuraavaa:

"Yleiskaavan tarkistuksessa Länsimäki-Länsisalmen virkistys- ja suojelualueet on säilytetty Kaakkois-Vantaan osayleiskaavan mukaisina. Alueen muuttaminen taajamatoimintojen alueeksi edellyttää perusteellisempaa yhdyskuntarakenteellista selvitystä Helsingin seudun kasvusta itään päin, ja sitä varten on tehtävä tarkempia maakäytöllisiä, kaavataloudellisia ja ympäristöllisiä selvityksiä. Länsimäki-Länsisalmi ja Luoteis-Vantaa ovat pääkaupunkiseudun pitkäntähtäimen pääkas-vusuuntavaihtoehtoja eikä valintojen tekeminen ole vielä ajankohtaista tässä yleiskaavan tarkistuksessa."

I sin rapport skriver kommunindelningutredare Pekka Myllyniemi följande:

Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

Detta är inte Myllyniemis självständiga analys, för nästan exakt samma stycke ingår i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. Enda skillnaden är att stadsstyrelsen talar om "Vanhan Porvoontien ja Porvoon moottoritien välinen alue", medan Myllyniemi gjort et försök till rättelse av den text som han fått från Helsingfors stadskontor och istället talar om "Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue". Vad man torde syfta på är området mellan Österleden och Borgåleden. Myllyniemi borde känna någorlunda väl till området, för det är i anslutning till planerna för detta område som han i egenskap av medlem i Nylands landskapsfullmäktige, enligt protokollet, verkat för en utvidgning av samhällstrukturen till sydvästra Sibbo. Jag har behandlat Myllyniemis stälningstagande i blogginlägget Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006, som bifogats som "utredning" till besväret över utnämningen av kommunindelningsutredare till Högsta förvaltningsdomstolen. Det ovannämnda protokollet finns naturligtvis även på finska, men jag citerar den svenska översättningen:

Behandling 23.8.2004
Jussi Pajunen föreslog att förslaget godkänns med följande tillägg:
Området som avgränsas av landkapsgränsen, Österleden, Ring III och Borgåleden antecknas på kartan till landskapsplanen för Nyland som utredningsområde, som korsas av en alternativ sträckning av östmetron fram till den östra gränsen av planområdet.
...
Risto Meriläinen understödde Pajunens förslag.
...
Pekka Sauri föreslog att förslaget godkänns så att landskapsstyrelsen dessutom förutsätter att utvecklingsalternativen för det såkallade Västerkulla-området utreds via en etapplan eller en annan motsvarande process i samarbete med berörda myndigheter. ...
Pekka Myllyniemi understödde Sauris förslag.
...
Beslut:
Landskapsstyrelsen godkände landskapsdirektörens förslag. Dessutom gjordes efter omröstning de av Sauri framförda ändringarna.

I själva verket stödde Myllyniemi ett förslag som kom att ställas mot Helsingfors dåvarande stadssyrelseordförande Pajunens förslag. Det torde vara klart att förslaget som framlades av Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri och som Myllyniemi understödde tjänade syften i samma riktning som Pajunens förslag, om än formuleringen var vagare och lättare att godkänna. I alla händelser borde det vara uppenbart att initiativet till att utreda och ändra planerna för Västersundom helt och hållet kommer från Helsingfors, även om Myllyniemi till skillnad från Risto Meriläinen (sdp), inte formellt representerar Helsingfors. Nylands förbund, "metropolens eget landskapsförbund", har genom huvudstadens dominerande ställning i landskapsförbundet främjat Helsingfors intressen mot Vandas egna planer.

På kartan ovan (källa: Nylands förbund) framgår att förutom metrolinjen till Sibbo även metrolinjen till Håkansböle via Fazers och Heli-banan finns med på Landskapsplanen för Nyland. I praktiken utesluter så väl metrolinjen mot Håkansböle som Heli-banan en förlängning av metron till Östersundom via Västersundom; Sibbometron skulle i praktiken förhindra så väl Heli-banan som en förlängning av metrolinjen till Fazers. Framför allt kan man på karta se att Västersundom är markerat som rekreationsområde, vilket samtidigt betyder att det utgör en dela av en grönförbindelse eller ekologisk korridor från Borgarstrandsviken och Svartabacken till Sibbo storskog. Ur kartan framgår för övrigt även att det område i Vanda som Helsingfors krävt att få annektera i sin helhet är ett naturskyddsområde, Natura 2000-område och en "värdefull geologisk formation".
De som önskar att det natursköna området, som omfattar Svartabacken och Borgarstrandsviken (se bilder), skall bevaras som en del av Vanda, och därmed att Västersundom skall förbli en en del av grönförbindelsen, kan skriva under en adress på portalen hakunila.fi.

