Tre alternativ. Den 30 april 2009

Yles lokala nyheter har idag publicerat notiser med rubrikerna "Handelskammaren: Kommuner, förenen eder" och "Helsingin seudun kauppakamari vaatii lisää kuntaliitoksia". Nyheten torde basera sig på VD Heikki J. Peräläs kolumn "Puhtia kuntien yhdistämishankkeisiin". I senaste nummer av handelskammarens medlemsblad, Jäsentiedote 6 > 29.04.2009. Jag ciyerar ur kolumnen:

>>Helsingin ja Vantaan kuntaliitos ei ole mikään autuaaksitekevä eikä lopullinen ratkaisu Helsingin metropolialueen ongelmiin. On silti hyvä, että liitoksen edellytykset vakavasti selvitetään. Yhdessä kaupungit olisivat jo varsin vahvoja viemään eteenpäin merkittäviä uusien asuntoalueiden ja yrityskeskittymien perustamista niin Helsingin entisille satama-alueille, kaupunkien rajavyöhykkeelle kuin Marja-Vantaallekin. Yhdistynein voimin uudet alueet voitaisiin toteuttaa nopeasti. Myös suurten infrahankkeiden rahoituksessa koosta on etua.

Kuntien yhdistämisselvityksiä on syytä laittaa liikkeelle myös muualla metropolialueella. Loviisan seudun yhdistyminen ensi vuodenvaihteessa on hyvä vaihe. Seuraavaksi yhdistämisen edut ja haitat on vihdoin selvitettävä Keski-Uudellamaalla, joka on jo kaupunkirakenteeltaan yhtenäinen alue. Keski-Uudenmaan kauppakamariyksikkö teki yhdistämisestä aloitteen jo vuonna 2006.<<

I gårdagens nummer av Helsingin uutiset ingår en artikel med rubriken "Konsultit selvittävät itämetron ja pikaraitioiden etuja". I artikeln berättas det att Sito Oy och WSP Finland Oy utreder alternativen. Enligt artikeln finns det tre alternativ för metron: förlängning av metrolinjen från Mellungsbacka, Nordsjö och Östra Centrum. Enligt min bedömning är en spårvägsförbindelse från Östra Centrum längs riksväg 170 möjlig endast med snabbspårvagn, inte med metro. (Se "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008".)

Fallet Sibbo

Ärlighet, rättvisa och öppenhet. Den 29 april 2009

Helsingfors stadsfullmäktige skall idag ta ställning till ett förslag till strategiskt program för årer 2009 -2012. I den föreslagna strategin ingår följande etiska prinsciper:

>>Hyvä maine on kaupungille tärkeä toimintaa ohjaava periaate. Kaupunki painottaa kaikessa toiminnassaan rehellisyyttä, oikeudenmukaisuutta, yhdenvertaista kohtelua sekä avoimuutta.<<

Fullmäktige bekantade sig första gången med överbormästarens förslag till strategi vid ett seminarium i februari. (Se "Strategier. Den 4 februari 2009" och "Spårvägsförbindelse. Den 6 september 2009".) Strategin behandlades redan på fullmäktigemötet för två veckor sedan. Tillägg som föreslogs på det mötet finns med i en bilaga till föredragningslistan. Jag återger här ett par förslag till tillägg:

>>Stadsfullmäktige förutsätter att också de små och medelstora företagens lokalbehov beaktas vid planläggningen av det område som överförts från Sibbo till Helsingfors. ...

Kaupunginvaltuusto edellyttää, että Sipoonkorven kaavoituksessa alue rajataan selkeästi luonnonsuojelualueeksi sitä pirstomatta ...

Stadsfullmäktige förutsätter att vid planläggningen av Sibbo storskog ska området tydligt upptas som naturskyddsområde utan att det splittras ...<<

Fallet Sibbo

Rom byggdes inte heller på ett årtionde. Den 28 april 2009

I senaste nummer av Helsingfors stads personaltidning Helsingin henki har ett upplag tillägnats Östersundom. Huvudartikeln har Rubriken "Östersundom: maaseudusta kaupunginosaksi". I artikeln noteras det att metroalternativet tidigare var en självklarhet, men inte längre. Metrolinjen till Östersundom hat dock aldrig varit en självklarhet, utan en lögn, som man inte ifrågasatt, för att metrolinjen var ett nödvändigt argument för inkorporeringen. I den kortare texten med rubriken "Kaupunkia ei rakenneta päivässä" noteras det att området inte på "år" eller "årtionden" kommer att se ut som stad. Bilden på uppslaget visar en karta över Österledens gamla och nya sträckning, som förorsakat oklarheter i var kommungränsen går. Pennan på bilden är dock definitift utanför Helsingfors stads gränser.

Fallet Sibbo

Nya befogenheter för fastighetsregisterföraren. Den 27 april 2009

I ett flertal blogginlägg har jag uppmärksammat den oklara eller kontroversiella kommungränsen vid Österleden. Vad jag kan se finns det formellt två möjligheter: Antingen har lantämteriverket begått ett fel då man inte följt statsrådets beslut, eller så har statsrådets beslut varit oklart. Den ansvarige personen på lantmäteriverket har sagt åt mig i ett telefonsamtal att lantmäteriverket inte avvikit från statsrådets beslut, då ingen karta ingick i beslutet. Därmed hävdar lantmäteriverket indirekt att statsrådets beslut var oklart, vilket var en besvärsgrund i Sibbo kommuns besvär mot beslutet. Ett sätt att slå fast vilket dera som är fallet vore att göra en framställning om ändring i kommunindelningen, så att den administrativa gränsen skulle sammanfalla med den kamerala indelningen, dvs med fastighetsgränserna. Om finansministeriet avslog framtällningen, skulle man indirekt medge att statsrådest beslut var oklart och HFD:s avgörande felaktigt. Det sannolika är att man skulle hävda att lantmäteriverket gjort en felaktig tolkning av beslutet. Man kan dock fråga sig om beslutet verkligen var klart, då inte ens lantmäteriverket viste var gränsen skulle gå. Om den administrativa och den kamerala indelningen avviker, borde lantmäteriverket enligt nugällande lag antingen korrigera den kamerala indelningen eller till finansministeriet göra en framställning om ändring i kommunindelningen. Lanmäteriverket kommer knappast på eget initiativ att göra någondera, eftersom man inte vill medge att man - efter noga övervägande - begått ett fel. Förslaget till ny kommunindelningslag kan dock kanske möjliggöra en diskret korrigering.

I 46 § i kommunindelningslagarbetsgruppens förslag till ny kommunindelningslag bestäms vad fastighetsregisterföraren skall göra om den administrativa kommunindelningen och den kamerala indelningen kommit att avvika från varandra. Jag citerar ur paragrafen:

Jos kuntajako ja kameraalinen jaotus ovat kiinteistötoimituksen vuoksi tai muuten muusta kuin kuntajaon muuttamista tai rajan sijaintia koskevasta päätöksestä johtuen muodostuneet toisistaan poikkeaviksi, kiinteistörekisterin pitäjä voi 1) päättää kameraalisen jaotuksen muuttamisesta kuntajaon mukaiseksi; 2) päättää kuntarajan muuttamisesta kameraalisen jaotuksen mukaiseksi, jos kameraalisen jaotuksen muuttaminen ei ole tarkoituksenmukaista ja 45 §:n 2 momentin 1—2 kohdassa säädetyt edellytykset täyttyvät; tai 3) tehdä ministeriölle esityksen kuntajaon muuttamisesta, jos kameraalisen jaotuksen muuttaminen ei ole tarkoituksenmukaista ja 45 §:n 2 momentin 1—2 kohdassa säädetyt edellytykset eivät täyty.

Alternativ 2 är nytt för lagförslaget. Då avvikelsen mellan den administrativa och den kamerala indelningen i det aktuella fallet är under 50 hektar, vilket är gränsen som definieras i 45 §, kan lantmäteriverket kanske vid behov ändra eller bekräfta den administrativa kommunindelningen vid Österleden då den nya kommunindelningslagen träder i kraft.


Fallet Sibbo

"Onödig" procentgräns. Den 26 april 2009

I kommunindelningslagarbetsgruppens prememoria från den 25 mars kan man läsa följande om 18 § i förslaget till ny kommunindelningslag:

>>Pykälän 2 momentissa säädettäisiin siitä, milloin kunnan osan siirtämisestä toiseen untaan voitaisiin päättää, vaikka yhden tai seamman muutoksen kohteena olevan kunan valtuusto sitä vastustaisi.

Tällaisesta muutoksesta voitaisiin ensinnäin päättää momentin 1 kohdan mukaisesti illoin, jos muutos on muutoksen kohteena levan kunnan kannalta vähäinen. Säännös vastaisi asiallisesti lähinnä voimassa olevan ain 5 §:n 1 momentin 2 kohdassa säädettyä. Voimassa olevan lain mukaisista kunnan asukasmäärää (5 prosenttia) tai pinta-alaa (10 prosenttia) koskevista rajoista ehdotetaan kuitenkin luovuttavaksi. Nämä prosenttirajat ovat osoittautuneet käytännön tilanteisiin sovellettuina varsin sattumanvaraisiksi. Kaavamaisilla asukasmäärää tai maapinta-alaa koskevilla prosenttirajoilla ei myöskään kaikissa tilanteissa tavoiteta sitä merkitystä, joka kunnan osan siirtämisellä voi olla erityisesti alueen luovuttavalle kunnalle. Toisaalta prosenttirajojen asettaminen myös suhteessa alueen vastaanottavaan kuntaan on nähty säännöksen tarkoituksen kannalta tarpeettomana.<<

Att lagarbetsgruppen föreslår att procentgränserna slopas är intressant. Den aktuella inkorporeringen av sydvästra Sibbo borde ha förhindrats även av att inkorporeringsområdet utgör över 10 % av Helsingfors tidigare areal. I fallet Sibbo överskreds alltså både gränsen på 5 % av invånarantalet och 10 % av landarealen. Detta noterade dock inte kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi - eller de som skrev texten i Myllyniemis Sibborapport. (Se "Regeln 10/5. Den 9 december 2007".) I inriksministeriets promemoria till statsrådets Sibbobeslut noterar regerinsrådet Arto Sulonen visserligen att området som öveförs från Sibbo till Helsingfors utgör 14, 3 % av Helsingfors stads landareal och området som överförs från Vanda till Helsingfors 1,1 procent av Helsingfors landareal. Sulonen drar dock inte här av slutsatsen att både gränsen på 10 % av landarealen och 5 % av invånarantalet överskrids. I sitt avgörande i fallet Sibbo noterar däremot HFD att ändringen inverkar "på invånartalet i Sibbo kommun med mer än fem procent och Helsingfors stads areal med mer än tio procent." Eftersom gränsen på 5 % i varje fall överskreds hade Myllyniemis ovannämnda miss kanske inte så stor betydelse. En desto mera fatal miss var det av Jussi-Pekka Alanen att i sin utredning och framställning om ändring i kommunindelningen mellan Kervo, Träskända och Tusby inte notera att förslaget för Kervos och Träskändas del innebar en förändring på långt över 10 % av landarealen. (Se "Alanen är tillbaka. Den 10 december 2007".) Det är inte så konstigt att "man" finner den nuvarande gränsen på 10 % omotiverad i vissa fall.

Fallet Sibbo

Kejsarens nya kläder. Den 25 april 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Samlingspartiet i Sibbo vill sbabbt till Nyland". Det är naturligtvis till Nylands förbund som partiet snabbt vill ansluta Sibbo. Ari Oksanen anser att Nylands förbund är en bättre samarbetspartner än Östra Nylands förbund då det gäller att förverkliga Sibbos planer på 50 000 nya invånare. I Östra Nylands förbund finns det enligt Oksanen bromsklossar, liksom det även finns på sina håll i Sibbo. Jag tror att många Sibbopolitiker inte alls är så intreserade av att kommunen växer så snabbt, men det vågar man inte säga ut så länge som Sibbos tidigare låga tillväxt felaktigt pekas ut som orsaken till förlusten av Östersundom.

Att Sibbo måste växa för att bevara sin självständighet verkar även vara en utgångspunkt i ledarartikeln i senaste veckas nummer av Sipoon Sanomat. Jag citerar ur artikeln, som har rubriken "Joutuuko Sipoo mukaan naapureiden isojakoon?" och är skriven av Timo Pasanen:

>>Kirkkonummi esitti taannoin tanssiinkutsun naapurikunnille, koska Espoon ja Helsingin uhka leijuu yllä. Tällä aloitteella on selvä pyrkimys osoittaa isoille kaupungeille, että kasvu halutaan toteuttaa itsenäisesti. Sipoon kasvu ei ole ollut samanlaista kuin Kirkkonummen, vaikka samoista lähtökohdista nämä aloittivat 1960-luvulla.

Sipoon tuleekin olla varsin tarkkana millä nopeudella seuraavan parin vuoden aikana kuntaa kehitetään. Helsinki lähetti Vantaan suuntaan vasta tiedustelun, josko kosioreissulle kannattaisi lähteä. Nyt haisteltiin ilmapiiriä, että löytyykö vapaaehtoista liittoutumista.

Vantaallakin oli havaittavissa samanlaisia kommentteja kuin mitä Sipoo esitti ennen alueluovutusta. Mikä oikeus Helsingillä on esittää sanelupolitiikkaa, kysyttiin Vantaan poliittisissa piireissä. ...

Jos Vantaa liitetään kokonaan, niin toki Sipoostakin liikenisi enemmänkin maita liitettäväksi Helsinkiin. Jos ennustaa saa, niin valtioneuvostoon kiikutetaan naapurien selvityksen yhteydessä se alkuperäinen Lounais-Sipoon liitoskartta. Helsingin havittelema aluehan ulottui Sipoonjoelle saakka. Kun Vantiaa liitetään Helsinkiin, niin Öljytien eteläinen aluehan on Vantaassa ja Helsingissä kiinni.

