Jag har läst ledaren i föregående nummer (49/2006) av Suomen Kuvalehti, som Björn Månsson kritiserar i gårdagens Hufvudstadsblad. Artikeln, som har rubriken "Metropolien kilpailu", upprepar ett budskap som vi fått ta del av många gånger om det senaste halvåret: Framgångsrikaste är de ekonomier vars storstäder klarar sig i konkurrensen med andra storstäder eller "metropoler". I den globala gränslösa ekonomin har storstädernas betydelse ökat på nationalstaternas bekostnad, om inte inom själva ekonomin så åtminstone inom förklaringsmodellerna och föreställningarna om ekonomin. Det ironiska är att man Finland försöker göra utvecklingen av "metropolen" Helsingfors till ett nationellt projekt.
Det är viktigt för finländare att Finland klarar sig i internationella jämförelser. Inom utbildningen verkar det inte vara lika viktigt att vi har en bra och fungerande undervisning som att vi klarar oss bra i jämförelser typ Pisa-undersökningen. The European Competitiveness Index rankade härom veckan Finland som Europas mest konkurrenskraftiga land, men Helsingforsregionen endast som Europas näst mest konkurrenskraftiga region. (Se pressmedelande.) Bryssel är mera konkurrenskraftig. Den senaste tiden har man gått in för att göra Helsingfors till en konkurrenskraftig metropol till vilket pris som helst. Står den kommunala självstyrelsen i vägen för utvecklingen av "Finlands enda metropol", så desto värre för den kommunala självstyrelsen. Ledarskribenten (Tapani Ruokanen)i Suomen Kuvalehti skriver:
Det har varit på modet att tala om Helsingfors metropolområde sedan OECD publicerade sin metropolöversikt över Helsingfors för fyra år sedan. Enligt OECD:s rapport över Helsingfors, som utredningsman Pekka Myllyniemi (Sdp) för övrigt så väl refererar till som plagierar i sin rapport, definieras Helsingfors metropolområde som ett område som består av Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. I OECD:s rapport rekommenderas det att bebyggelsen i Helsingfors metropolområde koncentreras till lokala centra så som Tavastehus och Lahtis. Ledarskribenten, som själv refererar till OECD, hävdar lika väl att Sibbo har stått i vägen för metropolområdets utveckling.
I sin rapport definierar utredningsman Myllyniemi Helsingfors metropolområde (Helsingin metropolialue) på samma sätt som OECD. Å andra sidan är avsnittet 2.2.5 där definitionen ingår i sin helhet ett plagiat av OECD:s rapport. I avsnitt 2.2.4 använder han dock benämningen metropolområdet i en snävare betydelse, men detta avsnitt är, i strid mot GNU-licensens villkor, kopierat från Wikipedia. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.) I sin rapport skriver Myllyniemi att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin." I denna text, som i identisk form återfinns i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande, används begreppet metropolområde inte i enlighet med rapportens definition av begreppet utan i samma betydelse som i avsnitt 2.2.4, som plagierats från Wikipedia. Det samma torde gälla satsen "Kuntajaon muutos edistäisi Helsingin seudun kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta tuottamalla toiminnallisesti ja fyysisesti nykyistä tasapainoisemman Helsingin metropolialueen, jolla on entistä paremmat mahdollisuudet selviytyä velvoitteistaan ja tavoitteistaan olla elinkelpoinen, vahva ja tulevaisuudessa entistä kilpailukykyisempi kaupunkiseutu Suomessa ja Euroopassa." I den ovannämda satsen citerar Myllyniemi öppet Helsingfors utlåtande, men citationstecknen eller annan markering av citat fattas.
Personligen ser jag Helsingfors annekteringsplaner som det största hotet mot (det av OECD definierade) metropolområdets balans och utvecklingen av metropolområdets östra del. Genom att förbinda sig vid planer på en förlängning av metron österut motarbetar man i praktiken förverkligandet av en järnväg österut. Detta har jag även hävdat i en anmärkning gällande Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. I stadsstyrelsens berömda utlåtande hävdas det som svar på anmärkningen att metron inte förhindrar Heli-banan, men alla torde inse att det skule vara vansinnigt att dra två spårförbindelser bredvid varandra genom södra Sibbo.
Nationella ekonomier drar nytta av konkurrenskraftiga storstäder, men för det övriga Finland är det knappast önskvärt att Finlands befolkning koncentreras till Helsingforsregionen. Lika väl vill man på sina håll hävda att Helsingfors expansion är ett nationellt intresse. När man talar om Helsingfors som en metropol vädjar man ofta till nationella känslor - eller mindervärdeskänslor. Speciellt vill man i Finland kunna hävda sig i förhållande till Sverige. Därför gäller det att i första hand jämföra Helsingfors med Stockholm. Finlandssvenskarna, Svenska folkpartiet och Sibbo förefaller undermedvetet uppfattas som en representant för den "svenska makten", Ruotsin valta. Att krossa "språkmuren" i östrer verkar åtminstone för en del att vara viktigare än det uttalade målet, metropolområdets konkurrenskraft.
Idag utlystes den internationella idétävlingen Greater Helsinki 2050 Vision, som går ut på att hitta idéer för hur Storhelsingfors skall växa till en metropol med två miljoner invånare. (Se pressmeddelande.) För Sibbos del kunde idétävlingen kanske vara en möjlighet att utveckla kommunens egna visioner. Sibbo kommun är själv en av arrangörerna. Dess värre är Pekka Korpi ordförande för tävlingsjuryn.
