Centerns förtjänst. Den 25 maj 2009

Centern har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi: Keskusta on aloittanut suomalaisen metropolipolitiikan – kannattaako Kokoomus alueellistamista? 25.5.2009". Pressmeddelandet är ett svar på Jan Vapaavuoris (saml.) uttalande i en artikel med rubriken "Vapaavuori: Pyhä alueellistaminen ei saa ajaa kaiken muun yli" ("Asuntoministeri Vapaavuori: Alueellistamisesta tullut pyhä hanke") i dagens nummer av Helsingin sanomat. Senare idag har tidningen publicerat en artikel med rubriken "Kiviniemi tyrmää kritiikin: 'Keskusta toi metropolipolitiikan Suomeen'". I artikeln citeras det ur pressmeddelandet. Jag citerar vidare:


"Keskusta on sekä Vanhasen ykkösen että kakkosen aikana tuonut Suomeen metropolipolitiikan ja vienyt sitä tarmokkaasti eteenpäin. Aalto-yliopisto, Sipoon alueliitos, länsimetro, kehärata, kemikaaliviraston alueellistaminen Brysselistä Helsinkiin, ovat kaikki tehty pääministeri Matti Vanhasen ja keskustan vedolla", Kiviniemi listaa.


Minister Kiviniemi har rätt. Aldrig förut har Helsingforspolitiker lyckats pressa en statsminister så mycket som under regeringarna Vanhanen I och II. Det är skäl att samtliga av Kiviniemi nämna projekt varit eftergifter för Helsingfors krav, inte huvudstadsregionen. Det var Gelsingfors som krävde metro till Esbo, medan Esbopolitikerna tvekade. Ett centralt syfte med Aalto-universitetet är att etrövra Tekniska högskolan tillbaka till Helsingfors. Regeringen Vanhanen I lovade finansiera Ringabanan i utbyte mot att Vanda avstod Västerkullakilen till Helsingfors. I fjol överlämnade Jussi Pajunen Helsingforsmedaljen i guld åt Matti Vanhanen för hans stöd av annekteringen av sydvästra och hans insatser för Kemikalieverket. (Se "Guldmedaljer. Den 12 juni 2008" och "Helsingfors partner. Den 6 augusti 2008".) Vad Kiviniemi inte nämner, men vad även Vapaavuoro bör veta, är att regionaliseringen och speciellt flyttningen av Läkemedelsverket var ett villkor för metropolpolitiken i allmänhet och inkorporeringen i synnerhet.


Fallet Sibbo

Censur. Den 24 maj 2009

Jag har funderat på att byta namn på denna blogg från "Politiskt inkorrekt" till "ocensurerat". När det gäller fallet Sibbo, så är jag kanske inte så politiskt inkorrekt, utan min ambition är snarare att publicera den information som massmedierna antingen inte brytt sig om eller censurerat. Mitt behov av att avreagera mig med politiskt ibland mindre korrekta åsikter får jag numera tillfredställt genom att skriva anonyma inlägg på svenska Yles och Hbl:s diskussionsspalter. Speciellt Hufvudstadsbladets artikel om Kungsvägens skola har engagerat mig, trots att jag är av åsikten att den aktuella diskussionen inte borde ha förts i offentligheten. Då folk avreagerar sig leder det lätt till att stämningen ytterligare försämras. Dessutom kan en rektor liksom en lärare inte alltid försvara sig i offentligheten eller ens deltaga i diskussionen, eftersom han eller hon inte har rätt att yttra sig om alla relevanta bakgrundsfakta.

Liksom jag noterat i inlägget "Parkvakten. Den 13 maj 2009" har Hufvudstadsbladets Helsingforsredaktion, som även har ambitionen att bevaka Sibbo, en egen blogg med namnet Parkvakten. Hittills har här alla inlägg taggade med etiketten 'Sibbo' handlat om fallet Sibbo. I torsdags publicerades på bloggen emellertid ett nytt inlägg som är taggat 'Sibbo', men som handlar om Kunsgsvägens skola och Hufvudstadsbladets artikel om skolan. Artikeln och blogginlägget om Kungsvägens skola har ingenting med fallet Sibbo att göra, fastän någon velat dra ironiska paralleller. Igår kväll publicerades det ett par inlägg, som indirekt visserligen förvarade skolans ledning, men som jag bedömde som osakliga och troligtvis olagliga. Således försökte jag hjälpa till med censureringen genom att anmäla inläggen. När ingenting hände skrev jag ett inlägg där jag undrade varför det tar så lång tid för Hbl att granska anmälda inlägg. Först idag på morgonen har Hbl reagerat genom att plocka bort hela tio inlägg, där ibland mitt eget inlägg där jag förundrade mig över att Hbl är så långsam att granska anmälda inlägg. Kanske censurerades inlägget för att det avslöjade information om säkerheten, att Hbl:s censur inte fungerar. I ett annat censurerat inlägg undrade jag, på tal om obehöriga lärare, om artikelförfattaren är behörig journalist, om han har den rätta utbildningen. Jag ville påtala att frågan om behörighet i vissa sammanhang är osaklig, och det lyckades jag tydligen med. Hbl "avslutade" (stängde) diskussionen idag på eftermiddagen. Då hade man censurerat ytterligare åtta inlägg. Jag noterar att jag fick sista ordet.

