De ekologiska och geologiska aspekterna negligeras. Den 17 december 2006

I avsnitt "5.4 Kuntajakoselvittäjän ehdotus" (sida 49) i sin rapport behandlar Pekka Myllyniemi naturaspekterna av sitt förslag (som är större än förslaget 1, som bebos av mindre än 5 % av Sibbos befolkning):

Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue. Sen luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Trovärdheten i uttalandet om Helsingfors "långa tradition" försvagas dock av att följnade stycken ingår i avsnitt 5 i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande:

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.
...
Helsingin kaupungin tekemän kuntajakoa koskevan muutosesityksen alue, joka kuuluu nykyisin Vantaaseen, käsittää suurelta osaltaan Natura 2000-verkostoon kuuluvia alueita sekä Mustavuoren pohjoispuolisen peltoalueen. Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen eikä voi sisältää merkittävää asuntorakentamista.
Vanhan Porvoontien ja Porvoon moottoritien välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

På sida 52 i Myllyniemis rapport ingår ett nästan identiskt textavsnitt:

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus tehdään alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.
Helsingin kaupunginvaltuuston kuntajaon muutosesityksen alue, joka kuuluu nykyisin Vantaaseen, käsittää suurelta osaltaan Natura 2000-verkostoon kuuluvia alueita sekä Mustavuoren pohjoispuolisen peltoalueen. Alue on siten käytännössä rakentamisen kannalta haasteellinen.
Uuden Porvoontien ja Porvoon väylän välinen alue, Hakunilan peltoalueille saakka, on Vantaan nykyisessä yleiskaavaluonnoksessa varattu suunnilleen nykykäyttöönsä. Mahdollisen alueliitoksen toteuduttua ja kyseessä olevan alueen jäädessä Vantaan kaupungin osaksi, voidaan yhteistyössä Vantaan kaupungin kanssa pikaisesti tarkastella mahdollisuuksia yleiskaavan muuttamiseksi niin, että alue liittyisi saumattomasti olemassa olevaan ja suunniteltavaan uuteen kaupunkirakenteeseen. Kyseessä oleva alue ei nykyisen Vantaan yleiskaavaluonnoksen valossa näytä liittyvän elimellisesti Vantaan muuhun kaupunkirakenteeseen, joten aluetta koskevat suunnittelupäätökset voitaisiin tehdä olemassa olevan yleiskaavaluonnoksen keskeisiä rakenteellisia ideoita muuttamatta.

Myllyniemi torde i den text som han fått från Helsingfors stadskontor här ha försökt göra en rättelse. Han har bytt ut "Vanhan Porvontien" (Gamla Borgåvägen) mot "Uuden Porvontien", som på Sibbosidan är namnet på riksväg 170, fortsättningen på Österleden. Ur sammanhanget ser det ut som om Helsingfors i sitt utlåtande faktiskt syftar på området söder om Borgå motorväg och inte området mellan motorvägen och Gamla Borgåvägen, vilket skulle betyda ett område norr om motorvägen. Det område som Helsingfors syftar på i sitt utlåtande är eventuellt Västersundom eller Westerkullakilen mellan Österleden och Borgå motorväg. Helsingfors stadstyrelse har kanske inte noterat att det utöver Borgå motorväg finns så väl en väg som heter Gamla Borgåvägen och en väg som heter Nya Borgåvägen, men även ifall Myllyniemi tolkat området rätt, så är inte hans rättelse helt korrekt.

I det sista avsnittet i rapporten, "5.5. Ehdotuksen oikeudellinen perustelu", på sida 55 upprepar Myllyniemi ännu engång stycket från sida 49. Följande av Helsingfors stadskontor författade text upprepar Myllyniemi alltså sammanlagt tre gånger i förslagsdelen i sin rapport:

Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

På sida 36 citerar Myllyniem (utan citationstecken) ytterligare Sibbos generalplan 2025: "Sipoonkorven laajan yhtenäisen metsäalueen luontoarvot ja ekologiset yhteystarpeet huomioidaan." Mera än det ovannämnda har utredningsmannen inte att säg om naturvärdena eller förslagets ekologiska aspekter. Med andra ord har han inte utrett någonting utöver att han i sin rapport infogat text som han ått från Helsingfors stadskontor. Desto grundligare har Finlands naturskyddsförbund i sin anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse behandlat det aktuella områdets ekologiska och geologiska förutsättningar. Anmärkningen, som med bilagor är 17 sidor lång, är mycket läsvärd. I anmärkningen noterar även naturskyddsförbundet att "Sibbo Storskog" (Sipoonkorpi) inte är ett juridiskt definierat begrepp, men tillägger att det är ett allmänt omfattat begrepp som Helsingfors inte kan ändra på med egna beslut. Förbundet noterar även att de omgivande åkrarna utgör en buffertzon:

Sipoonkorpi ei ole juridisesti määritelty alue vaan käsite, joka on suomennos käsitteen alkuperäismuodosta ”Sibbo Storskog”. Tälle käsitteelle on myös määritelty fyysiset rajat Sipoonkorpi-II –työryhmän toimeksiannossa (rajat liitteessä 3). Alueeseen sisältyy siten Sipoonkorven laaja, yhtenäinen metsäalue sekä sen puskurivyöhykkeenä toimivia peltoja.

