Sippoolaiset maksavat. Den 28 maj 2011

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Sipoolaiset maksavat nyt helsinkiläisten velkoja". Insändaren är undertecknad av ordförandena för fullmäktigegrupperna i Sibbo: Bengt Wiik (sfp), Juhani Rantala (saml), Caspar Berntzen (ysi), Hanne Aho (sdp), Sini-Pilvi Saarnio (grön), Jari Hursti (sf) och Eva Autio (c). Jag återger här artikeln i sin helhet:

Muutama vuosi sitten Helsinki sai hyvin kyseenalaisin perustein Korkeimmalta hallinto-oikeudelta luvan liittää Sipoon Östersundomin alueen Helsinkiin. Me sipoolaiset oletimme saavamme Helsingin ottamasta alueesta käyvän hinnan. Östersundomin alueelle oli panostettu: se oli menneenä vuosikymmenenä Sipoon kehityksen airut, jonne oli satsattu leijonanosa kaikista kunnan uusinvestoinneista.

Neuvottelut Helsingin kanssa korvauksen suuruudesta eivät johtaneet mihinkään. Helsingin tarjoama summa – 7,9 miljoonaa euroa – ei vastannut edes luovutetulla alueella olevan Sakarinmäen koulun arvoa. Pelkästään tähän yhteen kouluun oli investoitu 12 miljoonaa euroa.

Korvauskiista joutuikin oikeuden päätettäväksi. Luotimme Sipoossa, että oikeus toteutuisi.

Korkein hallinto-oikeus antoi vaalien alla mielestämme vähintäänkin kyseenalaisen päätöksensä Östersundomin alueen korvaussummasta. Se vastasi täysin Helsingin aiemmin tarjoamaa summaa. Jokainen Sipoon vaatimuksista hylättiin.

Suomen oikeusjärjestykseen on aina kuulunut vahva omaisuudensuoja, joka näkyy muun muassa tiukassa lunastuslainsäädännössä ja omaisuusrikosten ankaruudessa. Kuntalaisten yhteiselle omaisuudelle ei anneta kuitenkaan kuntajakolain piirissä juuri suojaa. Osa omaisuuseristä luovutetulla alueella, kuten kunnallistekniikka kokonaisuudessaan, jätettiin täysin korvaamatta. Toisaalta korvatun omaisuuden osalta ei täyden korvauksen periaatetta hyväksytty.

Kuntajakolaki on osoittautunut täysin puutteelliseksi taloudellisten arvojen käsittelyssä. KHO:n päätösten perustelujen pohjalta oli lopulta Sipoon onni, että kunnalla oli osoittaa velkaa menetetyn koulun osalta, koska samoilla KHO:n päätösten perusteilla velkaa ottamaton kunta ei olisi saanut korvaukseksi yhtään mitään.

KHO:n päätöksen myötä sipoolaiset veronmaksajat joutuivat nyt Helsingille luovutetun omaisuuden maksumiehiksi, sillä korvaussumma ei likimainkaan vastaa alueeseen investoituja verorahoja. KHO:n päätösten jälkeen Sipoo joutui nostamaan kunnallisveroäyriä, ja kunnalle jäi entistä huomattavasti suurempi velkamäärä. Tämän päätöksen vuoksi naapurilta ottaminen on Suomessa tehty kannattavaksi.

Sipoo on osa metropolialuetta, ja vakaa tavoitteemme on kasvaa ja kehittyä osana elinvoimaista pääkaupunkiseutua. Tämä päätös ei ole tehnyt tavoitettamme helpommaksi.

Östersundomdomen. Den 27 maj 2011

I gårdagens nummer av Borgåbladet inår en kungörelse om att Sibbo kommun vill höra invånarnas åsikt om Östersundomdomen före 30.5.2011. Månne det är kritiken i insändarna i Borgåbladet senaste onsdag som resulterat i kungörelserna? (Se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 25 maj 2011".) En motsvarande finskspråkig kungörelse ingår i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat.