Även på denna blogg går det numera att kommentera inlägg (utan att vara registrerad på Yahoo), men ingen har utnyttjat sig av möjligheten. I princip kunde jag även bli tvungen att censurera inlägg, men målsättningen är att innehållet på denna blogg skall förbli ocensurerat.


Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubrikerna "Asuntoministeriltä lähti ryhtikirje Helsingin seudun kunnille " och och en tillhörande text under rubriken "Näin kunnat pärjäsivät Vapaavuoren vertailussa". Enligt Helsingin Sanomat har Sibbo, liksom flera andra kommuner i Helsingforsregionen, inte uppfyllt sina löften om produktion av hyresbostäder. Liksom sin föregångare, bostadsminister Hannes Manninen hotar bostadsminister Hannes Manninen med statligt ingripande, fastän Vapaavuori till skillnad från Manninen inte innehar kommunministerns portfölj. Underrubriken eller ingressen till den förstnämnda artikeln lyder "Jotkut 14 kunnasta lipsuneet asuntopoliittisesta aiesopimuksesta Vapaavuori: Nyt testataan, toimiiko yhteistyö ilman kuntaliitoksia". Angående Sibbo heter det i den andra texten enligt följande:


Sipoo + Kunnassa on minne rakentaa.

- Vuokra-asuntoja valmistuu 55 prosenttia sovittua vähemmän. Kaavoitustavoitteesta jäljessä.

Man kunde kanske tycka att speciellt Sibbo borde ta bostadsministerns hot på allvar, men det ärskäl att notera att avtalet, som slöts i ett helt annat konjunkturläge, i första hand gick ut på att hyresbostäderna skulle utgöra en viss andel av kommunernas bostadsproduktionen i utbyte mot statsstöd. Kommunsammanslagningar är här ingen rimlig sanktion för avtalsbrott. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingåe en artikel med rubriken "Kunnanjohtajat uskovat vuokra-asuntoja syntyvän ensi vuonna". Jag citerar ur artikeln:


Sipoon kunnanjohtaja Markku Luoma sanoi, että ensi vuonna saadaan tontteja nykyistä paremmin vuokrarakentamiseen. Kunnan tavoitteena on nostaa väkilukuaan 35000:lla vuoteen 2025 mennessä. Pitkällä aikavälillä rakentamien lähtee Luoman mukaan vauhtiin.


En ökad andel hyresbostäder löser knappast de sociala problem i Sibbo som artikeln om Kungsvägens skola uppmärksammat. Däremot är det uttryckligen hyresbostäder som Helsingfors och bostadsministern förväntar sig mera av i kommunen.

Helsingin Sanomat har idag även publicerat en artikel med rubriken "Lapsiperheiden muuttoliike Helsingistä hiipui". Att förhindra att barnfamiljer flyttar bort från Helsingfors var ett av huvudmotivet bakom inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Knappast är det dock inkorporeringen som nu är orsaken till att färre barrnfamiljer nu flyttar bort från Helsingfors. Av kartan som publicerats tillsammans med artikeln framgår det att det även för Helsingin Sanomat är oklart var kommungränsen går vid Österleden.




Fallet Sibbo

Bästa möjliga läge. Den 23 maj 2009


I flera inlägg har jag uppmärksammat Helsingfors stora intresse för den lilla ön Tobben, som utredningsman Pekka Myllyniemi lämnade kvar i Sibbo. I fjol förhandlade Helsinginfors stad med staten om att Helsingfors skulle överta fastigheten Tobben i utbyte mot områden i Sibbo storskog. (Se "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008" och "Granö by. Den 18 juli 2008".) I februari i år bytte fastigheten ägare. I motiveringarna till bytet hette det bl.a. att "omistuksen saamista kaupungille laivaväylän läheisyydessä pidetään Vuosaaren sataman käytön ja toiminnan kannalta tärkeänä". I ett tidigare försök att komma över fastigheten år 2006 hade stadsdirektör Jussi Pajunen hävdat att "saari soveltuisi erinomaisesti virkistyskäyttöön", vilket jag uppfattat som en direkt lögn. I mars i år beslöts det att fastigheten Tobben överförs från Helsingfors fastighetsnämnd till Helsingfors hamn.

Eftersom planerna för Tobben intresserar mig har jag kollat upp mötesdokument från direktionen för Helsingfors hamn. Tobben omnämns dock inte i några dokument från i år. De enda sammanhang där Tobben omnämns är i rapporter om fiskbeståndet från 2006 och 2007. I princip är det möjligt att Tobben har behandlats på mötet den 14 april, då några ärenden hemligstämplats, men det vet jag ingenting om. Jag har däremot hittat ett brev med ett utlåtande från Helsingfors hamn till fastighetsnämnden från år 2007. I utlåtandet heter det faktiskt att "Tobben-tila ja sitä ympäröivä vesialue soveltuisivat Vuosaaren satamakeskuksen yritysten koulutus- ja virkistyskayttöön." Påståendet är föga trovärdigt. I utlåtandet heter det vidare att "Tobben-saaren sijainti on paras mahdollinen sataman rakentamisaikaisten sekä myöhemmin satamatoimintojen ja alusliikenteen mahdollisten virkistyskäyttökelpoisuuteen ja -arvoon sekä yleensä ympäristöön vaikuttavien tekijöiden seurannan kannalta." I utlåtandet ges även betydligt trovärdigare motiv till Hamnverkets intresse för Tobben. Jag citerar:


Saari sijaitsee liikenteenvalvonnan ja ohjauksen kannalta maantieteellisesti keskeisellä paikalla sekä vaylan että satama-alueen liikenteen kannalta. Mikäli satamaan johtavaa väylää on tulevaisuudessa aluskoon kasvaessa tarpeen leventää saaren kohdalla, ainoa järkevä vaihtoehto on toteuttaa levennys Tobbenin suuntaan, minkä seurauksena väyläalue tulee lähes kiinni saaren rantaa. Mikäli tilan hallinta olisi Helsingin Satamalla, tällaisesta väylämuutoksesta ei aiheutuisi haittaa, vahinkoa tai edunmenetystä ulkopuolisille tahoille. Tilan väylan puoleisen vesialueen käyttökelpoisuus virkistyskayttöön ja kalastukseen on jo sataman rankentamisvaiheessa rajoitettua johtuen alusliikenteestä.


Det torde ha varit mycket lättare att, "om fartygen i framtiden växer", ändra på planerna för Tobben, ifall Myllyniemi inte avvikit från det färdiga gränsförslag som Helsingfors torde ha levererat.


Fallet Sibbo

Förslag till ändring i beskattningsförfarandet. Den 22 maj 2009


Kommunindelningsarbetsgruppen har i sin promemoria "Ehdotus uudeksi kuntajakolaiksi" inte nöjt sig med att ge ett förslag till ny kommunidelningslag. Från Helsingfors håll har det hörts kritik mot att invånarna i stordistriket Östersundom ännu detta år betalar kommunalskatt till Sibbo, fastän de betalar fastighetsskatt till sin nya hemkommun. Dess värre definieras beskattningskommunen inte av kommunindelningslagen, utan av lagen om beskattningsförfarande. Således kommer lagarbetsgruppen även med ett förslag till ändring av 5 § i lagen om beskattningsförfarade. Förslaget lyder enligt följande:


Jos luonnollisen henkilön kotikunta muuttuu kuntajakolaissa ( / ) tarkoitetun kuntajaonmuutoksen vuoksi, vuodenvaihteen kotikuntanapidetään sitä kuntaa, jossa hänellä on verovuoden alkaessa katsottava olleen kotikuntalaissatarkoitettu asuinpaikka.


Inkorporeringen av sydvästra Sibbo är den första ändringen av kommunindelningen under rådande lagar där enskilda kommunivånares beskattningskommun har betydelse för berörda kommuner. Man kan bara fråga sig om inte lärdomen av fallet Sibbo är att det nuvarande beskattningsförfarandet bör bevaras. Lagarbetsgruppen kommenterar i promemorian det ovan citerade förslaget på följande sätt:


Esityksessä ehdotetaan muutettavaksi myös verotusmenettelystä annettua lakia siten, että luonnollisen henkilön kunnallisverot maksettaisiin jo kuntajaon muutoksen voimaantulovuotena alueen vastaanottavalle kunnalle.
Nykyisin verot maksetaan vielä voimaantulovuotena alueen luovuttavalle kunnalle. Tällöin kunnilla ei olisi enää tarvetta korjata taloudellisessa selvityksessä kunnallisverotulojen kohdentumista.