Ilaskivis förslag som rättesnöre. Den 29 december 2006

I Helsinginsanomat den 10 augusti ingick en artikel med rubriken "Kuka piirsi Helsingin uudet rajat?" Här säger Pekka Korpinen att "Rajat on huolella ja asiantuntemuksella katsottu" och tillägger att "Täytyyhän Helsingin naapurikuntiensa alueet tuntea." Korpinen säger även att "samansuuntaisena alue esiintyi jo ylipormestari Raimo Ilaskiven raportin salaisessa liitteessä vuodelta 1989." I samma artikel säger Jussi Pajunen att gränserna ritats i stadsplaneringskontoret under Tuomas Rajajärvis ledning. Rajajärvi säger själv att man skall fråga Pajunen om vem som ritat gränserna, för "så har man kommit överns". Helsingin Sanomat drar sina egna slutsatser:

Tiettävästi virasto laati useampia vaihtoehtoisia karttapohjia Sipoolta anottavaksi alueeksi. Näistä Helsingin keskusjohto valitsi suurimman.

Ilaskivis förslag till område var dock något större än det som Helsingfors föreslog den 21 juni. En störredel av Sibbo storskog ingår, men istället är gränsen i öster inte dragen ända fram till Sibboviken och Sibbo å. I sin rapport säger utredningsman Pekka Myllyniemi om Ilsakivis förslag:

Liitosalueen raja olisi piirretty siten, että Söderkulla, Sipoonlahti ja Sibbesborgin mäki olisivat pysyneet osana Sipoota. Esityksen mukaan myös Sipoon suurin yksittäinen teollisuuslaitos Sipoonjokilaaksossa olisi pysynyt Sipoon kunnan osana. Esitys oli tehty siten, että Sipoo olisi säilynyt merenrantakaupunkina perinteittensä mukaisesti.

Myllyniemi säger att gränsjusteringen skulle bygga på frivillighet: Helingfors skulle byta Nedre Dickursby norr om Ring III mot Västersundom, liksom det även hette i våras. Även för Sibbos del var det tydligen frivillighet som gällde: "Tällä järjestelyllä ... ehkä vältetään suomenkielisten voimakas muuttopaine Sipooseen." Med andra ord skulle man med gränsjusteringen "voitaneen turvata myös Sipoon säilyminen ruotsinkielisenä." Ilakivi hade nog missberäknat sibbobornas inställning till finskspråkig inflyttning. För övrigt uppger Myllyniemi att man hade beräknat att av de 1500 invånare som bodde på det föreslagna området kanske 1000 var svenskspråkiga.

Det är möjligt att någon Sfp-politiker någon gång inte entydigt tagit avstånd från en gränsförskjutning som skulle trygga Sfp:s ställning i kommunen ett tag framåt. Idag har Sibbo dock finskspråkig majoritet och lokalpolitiker från andra partier än Sfp skulle på inga villkor gå med på att frivilligt offra Sibbos bästa skattebetalare och kanske sin egen politiska plattform för att garantera att Sfp är det största partiet i Sibbo även om tio år. Månne inte klappjakten i somras på Sibbo kommunstyrelseordförande Christel Liljeström åtminstone delvis byggde på att en del Sibbopolitiker misstänkte att Liljeström i hemlighet gett lillfingret åt Helsingfors. Månne inte stadsdirektör Jussi Pajunen och stadsstyrelseorfdörande Jan Vapaavuori i våras på sina hemliga träffar med Liljeström och kommundirektör Markku Luoma åtminstone till en början förseslog liknande argument som Ilaskivi gjorde 1989. Därför är det synnerligen osakligt, fräckt och inkonsekvent att beskylla Svenska folkpartiet för att bedriva språkpolitik i fallet Sibbo samtidigt som man kritiserar Sibbos ledning för förhandlingsovilja. (Se Framprovocerad "förhandlingsovilja". Den 20 september 2006.)

Naturligtvis tar Svenska folkpartiet de språkliga faktorerna i beaktande även i Sibbofrågan. Många finlandssvenska hjärtan klappar varmt för Sibbo, som trots närheten till Helsingfors med dess "kultursvenskhet" traditionellt har representerat en rural sida av finlandssvenskheten. För Sfp, som representerar en utsatt minoritet, är dock inte bara språket, utan även lagligheten och den kommunala självstyrelsen viktiga principer. Därför borde ingen ha förväntat sig att Sfp:s lokalpolitiker i Helsingfors, för stadens tvivelaktiga ekonomiska intressens skull, skulle ha gått emot partiets linje i Sibbofrågan. I medierna har man, ofta medvetet, blandat ihop Sibbos traditionella politik, som åtmninstone delvis varit språkpolitiskt betingad, med Sibbos och Sfp:s linje i fallet Sibbo.

Överbormästare Jussi Pajunen har i sin attack mot Sibbo i hög grad tagit inspiration från Ilsakivis tidigare inte offentliggjorda förslag. Helsingfors dåligt förberedda förslag visar dock att Pajunen hade tänkt nöja sig med ett mindre område, där Helsingfors markegendomar finns. När det blev bråttom att rita ut ett förslag till gränser kom Ilaskivis gränsförslag lika väl till användning. (Se Ilaskivis gräns. Den 28 december 2006.) Kanske var det tänkt att Ilskivis förslag bara skulle precenteras i stora drag i Myllniemis rapport. Myllyniemi skriver nämligen att "Kartta on tässä raportissa esitetty vain pääpiirteisenä piirroksena kartassa 7, koska selvitys ei johtanut käytännön toimiin." I verkligheten är gränsen på "karta 7" mycket detaljerad. Detta gäller så väl havsgränsen, som sammanfaller med Helsingfors förslag från den 21 juni, som landsgränsen, som avviker från Helsingfors förslag och förefaller följa fastighetsgränserna. Om den detaljerade gränsen inte härstammar från Ilaskivis förslag, utgör den istället ett alternativt gränsförslag från i år. Då kan man fråga sig varför den nuvarande Helsingforsledningen, till skillnad från Ilaskivi, när det gällde beslöt att föreslå att även Sibboviken, Sibbesborg, ådalen med Ingmans mejeri skulle tillfalla Helsingfors.

I Myllyniemis rapport finns nog flera alternativa gränsförslag. De flesta av dem representerar förslag på hur Helsingfors skulle kunna annektera ett så stort område som möjligt utan att överskrida gränsen på 5 % av Sibbos invånare. Månne inte Helsingfors stadsplaneringskontor snarare själv skisserat dessa än gränserna som "i stora drag" skall representera Ilaskivis förslag? Ett av dessa förslag finns i Myllyniemis rapport med på båda kartorna med Myllyniemis slutliga förslag. Är syftet med jämförelsen att bevisa att det finns "särskilt vägande skäl" att överstiga gränsen på 5 %, eftersom det mindre området är för litet för att trygga "sammanhållningen av samhällstrukturen"?

I Helsinginsanomat ingick den 20 juni, dagen före Helsingfors stadsfullmäktiges annekteringsbeslut, en artikel med rubriken "Helsinki suunnitteli Itäsalmen kaupunginosan jo 17 vuotta sitten". Här talas det istället för om ett område på 5122 hektar om ett område på endast 1500 hektar:

Helsingillä oli pitkälle menevät luonnokset Länsi-Sipoon rakentamiseksi jo 1989. Tuolloin valmistui ylipormestari Raimo Ilaskiven (kok) johdolla tehty suunnitelma pääkaupunkiseudun rakentamismahdollisuuksista.
Keskeinen osa Ilaskiven esitystä oli Helsingin, Vantaan ja Sipoon rajamaille perustettava uusi Itäsalmen kaupunginosa. Sen pinta-alaksi kaavailtiin 1500 hehtaaria. Asukkaita olisi ollut laskutavasta riippuen noin 50000.

Hade Helsingfors inte varit så lyhörd mot invånarna i Nedre Dickursby och bytt ut området norr om Ring III mot hela Westerkullakilen, så som man kommit överens om, så hade Helsingfors delvis kunnat förverkliga Ilaskivis vision utan att överstiga gränsen på 5 % i Sibbo. Det hade dock förutsatt att man svikit centerministrarna och istället för egnahemshus byggt höghus.