Sipoon yieiskaava ei ole vielä saanut lainvoimaakaan, kun naapurit suunnittelevat jo seuraavaa siirtoa. Sipoon tulee pitää kiinni kasvustrategiasta kynsin hampain kiinni ja toteuttaa sitä suunnitellun aikataulun mukaan.<<

Jag tror inte på Pasanens resonemang. Statsrådet har inga intressen av nya inkorporeringar. I Helsingfors må man lägga fram olika förslag till ändringar i kommunindelningen, men statsmakten förhåller sig i regel avvisande till dylika förslag. Fallet Sibbo var ett undantag, inte för att Sibbo vuxit för långsamt eller (nästan) gränsade till Helsingfors, utan för att ministrarna Manninen och Vanhanen i samband med KSSR-förhandlingarna var extra pressade av Helsingforspolitiker våren 2006. Speciellt då det gäller Helsingfors ursprunglig förslag är det skäl att minnas att statsmakten aldrig stödde det förslaget. Förvaltningsrådet Arto Sulonen har även i inrikesministeriets beslut från den 28 juni 2007 noterat att förslaget inte uppfyller lagens krav. En annan sak är att kommuniminister Hannes Manninen i rent utpressningssyfte i juni 2006 lät förstå att han stödde det aktuella förslaget.

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en insändarartikel av Bo Melander. Melander drar andra slutsatser än Samlingspartiet och Sipoon Sanomat. Jag citerar ur insändaren, som har rubriken "Keisarin uudet vaatteet":

>>Sipoon poliittinen eliitti on I täysin seonnut Helsinki-pelosta Halutaan valtavaa ihmismassojen muuttoa kotikuntaan, ettei; metropoli-mörkö varastaisi taas meiltä valtiovallan avustamana ja oikeuslaitoksen myötämielisyydellä - tosin monien mielestä ostetulla - alueita ja uutta koulurakennustamme, vedoten maalaisuuteemme ja haluttomuuteemme täyttää pellot taloilla.

Jokainen näkee, mutta harva uskaltaa sanoa pelosta leimautua tyhmäksi ja "kehityksen" vastustajaksi, niin kuin Keisarin vaate-sadussa, jossa ainoastaan viisaat näkivät olemattomat vaatteet. <<

Fallet Sibbo

Naturförhållanden begränsar markanvändningen. Den 24 april 2009

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Niemi vill ta metron till skogen". Det är matti Miemi (sdp), medlem i stadsplaneringsnämnden i Helsingfors som föreslår att det skall bli möjligt att ta metron direkt till Sibbo storskog. Borgåbladet har även publicerat en annan artikel med rubriken "Ungdomsgården Östis öppnar igen". Igåt publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "Östersundomin teinit pääsevät takaisin nuorisotalo Östikseen".

I onsdags publicerade Helsingfors naturskyddsförening (Helsy) ett meddelande med rubriken "HELSINGIN LUONNONSUOJELUYHDISTYS esittää Helsingille ekologiset minimivaatimukset Sipoon ja Vantaan liitosalueen maankäytön suunnitteluun" eller "Sipoon ja Vantaan liitosalueen ekologiset haasteet". Jag återger en del av meddelandet:

>>Helsy huomauttaa, että myös korkein hallinto-oikeus korosti osaliitoksen hyväksyessään alueen luontoarvoja: eteläosan Natura 2000 -alueita ja Sipoonkorven merkitystä virkistykselle sekä koko pääkaupunkiseudulle. KHO painotti päätöksessään, että luonnonolot rajoittavat maankäyttöä. Helsy korostaa tämän päätöksen sekä valtakunnallisten alueidenkäytön tavoitteiden (VAT) huomioon ottamista alueen suunnittelussa, joka tulee olemaan suuri haaste Helsingille.

Esitys vastaa myös kaupunginvaltuuston 15.4. pöydälle jättämän valtuustostrategian haasteisiin, joissa linjataan Sipoonkorven kansallispuiston ja liitosalueen ekologisen verkoston säilymisestä. Ennen kuin ensimmäistäkään taloa alueelle rakennetaan, on päätettävä ja rajattava ne alueet, joille ei rakennetta.

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys vaatii, että Helsinki toteuttaa periaatteensa tiiviistä, energiaa säästävästä ja joukkoliikenteeseen painottuvasta kaavoituksesta liitosalueella eikä sorru hajanaiseen, pientalovaltaiseen kaupunkisuunnitteluun.<<

Fallet Sibbo