Sipoonkorpi II -työryhmän varsinaisena tehtävänä oli visioida ja määrittää Sipoonkorven tulevaa maankäyttöä. Koska Sipoonkorpi ei ole juridinen käsite, sen tulevaa maankäyttöä ohjaavat täysin normaalisti kaavoitus ja muut prosessit siten kuin laeissa säädetään. Esimerkiksi Helsingin kaupungin Sipoonkorven eteläosassa omistamat, Helsinki-Porvoo -moottoritiehen rajoittuvat alueet on kaavoitettu oikeusvaikutteisissa seutu- ja maakuntakaavoissa virkistysalueiksi, eivätkä siten ole muutettavissa esim. rakennusmaaksi.

Sekä Helsingin kaupungin että Sipoon kunnan taholta on vuonna 2006 pyritty määrittelemään Sipoonkorven rajoja uudelleen. Koska Sipoonkorpi on laajapohjaisesti sovittu käsite jolla on tietty sisältö, eivät sen paremmin Helsinki kuin Sipookaan sitä voi omilla päätöksillään muuttaa. Toisin sanoen jos jotain toimintaa ollaan sijoittamassa aiemmin mainitun rajauksen sisälle, sitä ollaan sijoittamassa Sipoonkorpeen; ja jos toimintaa ollaan sijoittamassa rajaukseen sisältyvälle metsäalueelle, sitä ollaan sijoittamassa Sipoonkorven metsäalueelle.

Jag skall här citera ytterligare ett stycke ur Finlands naturskyddsförbunds anmärkning:

Kun edellä esitettyyn lisätään vielä alueen alavien osien poikkeuksellinen tulvaherkkyys (mm. Helsingin ja Porvoon välinen maantie on vuosittain poikki tulvan vuoksi), lainvoimaiset kaavavaraukset sekä alueelta tiedossa olevat luontoarvot (mm. arvokkaiksi todettujen kalliometsien ja muiden luontokohteiden määrä), päädytään lopputulemaan, jonka mukaan kohtuuhintaiseen pientalorakentamiseen soveltuvien kohteiden määrä alueella on melko vähäinen, osa niistä on jo käytössä, ja ne sijaitsevat hajallaan, mikä puolestaan ei edistä esim. raideliikenteeseen tukeutuvaa joukkoliikenneratkaisua. Myös alueen nopeaa kaavoittamista ja siten saamista nopeasti rakennuskäyttöön voidaan tältä pohjalta pitää epärealistisena.

Även Helsingfors naturskyddsförening lämnade in en anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse. Föreningen är på samma linje som takorganisationen:

Nykyisessä esityksessä Länsi-Sipoon alueelle on suunniteltu rakennettavaksi tiivistä pientaloasumista, johon tarjotaan hyvät joukkoliikenneyhteydet (metro). Yhdistyksemme haluaa korostaa, että monet luonnonsuojelulliset tekijät (nykyiset Natura-alueet, ekologisten käytävien turvaaminen, Sipoonkorven metsän erityisluonne), maaperätekniset seikat (kallioisten ja savi-liejualueet) että virkistykselliset arvot huomioiva, järkevä asuinrakentaminen ei mahdollista kovin laajamittaista, halvan asuntoalueiden rakentamista.

Helsingfors må ha "pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta", men i fallet Sibbo lotsas man att det inte finns några ekologiska eller geologiska problem. Dess värre har inte heller utredningsmannen gjort några egna, av Helsingfors oberoende, utredningar i frågan.

Springpojken. Den 16 december 2006

I onsdagens Uutisguru i Helsinginsanomat ingick frågan vem som av inrikesministeriet utsetts till utredningsman i områdestvisten mellan Helsingfors och Sibbo. (Se ovan.) Det rätta svaret är, som alla som läser denna blogg torde veta, Pekka Myllyniemi (Sdp). Frågan är om det juridiskt sett har någon betydelse vem inrikesministeriet utsåg till utredningsman. Har det inte det, så kunde irikesministeriet lika bra ha utsett Helsingfors stadsdirektör, överborgmästare Jussi Pajunen själv till kommunindelningsutredare. Det hade åtminstone varit uppriktigt.