Det är viktigt för finländare att Finland klarar sig i internationella jämförelser. Inom utbildningen verkar det inte vara lika viktigt att vi har en bra och fungerande undervisning som att vi klarar oss bra i jämförelser typ Pisa-undersökningen. The European Competitiveness Index rankade härom veckan Finland som Europas mest konkurrenskraftiga land, men Helsingforsregionen endast som Europas näst mest konkurrenskraftiga region. (Se pressmedelande.) Bryssel är mera konkurrenskraftig. Den senaste tiden har man gått in för att göra Helsingfors till en konkurrenskraftig metropol till vilket pris som helst. Står den kommunala självstyrelsen i vägen för utvecklingen av "Finlands enda metropol", så desto värre för den kommunala självstyrelsen. Ledarskribenten (Tapani Ruokanen)i Suomen Kuvalehti skriver:
Kunnallinen demokratia ei toimi tehokkaasti eikä aina tarkoituksenmukaisesti. Siitä on esimerkkinä Sipoo, jossa ruotsinkielisen väestön edut ovat estänyt alueen kehittämisen osaksi metropolialuetta. Kun valtakunnan kokonaisedun nimissä ollaan liittämässä pienehköä aluetta kunnan aarniometsistä uusiksi asuntoalueiksi, huuto on ollut suuri. Valtiovallan on asettava rajat kunnan itsemääräämisoikeudelle juuri tällaisessa tapauksessa: jos vuosikymmenien odottelukaan ei ole tuottanut tulosta, valtion on aika toimia kokonaisedun nimessä.
Det har varit på modet att tala om Helsingfors metropolområde sedan OECD publicerade sin metropolöversikt över Helsingfors för fyra år sedan. Enligt OECD:s rapport över Helsingfors, som utredningsman Pekka Myllyniemi (Sdp) för övrigt så väl refererar till som plagierar i sin rapport, definieras Helsingfors metropolområde som ett område som består av Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland. I OECD:s rapport rekommenderas det att bebyggelsen i Helsingfors metropolområde koncentreras till lokala centra så som Tavastehus och Lahtis. Ledarskribenten, som själv refererar till OECD, hävdar lika väl att Sibbo har stått i vägen för metropolområdets utveckling.
I sin rapport definierar utredningsman Myllyniemi Helsingfors metropolområde (Helsingin metropolialue) på samma sätt som OECD. Å andra sidan är avsnittet 2.2.5 där definitionen ingår i sin helhet ett plagiat av OECD:s rapport. I avsnitt 2.2.4 använder han dock benämningen metropolområdet i en snävare betydelse, men detta avsnitt är, i strid mot GNU-licensens villkor, kopierat från Wikipedia. (Se Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006.) I sin rapport skriver Myllyniemi att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin." I denna text, som i identisk form återfinns i Helsingfors stadsstyrelses utlåtande, används begreppet metropolområde inte i enlighet med rapportens definition av begreppet utan i samma betydelse som i avsnitt 2.2.4, som plagierats från Wikipedia. Det samma torde gälla satsen "Kuntajaon muutos edistäisi Helsingin seudun kuntien toimintakykyä ja toiminnan taloudellisuutta tuottamalla toiminnallisesti ja fyysisesti nykyistä tasapainoisemman Helsingin metropolialueen, jolla on entistä paremmat mahdollisuudet selviytyä velvoitteistaan ja tavoitteistaan olla elinkelpoinen, vahva ja tulevaisuudessa entistä kilpailukykyisempi kaupunkiseutu Suomessa ja Euroopassa." I den ovannämda satsen citerar Myllyniemi öppet Helsingfors utlåtande, men citationstecknen eller annan markering av citat fattas.
Personligen ser jag Helsingfors annekteringsplaner som det största hotet mot (det av OECD definierade) metropolområdets balans och utvecklingen av metropolområdets östra del. Genom att förbinda sig vid planer på en förlängning av metron österut motarbetar man i praktiken förverkligandet av en järnväg österut. Detta har jag även hävdat i en anmärkning gällande Helsingfors krav på sydvästra Sibbo. I stadsstyrelsens berömda utlåtande hävdas det som svar på anmärkningen att metron inte förhindrar Heli-banan, men alla torde inse att det skule vara vansinnigt att dra två spårförbindelser bredvid varandra genom södra Sibbo.
Nationella ekonomier drar nytta av konkurrenskraftiga storstäder, men för det övriga Finland är det knappast önskvärt att Finlands befolkning koncentreras till Helsingforsregionen. Lika väl vill man på sina håll hävda att Helsingfors expansion är ett nationellt intresse. När man talar om Helsingfors som en metropol vädjar man ofta till nationella känslor - eller mindervärdeskänslor. Speciellt vill man i Finland kunna hävda sig i förhållande till Sverige. Därför gäller det att i första hand jämföra Helsingfors med Stockholm. Finlandssvenskarna, Svenska folkpartiet och Sibbo förefaller undermedvetet uppfattas som en representant för den "svenska makten", Ruotsin valta. Att krossa "språkmuren" i östrer verkar åtminstone för en del att vara viktigare än det uttalade målet, metropolområdets konkurrenskraft.
Idag utlystes den internationella idétävlingen Greater Helsinki 2050 Vision, som går ut på att hitta idéer för hur Storhelsingfors skall växa till en metropol med två miljoner invånare. (Se pressmeddelande.) För Sibbos del kunde idétävlingen kanske vara en möjlighet att utveckla kommunens egna visioner. Sibbo kommun är själv en av arrangörerna. Dess värre är Pekka Korpi ordförande för tävlingsjuryn.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar