Sfp i östra Helsingfors ordnar idag en diskussionskväll på Hedåsen i Sibbo. På plats finns bl.a. projektchef Matti Visanti från Helsingfors och kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström, som enligt egen utsaga är ombedd att rapportera om hur Sibbo klarar sig. För "flydda tider" står Erik Geber och Marcus Borgström. Reklamen ovan har delats ut i Östersundom.
Helsingfors stad skall igen på sitt möte idag behandla ett förslag till markaffär i Gumböle. Se kartan ovan.
På föredragningslistan för Helsingfors utbildningsnämnds finska sektions möte den 24 februari fanns ett ärende som gällde en ändring av elevupptagningsområde. Jag citerar ur föredragningslistan:
>>Valtioneuvosto päätti 28.6.2007 (n:o 746) kuntajakolain nojalla kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä siten, että Helsingin kaupunkiin liitettiin niin sanottu Västerkullan alue Vantaan kaupungista ja lounaisosa Sipoon kunnasta. Päätöksessä on lueteltu Helsingin kaupunkiin siirrettävät kiinteistöt, rekisteriyksiköt ja niiden osat.
Valtioneuvoston päätös (746/2007) kuntajaon muuttamisesta tuli voimaan 1.1.2009. Tästä lähtien Helsingin kaupungilla on perusopetuslain 4 §:n nojalla lakisääteinen velvollisuus järjestää liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten perusopetus. ...
Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti 15.4.2008 (§ 45), että perusopetuksen vuosiluokkien 7.-9. osalta valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitettävät alueet liitetään 1.1.2009 alkaen osaksi Vartiokylän yläasteen oppilaaksiottoaluetta.
Esittelijä toteaa, että liitosalueella sijaitsee Sakarinmäen koulu, jonka 6. vuosiluokalla on tällä hetkellä noin 30, lukuvuonna 2009–2010 7.vuosiluokalle siirtyvää oppilasta. Nykyisen oppilaaksiottoaluetta koskevan päätöksen mukaan heidän koulupaikka, 7.-9. vuosiluokkien osalta, on Vartiokylän yläaste. Liitosalueella asuvat, Sakarinmäen koulun 7. vuosiluokalle lukuvuonna 2009–2010 siirtyvät oppilaat, eivät tule mahtumaan Vartiokylän yläasteelle. Tilanteeseen vaikuttaa erityisesti Vartiokylän yläasteen koulun peruskorjauksen tarve. Tarkoituksenmukaista on, että Helsingin kaupunkiin valtioneuvoston päätöksellä liitetyillä alueilla asuvien oppivelvollisten koulupaikka, 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, on 1.8.2009 alkaen Kallalahden peruskoulu.
Edellä esitetyn perusteella esittelijä esittää, että valtioneuvoston päätöksen (746/2007) mukaan Helsingin kaupunkiin liitetyt alueet liitetään 7.-9. vuosiluokan opetuksen osalta, 1.8.2009 alkaen osaksi Kallalahden peruskoulun oppilaaksiottoaluetta.<<
Utbildningsverkets finska linjedirektör hade redan informerat målsmännen till sjätteklassisterna i Sakarimäen koulu om de nya planerna på att flytta undervisningen till Kallahden peruskoulu i Nordsjö, men utbildningsnämndens finska sektion antog på sitt möte den 24 föredragarens färändrade förslag. Omedelbart efter mötet fick vårdnandshavarna till eleverna i sjätte klassen ett nytt meddelande, som jag citerar ur här:
>>Opetusvirastossa on tehty vielä lisäselvityksiä Östersundomin alueella asuvien oppilaiden lähikoulun osoittamisesta vuosiluokkien 7 - 9 osalta. Niiden perusteella Sakarinmäen koulun alueelle on mahdollista sijoittaa tilapäisiä tiloja, joissa voidaan käynnistää em. oppilaiden opetus syksystä 2009.
Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti 24.2.2009 esittelijän uuden esityksen mukaisesti, että Sakarinmäen koulussa järjestetään perusopetusta myös vuosiluokkien 7 - 9 ajan ja opetus toteutetaan toistaiseksi tilapäisissä tiloissa.
Edellä mainitun johdosta Kallahden peruskouluun suunniteltu vanhempain ilta muutetaan informaatiotilaisuudeksi ja se pidetään Sakarinmäen koulussa keskiviikkona 25.2.2009 klo 17.30-18.30.<<
Utbildningsverkets offentliga meddelande är kortare och lyder enligt följande:
>>Opetuslautakunnan suomenkielinen jaosto päätti muuttaa aiempaa päätöstään Sipoosta Helsinkiin 1.1.2009 alkaen liitetyn alueen oppilaaksiotosta. Uuden päätöksen mukaan liitosalue muodostaa oman oppilaaksiottoalueensa, Sakarinmäen koulun oppilaaksiottoalueen. Alueen 7.-9. luokkien oppilaiden opetus järjestetään 1.8.2009 alkaen tilapäistiloissa.<<
Någon information om strulet med undervisningen har inte publicerats på Helsingfors specialsidor om inkorporeringen, men så Helsingfors stads svårigheter att ordna undervisning för invånarna i det inkorporerade området inte heller en speciellt god reklam för inkorporeringen.