Stadsrådets kansli utsåg redan 1989 överborgmästare Raimo Ilaskivi till utredningsman med uppgift att utreda förutsättningarna för byggande i huvudstadsregionen. Ilaskivis utredning resulterade i ett inofficiellt förslag till annektering av ett område som i stora drag motsvarar det område av Sibbo som Helsingfors stadsfullmäktige i juni i år beslöt att ansöka om. Någon rapport av Ilaskivis utredning offentliggjordes aldrig, men Myllyniemi redovisar för förslaget i sin rapport. Det är emellertid skäl att notera att Ilaskivis formella uppgift inte var att utreda behovet av en gränsjustering. Troligtvis hade det funnits juridiska hinder för att utnämna kommundirektören i Sibbo, Markku Luoma till kommunindelningsutredare i den aktuella gränstvisten. Tanken är visserligen helt teoretisk, men om en utredning gjord av Markku Luoma inte hållit juridiskt som ett förslag för statsrådet att ta ställning till, så torde inte heller Myllyniemis utredning och förslag göra det. Att Högsta förvaltningsdomstolen beslöt att inte ta upp Sibbos besvär om utnämningen av utredningsman Pekka Myllyniemi (se "Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006"Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006) betyder på inget sätt att domstolen inte skulle ha betraktat honom som jävig.

Till kvaliteten är utredningen som "utredningsmannen" Hjallis gjorde tillsammans med Bo-Erik Ekström av helt annan nivå än Myllyniemis låtsasutredning. Även jag har genom att skriva denna blogg gjort en omfattande Sibboutredning och dessutom kommit med ett entydigt förslag som inte behöver några vidare utredningar: bevara de existerande gränserna. Det är dock ett ofrånkomligt faktum att varken jag eller Harkimo har blivit utnämnda av kommunministern till utredningsman. Därför kan statsrådet endast ta ställning till Myllyniemis rapport. Efter avslöjandena om plagiat har den officiella utredningsmannen Myllyniemi och hans rapport emellertid förlorat all trovärdighet. Så var det inte tänkt.
Det skulle se ut som om Myllyniemi var opartisk och började sin utredning från rent bord. Frånsett att det efter utnämningen av politices magister Pekka Myllyniemi till kommunidelningsutredare har framkommit att han är jävig var Pekka Myllyniemi det perfekta valet av utredningsman. Myllyniemi är visserligen inte jurist (se "Ingen jurist. Den 21 september 2006"), vilket ansågs vara en förutsättning, men han är en erfaren utredare. Låt vara att han inte tidigare har utrett partiella kommunsammanslagningar.

Som utredare var Myllyniemi inte bara trovärdig, utan även pålitlig. Myllyniemi har inom det socialdemokratiska partiet idkat samarbete med Pekka Korpi och inom Nylands landskapsförbund med Jussi Pajunen. (Se "Utredningsmannens tidigare ställningstaganden. Den 20 oktober 2006", "Bevismaterial. Den 5 december 2006".) Uppgiften att som en utomstående uttrycka Helsingfors eller "metropolens" önskemål och förslag var på inget sätt ny för Myllyniemi. (Springpojkar får naturligtvis belöning.) Även Jan Vapaavuori var bekant med Myllyniemi. I slutet av maj i år föreläste de båda i Esland vid Helinki-Tallin Euroregion 5th Forum. Vapaavuoris föredrag hade rubriken "Metropolitan area governance", Myllyniemis "Experiences of mergers of local authorities in Finland". I själva verket var Myllyniemi ur Helsingfors synvinkel en så förträfflig utredningsman att det vore märkligt om han inte var påtänkt långt innan han av inrikesministeriet utsågs till kommunindelningsutredare.

Den 5 december ingick i tidningen Länsi-Uusimaa en intervju med Lojo föredetta stadsdirektör. Jag citerar:

Myllyniemi on tehnyt Lohjan kaupungin ja kunnan yhdistämiskokemuksen jälkeen useita kuntaliitosselvityksiä. Niiden joukossa tämänkertainen oli kuitenkin poikkeuksellinen
– Kyse oli ensinnäkin kunnanosaliitoksesta eikä kuntien yhdistämisestä, Pekka Myllyniemi painottaa.
– Eikä mikään selvitystyö ole saanut osakseen sellaista julkisuutta kuin tämä.
Hyvin poikkeuksellista oli sekin, että rinnan Myllyniemen työn kanssa tehtiin yksityinen selvitys. Sipoolaiset varjoselvitysmiehet Harri Harkimo ja Bo-Erik Ekström julkaisivat oman ehdotuksensa pari päivää ennen Myllyniemen raporttia. Heidän ajatuksensa perustuu Lounais-Sipoon alueen kehittämiseen yhteistyössä maanomistajien kanssa.
– Heidän esityksensä tarkoittaa, että kuntaa hoidettaisiin kuin firmaa. Se ei vain sillä tavalla onnistu ja tuskin sopisi myöskään kunnallispoliitikoille.
Myllyniemen selvitystyö oli tiivis kahden kuukauden rupeama.
– Aika oli ihan riittävä, sillä sain virkamiesapua sisäministeriöstä. Lopputulos ei olisi pitkittämisestä parantunut.