I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en insänadare med rubriken "Nyt ei jätetä kesken!" Artikeln är skriven av föreningen För Sibbos ordförande Veikko Lindell. Lindell uppmanar här Sibboborna att "rösta" eller säga sin åsikt i invånarenkäten. Lindells egen åsikt är att frågan inte kan lämnas på hälft då rättsväsendet har begått ett stort fel.



I tidningen ingår även resultatet från Sipoon Sanomats egen enkät.


I samma nummer av tidningen ingår ytterligare en intervju med kommundirektör Markku Luomma med anledning av att han går i pension den 1 juni. Intervjun handlar nästan enbart om "gränstvisten".



På Sipoon Sanomats webbplats kan man nu läsa en intressant kommentar till artikeln
"Kuntalaiskysely korvauspäätöksen jatkotoimista".

Buffertzoner är nödvändiga. Den 26 maj 2011

Natur och miljö har på sin webbplats publicerat föreningens utlåtande eller åsikt om utkastet till generalplan, "Utlåtande om utkastet till den gemensamma generalplanen för Östersundom". i Utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Bostadsområden bör inte planeras precis invid skyddsområden, utan tillräckliga buffertzoner är nödvändiga för att säkerställa att områdenas skyddsvärden inte försvinner. Tomtgränser bör inte dras ända ner till strandlinjen. Obebyggda stränder är av stor betydelse såväl ekologiskt som ur rekreationssynvinkel. Muddringar och annan byggnadsverksamhet i och invid de skyddade fågelvattnen i Östersundom som tillhör Natura 2000-nätverket kan inte tillåtas.

I mitt inlägg "Kyllä. Den 21 maj 2011" skrev jag att "En instans som är sent ute med sina synpunkter om utkastet till generalplan är Nylands förbund." I föredragningslistan för Nylands förbunds senaste styrelsemöte kan man emellertid läsa att "[Östersundom-]Toimikunta varaa nyt yleiskaavan valmistelun kannalta keskeisille tahoille mahdollisuuden kannanoton antamiseen valmisteluaineistosta". Något deadline uppges inte, men det kan vara ett rent sammanträffande att landskapsförbundet antog sitt utlåtande just den 23 maj, som var den sista dagen att ge officiella åsikter om utkastet till generalplan.

Det är oklart för mig om även Natur och miljö är (eller betraktar sig som) en central instans, som Östersundomkommittén skilt erbjudit möjlighet att ge sitt ställningstagandet om beredningsmaterialet. I varje fall lär övriga berörda naturskyddsföreningar ännu inte kommit med sina officiella ställningstaganden.



Laura Räty ser ut att bli ny biträdande stadsdirektör i Helsingfors. Raäty har på denna blogg behandlats speciellt i inläggen "Lauras Helsingfors. Den 30 maj 2010" och "Räty. Den 10 november 2010".

zzz 000. Den 25 maj 2011

En intressant och fräck detalj i utkastet till landskapsplan för Nyland är beteckningen stor detaljhandel av regional betydelse utanför område för centrumfunktioner. En dylik detaljhandelsenhet finns på utkastet placerat i Östersundom, just där Sibbo för några år sedan planerade ett köpcentrum. Sibbos planer fick tummen ned av HFD, som refererade till beslutet i sitt beslut i inkorporeringsfrågan från januari 2008. (Se "Fallet Östersundom köpcentrum. Den 11 maj 2008".) Konflikten med HFD:s tidigare beslut förefaller man försöka kringgå genom att förutsätta att "planeringen av en stor detaljhandelsenhet tidsmässigt kopplas ihop med planeringen av omgivande områden för tätortsfunktioner."

Några konkreta gränser för storleken på detaljhandelsenheten i Östersundom hittar man inte i utkastet till landskapsplan, men där enheten i Kungsporten i Borgå begränsas till "vv 000" kvadratmeter, skulle man tillåta ett sexsiffrigt kvadratmetertal eller "zzz 000" kvadratmeter i Östersundom. Åtminstone kan man i utkastet ("Beteckningar och bestämmelser" ) läsa att "Esbo, Helsingfors och Vanda är den maximala dimensioneringen för stora detaljhandelsenheter zzz 000 m²-vy, i Borgå, Hyvinge, Lojo. och Raseborg vv 000 m²." Som jämförelse kan nämnas att Nordens största köpcentrum Itäkeskus i Östra centrum har en försäljningsyta på drygt 110 000 m² och en total yta på 200 000 m².



De fräcka planerna på en "stor detaljhandelsenhet" i Östersundom vid avtaget till motorvägen skulle antagligen föranleda starka protester i Sibbo och Östnyland, om inte Sibbo kommun fortfarande ägde mark i det aktuella området och därmed hade ekonomiska intressen på spel. Som för att garantera att miljöministeriet godkänner planerna på den aktuella detaljhandelsenheten har Pekka Normo, som tidigare var planläggningschef i Sibbo, flyttat från Nylands förbund till miljöministeriet, där hans ansvarsområde är stora detaljhandelsenheter.




Med anledning av insändarartiklarna i gårdagens nummer av Borgåbladet (se "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 25 maj 2011") publicerade Yle igår en nyhetstext med rubriken "Skarp kritik mot Sibboenkät om annekterade områden" och ett ljudklipp "Henrik Segercrantz och Bengt Wiik". I "Östnyländska nyheter: Vega 24.05.2011 16.30" kommenterar Även kommundirektör Mikael Grannas frågan.

Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011

Från och med idag går det inte längre att göra officiella anmärkningar över utkastet till generalplan för Östersundom, men utkastet till landskapsplan för Nyland är ännu framlagt till den 16 juni. Förhållandet mellan generalplanen och landskapsplanen är intressant. Utkastet till landskapsplan är betydligt grövre, men stämmer med några undantag överens med utkastet till generalplan. Överensstämmelsen är naturligtvis inget sammanträffande. Däremot har synen på förhållandet mellan generalplanen och landskapsplanen varierat. Ett av motiveringarna till en gemensam generalplan har varit att den kan avvika från landskapsplanen. Vid Helsingfors stadsfullmäktigenötet den 6 oktober sade Osmo Soininvaara att "On sinänsä perusteltua, että tässä tehdään yhteistä yleiskaavaa eikä kierretä tätä maakuntakaavan kautta." Tack vare den gemensamma generalplanen skulle Helsingfors inte behöva förhandla med Esbo om planeringen av Östersundom. Mikko Aho sade i Sipoon Sanomat den 4 november att "Yhteinenin yleiskaava on instrumenntti, jolla voidaan poiketa maakuntakaavoista".

Styrelsen för Nylands förbund antog igår ett utlåtande över utkastet till generalplan där man - enligt beslutsmeddelandet - betonar att "Yleiskaavan jatkosuunnittelussa ja -käsittelyssä on syytä huomioida, että maakuntakaavan tulee olla voimassa ennen yhteisen yleiskaavan hyväksymistä."



Enligt markanvändnings- och bygglagen kan den gemensamma generalplanen "av grundad anledning" utarbetas så att den inte följder landskapsplanen, men även då skall generalplanen anpassas till landskapsplanen "som helhet".



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Till kommunledningen i Sibbo". I insändaren skriver Henrik Segercrantz att det är en moralisk plikt att driva frågan om ersättning vidare och att frågan bör drivas så långt man kan, oberoende av "vad någon subjektivt pessimistiskt tror om utgången". Här får kommundirektören i Sibbo sig en känga för sina pessimistiska uttalanden.


I en annan insändare med rubriken "Till Sibbos kommunala ledning" kommer Ulrika Segercrantz med liknande kritik mot kommundirektörens pessimistiska pessimistiska åsiktsyttringar, som hon befarar att har en styrande effekt och påverkan på den aktuella invånarenkäten. Personligen uppfattar jag inte att kommundirektören tagit ställning i frågan, utan snarare försökt uttrycka förutsättningarna. Tvärtom kunde man se enkäten som en eventuell fullmakt att gå vidare trots de dåliga oddsen. Kommunfullmäktiges ordförande Christel Liljeström tar i senaste nummer av Sipoon Sanomat faktiskt ställning för att ärendet förs vidare. (Se "Jatketaanko? Den 22 maj 2011".) Det kan tilläggas att det är extraordinärt att man för ett fall vidare efter att den högsta rättsinstans formellt har avgjort fallet.

Skamlöst. Den 23 maj 2011

Ännu idag går det att anmärka mot utkastet till gemensam generalplan för "Östersundom".

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel av av Catharina Westermark med rubriken "Skamlöst utkast för Östersundom och Majvik". Artikeln motsvarar artikeln "Kommentera skamlöst planeutkast" i lördagens nummer av Borgåbladet (se "Kyllä. Den 21 maj 2011") och artikeln "Lausukaa mielipiteenne Östersundom-Majvik-kaavasta" i senaste nummer av Sipoon Sanomat. (Se "Jatketaanko? Den 22 maj 2011".) I artikeln noterar Westermark bl.a. att planen för Majvik (i Sibbo) ritats i Helsingfors.



Nedan återger jag insändaren i finsk version:

Östersundom - Majvik-kaava on monen sipoolaisen kohdalla täysin kohtuuton ja lainvastainen. Nähdäkseni työ on ollut tilapäiselle kaavoittajalle liian vaativa tehtävä.

Kiinnitän tässä nyt huomiota luonnoksessa viheralueiksi kaavoitettuihin alueisiin. Viheralue on periaatteessa tarkoitettu luonnonalueeksi tai virkistykseen (golfkentät, puistot) eikä alueelle periaatteessa saa rakentaa uusia asuitaloja. Alueelle tehdään yleensä virkistysaluesuunnitelma tai puistosuunnitelma..

Jotkut kunnat käyttävät lunastusoikeuttaan väärin ja ovat perustuslain vastaisesti toimineet niin, että kaavoittavat yksityisten ihmisten tontteja muka virkistysalueeksi ja lunastavat alueen pilkkahintaan, mutta heti tilaisuuden tullen muuttavatkin kaavaa ja KAS! virkistysalue onkin kallista - nyt kunnan - rakennusmaata!

Aspeskogin, Björkhagan ja Katrinansaarentien ja Majvikin rannan viheralueiden alle jää (aivan turhaan) useita kymmeniä omakotitaloja pihapiireineen. Majvikin rannassa ympärivuotisesti asuttuja tontteja on taloineen ja pihapiireineen kaavoitettu virkistysalueiksi. Myös Granössä on useita rakennettuja tontteja kaavoitettu viheralueeksi. Eikö kunnan periaatteena pitäisi olla että VAIN vapaat rannat (tai sopimuskumppanien rannat) kaavoitetaan viheralueeksi???

Ikävä kyllä tässä kaavaluonnoksessa viherkäytävät ovat viherkäytävän irvikuvia : Esimerkiksi Westerbackan tien länsipuolella viherkäytävä on niin kapea että se koostuu pelkästään omakotitontista ja pihapiiristä rakennuksineen. Vieressä on laaja kaavoittamaton alue ja se on tietenkin kaavoitettu rakennusmaaksi!

Tällainen viherkäytävä EI TOIMI! Eläimet voivat ehkä loikkia pihojen poikki, jos muuta vapaata ei ole, mutta missä uudet kymmenettuhannet asukkaat kulkevat?

On väärin että heillä ei ole virkistyskäytävää, jonka varrella voivat kulkea, nauttia luonnosta ja hiihtää talvella. Majvikin alueella tulisi samoin kuin Söderkullassa ja Nikkilässä olla kunnon virkistysalueet.

Miksi virkistysaluemerkintä on paha kodinomistajalle? Se on paha siksi että omaisuutesi menettää kertaheitolla rahallisen arvonsa. Menetät sekä talosi että tonttisi arvon kun kaava etenee asemakaava-asteelle. Kukaan ei enää maksa siitä juuri mitään. Kyllä te tiedätte mitä kunta maksaa pakkolunastamistaan alueista. Kun talo on viheralueella, niin sitä ei saa rakentaa uudestaan vaikka se tuhoutuu, koska viheralue ei ole ollenkaan tarkoitettu asumiseen. Kaavamerkintä antaa mahdollisuuden korjaukseen ja vähäiseen lisärakentamiseen, mutta se on laiha lohtu.

Kunta voi lupauksista huolimatta lunastaa tonttisi ja talosi pilkkahintaan. Jos sinulla on uusi talo ja olet ottanut lainaa taloa vastaan, tuskin pankki enää hyväksyy sitä vakuudeksi. Keksi uusi vakuus. Jos ei ole, menetät talosi mutta jäät pankille edelleen velkaa. Kannattaako enää istuttaa kukkia tai korjata rikkinäisiä paikkoja? Kunta voi myös ottaa vain tontin viheralueeksi ja jättää talon lunastamatta. Et tiedä ottaako vai eikö. Et tiedä milloin ottaa. Ehkä monen vuoden päästä. Sinulla ei enää ole rauhaa. HELSINGIN kaava-alueella EI OLE AINOATAKAAN OMAKOTITALOA TAI PIHAPIIRIÄ OSOITETTU VIRKISTYSALUEEKSI. SIPOON PUOLELLA VIHERALUEELLE ON MERKITTY TOISTASATAA RAKENNUSTA, JOISTA SIPOOLAISIA OMAKOTITALOJA, KESÄASUNTOJA TAI TILAN PÄÄRAKENNUKSIA NOIN VIISIKYMMENTÄ. Maanomistajia ei siis ole kohdeltu tasapuolisesti.

Tämä kaava mahdollistaisi toteutuessaan varmaan Suomen ryöstöennätyksen! Etsikää kaavakartta netistä ja suurentakaa sitä niin näette alle jäävät talot!
...

Mitä voi tehdä? Viherkäytävät tulee suunnitella uudelleen, nyt niin että ne toimivat ja niin että ei ainoatakaan taloa jää viherkäytävän alle. Viherkäytävää ja viheraluetta ei tule kaavassa osoittaa jo rakennetuille tonteille ilman pakottavia syitä ja ilman että kunta on varannut lunastamiseen rahaa.

Herää kysymys onko Helsinki kaavoittanut alueen raakamaaksi itselleen kun kaava on piirretty Helsigissä? Helsingin kuuluu kaavoittaa omalle alueelleen riittävästi virkistykseen varattuja alueita! Sipoon tulisi toimia omien kuntalaistensa parhaaksi.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundomiin pikaratikka metron sijaan". Artikeln är skriven av Sirpa Kauppinen.



Kauppinen publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Liikenneinfraa rakennetaan kapeanäköisesti".

Jatketaanko? Den 22 maj 2011

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Onko osakuntaliitosasia jo ohi".


Tilsammans med artikel har Sipoon Sanomat publicerat en kortare text med rubriken "Liljeström kannattaa asian viemistä eteenpäin".



I samma nummer av tidningen ingår en insändarartikel av Catharina Westermark med rubriken "Lausukaa mielipiteenne Östersundom-Majvik-kaavasta". Artikeln är en finskspråkig motsvarighet till artikeln "Kommentera skamlöst planeutkast" i gårdagens nummer av Borgåbladet. (Se "Kyllä. Den 21 maj 2011".)


I torsdags publicerade Hufvudstadsbladet en nyhet under rubriken "Sibbo kommun frågar invånarna om råd om Östersundom". Jag har inte hittat texten i själva tidningen. Att jag inte noterat texten på Hbl:s webbplats förut hänger samman med att nyheten klassificerats som en lokal Esbo-nyhet.