I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Jätteköer till hälsovården". Rubriken på första sidan lyder "Helsingfors struntar i vårdlöfte till Sibbo". Jag återger här texten under rubriken på första sidan:
>>Inför inkorporeringen av västra Sibbo lovade Helsingfors att vården skulle bli åtminstone lika bra som tidigare, kanske också bättre.
Nu har bland annat Björnsö och Östersundom redan varit en del av Helsingfors i två månader. Och inget har blivit bättre.
Kön för att träffa läkare vid hälsostationen i Östra centrum är tre veckor lång. Vid Söderkullas hälsostation i Sibbo är väntetiden tre dagar.
Men det berör inte Antti Iivanainen, chef för Helsingfors hälsostationer:
- Att få träffa läkare tidigt är inte nödvändigtvis det samma som bra vård.
När är ni också nere på tre dagar som det var innan?
- Något sådant mål har vi över huvud taget inte.<<
I samband med artikeln har Hbl publicerat en faktaruta med rubriken "Två och ett halvt års strid".
Yle (Huvudstadsregionen) har publicerat en notis med rubriken "Östersundombor missnöjda". Yle Uutiset (Itä-Uusimaa) har publicerat en notis med rubriken "Sakarinmäen kutoset yläasteelle parakkiin". Jag citerar ur den sistnämnda noticen:
>>Nykyisin Helsingissä sijaitsevan Sakarinmäen koulun kutosluokkalaiset aloittavat syksyllä yläasteen väliaikaistiloissa. Entisen sipoolaiskoulun pihalle tuotavien parakkien määrää lisätään vuosittain kattamaan koko yläaste.
Erikoisluokkia vaativan opetuksen toteutus on vielä auki ja yhtenä vaihtoehtona on kuljettaa oppilaat muille kouluille muun muassa kotitalouden ja kemian tunneiksi.<<
Att helsingfors struntar i löftena om bättre service är speciellt anmärkningsvärt med tanke på att HFD i sitt beslut i fallet Sibbo hävdar att de allmänna förutsättningar för en ändring i kommunindelningen uppfyll, emedan man bl.a. genom att utveckla samhällsstrukturen främjar ordnandet av service för invånarna i området, så som avses i 3 § 1 mom i kommunindelningslagen. Det är väl två månader efter att ändringen i kommunindelningen förverkligats uppenbart att ändringen åtminstone inte på kort sikt främjar ordnandet av service för invånarna i området. Förslaget till hur undervisningen av de finskspråkiga eleverna skall ornas nästa läseår är rena katastrofen. Eleverna hade haft utmärkta förbindelser till den nya skola som nästa höst står färdig i Söderkulla, men ändringen i kommunindelningen försämrar radikalt förutsättningarna för att ordna undervisning för eleverna i Östersundom.
I gårdagens inlägg "Rapport om huvudstadsregionen. Den 28 februari 2009" skrev jag om rapporten "Helsingforsregionen: Vad är problemet? Vad bör göras?", som professor emeritus Henry Bäck skrivit för tankesmedjan Magma. Hufvudstadsbladet har idag i ett ledarstick med rubriken "Nätverk ersätter inte demokrati" uppmärksammat Bäcks "sammanställning av 2000-talets olika initiativ kring huvudstads- och Helsingforsregionens förvaltning". Becks presentation av sina slutsatser kan även ses som video från ett "lunchseminarium", som Magma ordnade tidigare i veckan.
I sin rapport säger Bäck att urban sprawl vanligen innebär att den funktionella regionen växer över de administrativa gränserna, vilket medför svårigheter att planera och reglera verksamheter, och att detta problem har varit utgångspunkten för kraven att inkorporera delar av Sibbo i Helsingfors stad. Bäck har rätt så till vida att möjligheterna att motverka urban sprawl eller det så kallade Nurmijärvifenomenet var en officiell motivering till inkorporeringen. I ett plagierat stycke i Pekka Mylyniemis rapport hävdas det även att de administrativa gränserna förhindrat utvecklingen vid "gränsen mellan Sibbo och Helsingfors". Enligt Myllyniemis rapport - eller den utredning som utredningsmannen plagierat - har denna gräns inte i sig föranlett en oönskad spridning av samhällstrukturen. Tvärtom har kommungränserna här delvis förhindrat den funktionella regionen från att växa över de administrativa gränserna. Problemet med urban sprawl förekommer, enligt utredningarna, istället norr och väster om Helsingfors.
Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Jätteköer till hälsovården".