Så här sade alltså Myllyniemi ett par dagar innan plagiatet avsslöjades i medierna. Artikeln i Länsi-Uusimaa, som har rubriken "Pekka Myllyniemi tuntee nyt Sipoon", kan vidare berätta att "Myllyniemelle on tarjottu jälleen töitä kahdesta liitoshankkeesta." Jag tvivlar på att det blir några flera utredningar efter den katastrofala Sibboutredningen. Det gjorde jag för övrigt redan i september då jag skrev blogginlägget Utredningsmannens sista utredning? Den 29 september 2006.

Till sist vill jag beklaga om jag smutskastar Myllyniemi. Jag känner en uppriktig olust inför denna uppgift, som tyvärr är nödvändig. Det som Myllyniemi gjort sig skyldig till, utöver att han olovligt men troligtvis oavsiktligt kopierat Wikipedia och ett par andra publikationer, kan med ett vackert ord även kallas politik. Inom politiken gäller det liksom inom toppidrotten att inte åka fast när man ljuger, myglar eller fuskar. Även om jag är emot fusk känner jag ofta en stark sympati för idrotsnmän som mot slutet av en framgångsrik karriär åkt fast för doping. När Myllyniemi utnämndes till utredningsman informerade jag honom via hans kontaktpersoner på inrikesministeriet om att jag för denna blogg. Om jag lyckats befläcka utredningsmannens rykte, så har jag åtminstone varnat honom på förhand.

Nationellt mindervärdeskomplex bakom metropolvisioner. Den 15 december 2006

Jag har läst ledaren i föregående nummer (49/2006) av Suomen Kuvalehti, som Björn Månsson kritiserar i gårdagens Hufvudstadsblad. Artikeln, som har rubriken "Metropolien kilpailu", upprepar ett budskap som vi fått ta del av många gånger om det senaste halvåret: Framgångsrikaste är de ekonomier vars storstäder klarar sig i konkurrensen med andra storstäder eller "metropoler". I den globala gränslösa ekonomin har storstädernas betydelse ökat på nationalstaternas bekostnad, om inte inom själva ekonomin så åtminstone inom förklaringsmodellerna och föreställningarna om ekonomin. Det ironiska är att man Finland försöker göra utvecklingen av "metropolen" Helsingfors till ett nationellt projekt.

Det är viktigt för finländare att Finland klarar sig i internationella jämförelser. Inom utbildningen verkar det inte vara lika viktigt att vi har en bra och fungerande undervisning som att vi klarar oss bra i jämförelser typ Pisa-undersökningen. The European Competitiveness Index rankade härom veckan Finland som Europas mest konkurrenskraftiga land, men Helsingforsregionen endast som Europas näst mest konkurrenskraftiga region. (Se pressmedelande.) Bryssel är mera konkurrenskraftig. Den senaste tiden har man gått in för att göra Helsingfors till en konkurrenskraftig metropol till vilket pris som helst. Står den kommunala självstyrelsen i vägen för utvecklingen av "Finlands enda metropol", så desto värre för den kommunala självstyrelsen. Ledarskribenten (Tapani Ruokanen)i Suomen Kuvalehti skriver:

Kunnallinen demokratia ei toimi tehokkaasti eikä aina tarkoituksenmukaisesti. Siitä on esimerkkinä Sipoo, jossa ruotsinkielisen väestön edut ovat estänyt alueen kehittämisen osaksi metropolialuetta. Kun valtakunnan kokonaisedun nimissä ollaan liittämässä pienehköä aluetta kunnan aarniometsistä uusiksi asuntoalueiksi, huuto on ollut suuri. Valtiovallan on asettava rajat kunnan itsemääräämisoikeudelle juuri tällaisessa tapauksessa: jos vuosikymmenien odottelukaan ei ole tuottanut tulosta, valtion on aika toimia kokonaisedun nimessä.

Det har varit på modet att tala om Helsingfors metropolområde sedan OECD publicerade sin metropolöversikt över Helsingfors för fyra år sedan. Enligt OECD:s rapport över Helsingfors, som utredningsman Pekka Myllyniemi (Sdp) för övrigt så väl refererar till som plagierar i sin rapport, definieras Helsingfors metropolområde som ett område som består av Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. I OECD:s rapport rekommenderas det att bebyggelsen i Helsingfors metropolområde koncentreras till lokala centra så som Tavastehus och Lahtis. Ledarskribenten, som själv refererar till OECD, hävdar lika väl att Sibbo har stått i vägen för metropolområdets utveckling.

I sin rapport definierar utredningsman Myllyniemi Helsingfors metropolområde (Helsingin metropolialue) på samma sätt som OECD. Å andra sidan är avsnittet 2.2.5 där definitionen ingår i sin helhet ett plagiat av OECD:s rapport. I avsnitt 2.2.4 använder han dock benämningen metropolområdet i en snävare betydelse, men detta avsnitt är, i strid mot GNU-licensens villkor, kopierat från Wikipedia. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.) I sin rapport skriver Myllyniemi att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin." I denna text, som i identisk form återfinns i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande, används begreppet metropolområde inte i enlighet med rapportens definition av begreppet utan i samma betydelse som i avsnitt 2.2.4, som plagierats från Wikipedia. Det samma torde gälla satsen "Kuntajaon muutos edistäisi Helsingin seudun kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta tuottamalla toiminnallisesti ja fyysisesti nykyistä tasapainoisemman Helsingin metropolialueen, jolla on entistä paremmat mahdollisuudet selviytyä velvoitteistaan ja tavoitteistaan olla elinkelpoinen, vahva ja tulevaisuudessa entistä kilpailukykyisempi kaupunkiseutu Suomessa ja Euroopassa." I den ovannämda satsen citerar Myllyniemi öppet Helsingfors utlåtande, men citationstecknen eller annan markering av citat fattas.

Personligen ser jag Helsingfors annekteringsplaner som det största hotet mot (det av OECD definierade) metropolområdets balans och utvecklingen av metropolområdets östra del. Genom att förbinda sig vid planer på en förlängning av metron österut motarbetar man i praktiken förverkligandet av en järnväg österut. Detta har jag även hävdat i en anmärkning gällande Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. I stadsstyrelsens berömda utlåtande hävdas det som svar på anmärkningen att metron inte förhindrar Heli-banan, men alla torde inse att det skule vara vansinnigt att dra två spårförbindelser bredvid varandra genom södra Sibbo.
Nationella ekonomier drar nytta av konkurrenskraftiga storstäder, men för det övriga Finland är det knappast önskvärt att Finlands befolkning koncentreras till Helsingforsregionen. Lika väl vill man på sina håll hävda att Helsingfors expansion är ett nationellt intresse. När man talar om Helsingfors som en metropol vädjar man ofta till nationella känslor - eller mindervärdeskänslor. Speciellt vill man i Finland kunna hävda sig i förhållande till Sverige. Därför gäller det att i första hand jämföra Helsingfors med Stockholm. Finlandssvenskarna, Svenska folkpartiet och Sibbo förefaller undermedvetet uppfattas som en representant för den "svenska makten", Ruotsin valta. Att krossa "språkmuren" i östrer verkar åtminstone för en del att vara viktigare än det uttalade målet, metropolområdets konkurrenskraft.

Idag utlystes den internationella idétävlingen Greater Helsinki 2050 Vision, som går ut på att hitta idéer för hur Storhelsingfors skall växa till en metropol med två miljoner invånare. (Se pressmeddelande.) För Sibbos del kunde idétävlingen kanske vara en möjlighet att utveckla kommunens egna visioner. Sibbo kommun är själv en av arrangörerna. Dess värre är Pekka Korpi ordförande för tävlingsjuryn.

Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006

Helsingfors förvaltningsdomstol har beslutat att inte behandla Sibbo kommuns och enskilda sibbobors besvär om Helsingfors stadsfullmäktiges agerande för att ansluta en del av Sibbo till Helsingfors, berättar Yle Internytt. (I FNB:s notis står det felaktigt att "Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att inte behandla Sibbo kommuns och enskilda Sibbobors besvär om Helsingfors stadsfullmäktiges agerande för att ansluta en del av Sibbo till Helsingfors.") Helsingfors förvaltningsdomstol anser att beslutet inte riktas mot Sibbo kommun och inte påverkar Sibbo kommuns rätt, skyldighet eller fördel, varför Sibbo och Sibboborna inte har besvärsrätt i frågan. Besvär som gjorts av enskilda helsingforsbor behandlades men avslogs av förvaltningsdomstolen. Domstolen såg alltså ingenting lagstridit i förfarandet då beslutet om annekteringen gjordes i brådskande ordning.

Sibbo kommunhar redan hunnit kommentera beslutet på kommunens webbplats. (Samma på finska.) Jag citerar ett stycke:

Domarna vid Helsingfors förvaltningsdomstol kom till helt motsatta åsikter jämfört med t.ex. professor Kaarlo Tuori, en av Finlands ledande experter i lagfrågor, då de behandlade besvären över Helsingfors stadsfullmäktiges inkorporeringsförslag gällande Sibbo. Samtidigt lät förvaltningsdomstolen bli att beakta alla de synpunkter som Sibbo framfört och övriga utlåtanden som stödde Sibbos kommuns ställningstagande. Domstolens motiveringar är i flera fall direkta citat från Helsingfors stads dokument.

Det förefaller vara på modet att kopiera Helsingfors stads utlåtande, men till skillnad från utredningsman Pekka Myllyniemi har förvaltningsdomstolen nog inte gjort sig skyldig till plagiat. Sibbo kommun har på nätet publicerat en kopia av Helsingfors förvaltningsdomstols beslut, liksom en kopia av Högsta förvaltningsdomstolens beslut från igår. Besväret till Högsta förvaltningssdomstolen gällde alltså utnämningen av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi (Sdp), medan besvären till Helsingfors förvaltningsdomstol gällde Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni. Helsingfors förvaltningsdomstols beslut att förkasta besvären i den senare frågan är mera överraskande.

Helsingfors förvaltningsdomstol har till skillnad från Högsta förvaltningsdomstolen gett en omfattande motivering till sitt beslut. Helsingfors förvaltningsdomstol anser att Sibbo kommuns och sibbobornas rättskydd är tryggat i och med att de kan besvära sig över statsrådets beslut. Det kan dock bli en behandling i Högsta förvaltningsdomstolen redan före statsrådets ställningstagande till utredningsman Myllyniemis förslag. Sibbo kommun granskar Helsingfors förvaltningsdomstols beslut i december och tar därefter ställning till om det finns skäl att driva besväret gällande Helsingfors stadsfullmäktiges agerande vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

Helsingfors stadsfullmäktiges beslut den 21 juni torde i och för sig inte ha så stor betydelse, emedan fullmäktige den 29 november i sitt utlåtande förnyade sitt beslut från i juni och minister Hannes Manninen samma kväll, av anledning som man senare kunde gissa sig till, meddelade att utlåtandet är betydelselöst. (Se Hbl 30.11.2006.)

Domstolsbehandlingen får vänta. Den 13 december 2006

"Ministrar stod bakokm Helsingfors östexpansion" är rubriken bakom en artikel i dagens Hufvudstadsblad. Nyheten är inte helt ny, men bluffen som artikeln avslöjar har tidigare, vad jag vet, endast behandlats i en insändare. Bluffen var att Vanda stadsstyrelsemedlemmar på resa i Köpenhamn av styrelseordförande Tapani Mäkinen (saml.) informerades om att även Sfp-ministern Jan-Erik Enestam stod bakom en annektering. Det nya som Hufvudstadsbladet kommer med är att "ledande ministrar" inte bara stödde annekteringen, utan även ville ha ett snabbt beslut. Mäkinen, som förutom stadsstyrelseordförande är ordförande för Nylands förbunds landskapsstyrelse där även Pekka Myllyniemi (Sdp) är medlem, sade enligt Hbl vid fullmäktigemötet i Vanda i måndags följande:

Dessutom är det så att de ledande ministrarna med statsministern och finansministern i spetsen uppmanade politikerna i Helsingfors att agera snabbt. De ville ha ett beslut före midsommaren så att statsrådet skulle kunna behandla inkorporeringsansökan före riksdagsvalet.

Stämmer påståendet är ministrarna åtminstone medskyldiga till att Helsingfors stadsfullmäktige gjorde sitt beslut i annekteringsfrågan i brådskande ordning, vilket torde visa sig ha varit mot lagen. Jag har ställt mig frågan varför kommunminister Hannes Manninen för Helsingfors skull riskerat sitt ryckte genom att utse en utredningsman som fick en totalt orealistiskt kort tid på sig att göra en utredning. Utredningen var dömd från början att bli en låtsasutredning. Den visade sig bli en pinsam katastrof med plagiat av bl.a. Jussi Pajunens tal, Helsingfors stadsstyrelses utlåtande, OECD:s rapport och GNU FDL-licensierade Wikipedia. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.) I ljuset av Tapani Mäkinens uttalande ser det ut som om Manninen ville rätta till sitt och kollegernas eget misstag. Härvan växer.

12:00
Högsta fövaltningsdomstolen kommer inte att ta upp Sibbos besvär om utnämningen av utredninsgman Pekka Myllyniemi, berättar Yle Internytt. (Se även MTV3, HS.) I en senare notis noterar Yle Internytt även plagiatet i Myllyniemis rapport:

För en dryg vecka uppdagades att den rapport som Myllyniemi lade fram om markannekteringen innehåller långa textstycken som härstammar från Helsingfors stadskansli. Utredningen innehåller flera textstycken som är helt eller nästan identiska med Helsingfors utlåtande i frågan till Södra Finlands länsstyrelse.

Sibbos besvär bygger dock inte på det som kommit fram ur rapporten. Sibbo hade redan före Myllyniemis rapport officiellt överlämnades åt kommunministern lämnat in ett besvär där man kritiserade utnämnandet av en utredningsman som inte var politiskt obunden. Minister Manninen sade den 30 november att anklagelserna om Myllyniemis partiskhet var grova ("törkeä") och hävdade enligt Helsingin Sanomat att "tämä on loukkaavaa Sipoon kuntajohdon osalta". Misstankarna om jäv har senare visat sig vara befogade. Det torde vara uppenbart att Myllyniemi åtminstone moraliskt sett varit jävig och partisk. Om Myllyniemis motiv att ta emot en orimlig uppgift kan man bara spekulera, men jag skulle rekommendera Helsingforspolitikerna och ministrarna att vänta med att uttala sitt stöd för de redan nedlagda planerna på en järnväg från Esbo till Lojo.

Sibbos kommundirektör Markku Luoma sade till Yle att Högsta förvaltningsdomostolens utslag var väntat, men tillade att besväret ska användas på nytt efter att statsrådet har fattat sitt beslut i frågan. Vågar statsrådet fatta ett beslut i enlighet med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag, får vi se fram emot en mycket intressant rättsprocess.

Tomma fraser. Den 12 december 2006

I gårdagens blogginlägg kritiserar jag kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi för att i sin rapport argumentera för "särskilt vägande skäl" för en annektering med begrepp som varken är etablerade eller begripliga för vanligt folk. Benämningen sammanhållningen av samhällstrukturen, eller dess finska motsvarighet yhdyskuntarakenteen eheyttäminen definieras inte, men Myllyniemi definierar faktiskt begreppet alueellinen eheys genom att citera Toivo Pihlajaniemis bok Kuntajakolaki selityksin. En fördel med en fackterminologi är normalt att termerna är exakta och väldefinierade. Det kan dock inte sägas om alla centrala termer i Myllyniemis rapport. Myllyniemi har i annat sammanhang själv framhållit att begreppet Helsingfors metropolområde är högst diffust. Ett annat centralt men diffust begrepp i rapporten är balanserad utveckling. Myllyniemi skriver

Helsingin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen tasapainoinen kehitys on välttämätöntä alueen ja koko maan kehityksen kannalta. Näin ollen tärkeä yleinen etu vaatii kunnan osaliitoksen toteuttamista.

Detta är ett prov på undermålig logik. Skenbart har vi här en premiss (balanserad utveckling är nödvändig) och en slutsats (det allmänna intresset kräver en annektering). Slutsatsen följer naturligtvis inte deduktivt från premissen, men den härleds inte heller genom någon systematiskt argumentering. Myllyniemi argumenterar inte som en forskare, utan använder sig av ett retoriskt knep som är vanligt i politiska tal. Han formulerar i det aktuella exemplet först ett antagande som allmänt kan omfattas. Därefter drar han en slutsats som inte alls följer logiskt ur antagandet.

Det är klart att samhällsstrukturens utveckling är av stor betydelse, men vad är balanserad utveckling? Borde man kanske snarare sträva efter en utveckling mot balanserad samhällsstruktur än "balanserad utveckling av samhällsstrukturen"? Är det samhällsstrukturen eller utvecklingen av samhällsstrukturen som det enligt Myllyniemi är fel på? För att samhällsstrukturen är i obalans argumenterar Myllyniemi med en karta som han fått av Helsingfors stad. (Här anger han faktiskt kartans ursprung.) Genom att svänga på kartan, så som jag gjort i mitt inlägg Perspektiv. Den 2 december 2006, ser dock den påstådda snedvridningen ut att vara i motsatt riktning. För att utvecklingen är snedvriden argumenterar Myllyniemi genom att plagiera Jussi Pajunen och hävda att Sibbo "on ... estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla".

Någon (land)gräns mellan Sibbo och Helsingfors existerar inte ens. Kan man verkligen slå fast att det finns "särskilt vägande skäl" för en annektering, utan att utgå från några objektiva fakta eller ha gjort någon riktig utredning att grunda slutsatserna på? Hur har Myllyniemi bedömt balansen i utvecklingen eller samhällsstrukturen? Något som skulle likna en metodologi har jag inte hittat i rapporten. Myllyniemis rapport definierar varken metodiken eller begreppen. Argumenten är tomma fraser.

"Sammanhållningen av samhällstrukturen". Den 11 december 2006

Det torde ha varit uppenbart för alla insatta att två månader var en helt orelisktiskt kort tid för en Sibboutredning. Varför den erfarna utredningsmannen tog emot uppdraget är en intressant fråga, som det torde finnas skäl att återkomma till. Trots allt hade jag förberett mig på att bemöta de argument som Myllyniemi framlägger i sin rapport. Avslöjandena om plagiat tog dock uppmärksamheten från innehållet i rapporten. Även om loppet förefaller vara kört för Helsingfors del skall jag bemöta ett centralt argument i Myllyniemis utredning.