Utredningar är ofta beställningsarbeten, vars uppgift är att legitimera färdigt tagna beslut. När förre kommunminister Hannes Manninen (c) utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare angående Sibbofrågan intygade han att utredningen skulle börja från rent bord. Det visade sig emellertid att utredningen blev ett plagiat av Helsingfors egen utredning av Helsingfors förslag til ändring i kommunindelningen. Att utredningsmannen til stora delar missförstått den text som han kopierat hindrade inte statsrådet och högsta förvaltningsdomstolen från att formellt tro på Myllyniemis utredning.
Den finlandssvenska tankesmedjan Magma publicerade faktiskt igår en rapport om huvudstadsregionen av den svenska professorn Henry Bäck, "Helsingforsregionen: Vad är problemet? Vad bör göras?" Tyvärr har licensen till programmet med vilken pdf-dokumentet skapats gått ut, vilket försämrar textens läsbarhet. I rapporten diskuterar Bäck fördelarna med en sammanslagning. Även den så kallade Sibbofrågan diskuteras. Bäck har bl.a. läst Pekka Myllyniemis rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" och Henrik Hägglunds artikel "Fallet Sibbo – när kommunindelningen ändras" på Kommunförbundets webbplats Kommunerna.net.
Bäck har inte gjort någon utredning från rent bord, utan snarare en sammanfattning av tidigare utredningar. Med tanke på referenserna skall man inte förvänta sig en allt för mångsidig beskrivning av Sibbofrågan i Bäcks rapport. Jag återger här ett par stycken ur rapporten:
>>Urban sprawl innebär vanligen att den funktionella regionen växer över de administrativa gränserna, vilket medför svårigheter att planera och reglera verksamheter och samspel. Detta problem har varit utgångspunkten för kraven att inkorporera delar av Sibbo i Helsingfors stad. I denna mening är också Sibbo-frågan ett uttryck för den territoriella differentieringsdimensionen. ...
Det inhemska materialet är betydligt mer sparsamt när det gäller att argumentera för kommunsammanslagning (vilket kanske kan tas som intäkt för att OECD-rapporten har rätt i sin förmodan om det ofinska i förslaget). Det finns både hos Alanen och i stadsregionplanen (citerad i samarbetsutvärderingen) argument mot fragmenteringen med frivilligt samarbete som mycket liknar OECD-rapportens argumentering. Samma slutsats dras emellertid inte. Jag har också redan tidigare påpekat att kraven att inkorporera en del av Sibbo med Helsingfors, även om det är i smått, bygger på samma logik som konsolideringsscenariot: När funktionaliteten kräver lösningar över kommungränsen är bästa lösningen att ta bort gränsen.<<
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lääkärille pääsyn hitaus raivostuttaa Sipoon liitosalueella". Jag återger här det första stycket i artikeln:
>>Entiset sipoolaiset ovat raivoissaan. Helsinki lupasi, että palvelut paranevat, kun Östersundomin alue liitetään Sipoosta Helsinkiin. Nyt liitosalueen 2 000 asukasta ovat olleet ilman omaa lääkäriä jo kaksi kuukautta.<<
Den usla servicen har även en juridisk aspekt. Att servicen förbättras var en juridisk motivering till ändringen i kommnindelningen. Även HFD utgår ifrån att servicen förbättras för invånarna i området i sin motivering till att beslutet om en ändring i kommunindelningen var laglig. I dagens Helsinginsanomat ingår ytterligare en notis med rubriken "Kouluasiatkin hämmentävät". Även denna nyhet tar fasta på den förbryllande servicen i inkorporeringsområdet.
>>Liitosalueen 35 kuudesluokkalaisen tuleva yläaste selvisi vasta monen mutkan jälkeen. ...
Viime viikolla ilmoitettiin, että yläaste on Kallahti Vuosaaressa. Alkuviikosta tieto muuttui jälleen. Ei mennäkään Kallahteen, vaan sittenkin parakkeihin vanhan ala-asteen pihalle Sakarinmäkeen.<<
Baracker kan ha sin charm, fastän man redan tidigare konstaterat att det blir för trångt med baracker vid Zachrisbackens skolcentrum. Men hur man har tänkt ordna med ämneslärare för ett tjugo-trettiotal sjundeklassister? Och hur är det med laboratorium för undervisning i fysik och kemi?
På avdelningen "Östnyland" ingår i dagens Borgåblad en längre artikel om strulet med ordnandet av undervisningen i "östraste Helsingfors". Rubriken är "Högstadiestrul i östraste Helsingfors". Artikeln avslutas med ett sarkastiskt citat av Hannu Cederberg. Jag citerar i min tur:
>>- Men vi får väl lita på vår stadsdirektör. Vi fick ju alla ett brev av Pajunen inför gränsförskjutningen. Där meddelade han att "palvelut paranee", servicen blir bättre.<<
Inlägg
Alla kommentarer