Myllyniemi har i sin utredning kommit fram till att "Sammanhållningen av samhällsstrukturen förutsätter att minst 20 000 invånare och 10 000 arbetsplatser kan placeras i området." Hur har Myllyniemi kommit fram till just dessa siffror? Sammanhållningen av samhällstrukturen är inrikesministeriets översättning av yhdyskuntarakenteen eheyttäminen. "Sammanhållningen av samhällsstrukturen" är det centrala argumentet för inkorporeringen av 3000 hektar av Sibbo, men den svenska benämningen är inte etablerad. En bättre alternativ vore kanske "enhetlig samhällsstruktur" eller "skapande av en ökad enhetlighet i samhällsstrukturen". I Sverige förekommer dock inte heller dessa benämningar, vilket torde visa att benämningarna hör hemma i en särpräglad finländsk fackterminologi. De "särskilt vägande skäl" som Myllyniemi anger som förutsättningen för den föreslagna "partiella kommunsammanslagningen" bygger på termer, begrepp och idéer som vanligt folk inte ens har stött på förut.

En enhetlig samhällsstruktur är i sig naturligtvis högst relevant ur stadsplaneringens vidkommande. Med tanke på infrastrukturen är det både dyrt och oekologiskt med en allt för spridd bebyggelse, "splittrad samhällsstruktur". I Finland har man sedan storskiftet bott utspritt på landsbygden. Speciellt ändamålsenligt är det inte i vare sig ett industri- eller servicesamhälle, men finländarna bor gärna i en stuga dold mellan furorna. Ju flera som bor i stadsmiljöer, desto mera trafik från och till fritidsstugan.

SAD (YTV) definierar eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu på följande sätt: "Eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu tarkoittaa rakentamatta jääneiden tonttien ottamista käyttöön, jolloin rakentaminen ei kohdistu täysin uusille alueille." Helsingfors planer för syvästra Sibbo har alltså föga med eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu att skaffa. Under senare år har man i Finland strävat efter att koncentrera bebyggelsen, speciellt kring existerande lokala centra och spårförbindelser. I sydvästra Sibbo finns ingendera. Dessutom skulle det aktuella området inte hänga ihop med den övriga stadsbebyggelsen i huvudstadsregionen. I sitt utlåtande till länsstyrelsen noterar Helsingfors stadsstyrelse att stadens planer för sydvästra Sibbo skulle leda till oöverkomliga trafikproblem ifall metrolinjen inte förlängs till (nuvarande) Sibbo. Någon Sibbometro lär dock knappast bli av. I dess ställe torde man tids nog bygga en vanlig järnväg genom området. Planläggnings- och byggnadsnämnden i Borgå har senast häromdagen föreslagit att en ny utredning om Heli-banan görs möjligast snabbt. (Se Yle Internytt.)

Helsingfors Stadsdirektör Jussi Pajunen har senast den 8 december på sin blogg kommenterat området som Myllyniemi föreslår att inkorporeras med Helsingfors:

Helsingissä on 561 000 asukasta. Jos koko Suomessa olisi sama väestöntiheys kuin Helsingissä, olisi maassamme hiukan yli miljardi asukasta. Jos taas Helsingissä olisi sama väestöntiheys kuin sillä alueella, jonka selvityshenkilö Pekka Myllyniemi esittää liitettäväksi Sipoosta Helsinkiin, olisi Helsingin väestömäärä 12 000 asukasta.

Vad är poängen med denna matematik? En bitter kommentar av en stadsdirektör vars Sibbodrömmarna gått i kras? Det aktuella området består till stor del av mark som av geologiska, ekologiska och kulturhistoriska skäl inte är lämpat för bebyggelse. Området ligger utanför Ring III. Hur många invånare skulle Helsingfors ha om staden vore lika tätt befolkat som norra Esbo? Matematikläraren skall ge stadsdirektören några tilläggsuppgigter: Hur många invånare skulle Helsingfors ha om befolkningstätheten i Helsingfors vore den samma som i a) Furstendömet Monaco, b) Paris, c) Manhattan?

Facit: a) 3,0 miljoner, b) 3,7 miljoner c) 4,8 miljoner

22.00
Ledaren i mogondagens Borgåblad har rubriken "Myllyniemi får inga stilpoäng för rapporten". Det var milt uttryckt.

22:30
Vanda stadsfullmäktige godkände ikväll förslaget att överlåta (en del av) Västerkullakilen till Helsingfors. Som villkor ställde man bl.a. att metron snabbt byggs vidare till Sibbo. (Se FNB/Hbl.)