Förstår jag saken rätt, så antyder man att den kommunalskatt som Östersundomborna i år betalar till Sibbo skulle kunna tolkas som en del av den ersättning som Helsingfors skall betala Sibbo.


Helsingin sanomat har idag publicerat en notis med rubriken "Sipoo haluaa vaihtaa maakuntaa".


Fallet Sibbo

Utlåtande av Sibbo kommun. Den 21 maj 2009


I mitt inlägg "Sarvilinnas utlåtande över ersättningsfrågan. Den 10 maj 2009" skrev jag om Helsingfors stadsfullmäktiges utlåtande till finansministeriet om förslaget till ny kommunindelningslag. Den 11 maj skall även Sibbo kommun ha gett ett utlåtande, men på kommunens webbplats jag har inte hittat något protokoll eller någon föredragningslista där utlåtandet omnämns. Sibbos utlåtande hade intreserat mig, eftersom beredningen av en ny kommunindelningslag i högsta grad är ett efterspel till fallet Sibbo.


Fallet Sibbo

En partipolitisk fråga. Den 20 maj 2009


Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbo utan plats i förbundsstyrelse?" Tidigare på morgonen publicerade Yle en notis med rubriken "Sipoo Uudenmaan liittoon ilman edustajapaikkaa", där man noterar att "Sipoon kunnanhallitus on omalta osaltaan hyväksynyt maakunnan vaihtamisen, vaikka kunnan vaikuttamismahdollisuudet Uudenmaan liitossa eivät ole vielä varmistuneet."

För ett par år sedan ansåg man det i Helsingfors och Nylands förbund synnerligen viktigt att Sibbo skulle gå med i Nylands förbund. I Helsingfors var man dock beredd att låta Sibbo förbli medlem i östra Nylands förbund, ifall kommunen frivilligt avstod från Östersundom. Men idag vill Sibbo ovillkorligen själv gå med i Nylands förbund, fastän kommunen ofrivilligt avstod från Östersundom. Eftersom Sibbos medlemsskap i Nylands förbund ansågs så viktigt, kunde man förvänta sig att förbundet skulle komma emot genom att ge Sibbo representation i förbundsstyrelsen. För närvarande är Christel Liljeström från Sibbo och Sfp ordförande för styrelsen för Östra Nylands förbund. Lika väl är beslutsfattarna i Sibbo nu beredda att byta förbund utan att ens garanteras närvarorätt vid förbundets styrelsemöten, fastän motiveringen till ett byte av förbund varit att Sibbo bör sitta med vid de bord där besluten tas. Det kan förefalla fullständigt korkat av beslutsfattarna i Sibbo att ta ett beslut om ett byte av förbund utan att förhandla eller veta villkoren för medlemskapet. Men de samlingapartistiska lokalpolitikerna är kanske inte fullt så politiskt oerfarna som det ser ut. Man kanske inte bryr sig om en representation eller ens vill ha representation i Nylands förbund. I landskapsförbunden representerar förbunds- och styrelsemedlemmarna i första hand sina partier, inte sina hemkommuner. Om Sibbo hade fått en plats i landskapsstyrelsen för Nylands förbund, hade platsen troligen tillfallit Sfp.

Ett byte av landskapsförbund betyder för Sibbos del framför allt ett byte från ett förbund där Sfp har ett starkt inflytande till ett förbund som domineras av Samlingspartiet. Frågan om vilket landskapsförbund Sibbo skall tillhöra är i högsta grad partipolitisk och språkpolitisk. Det tragiska är att valmansföreningen Vårt gemensamma Sibbo, som efter avgörandet i Sibbofrågan grundades av medlemmar i föreningen För Sibbo och i hög grad fått sitt mandat av svenskspråkiga väljare, åtminstone i förbundsfrågan har blivit ett stödparti till Samlingspartiet.

Byte av landskapsförbund har motiverats med att Sibbo efter erfarenheterna av förlusten av Östersundom bör visa "samarbetsvilja", men Samlingspartiets agerande i förbundsfrågan visar att fjäskandet för Nylands förbund handlar om någonting annat.

Det är helt i sin ordning att ogilla Sfp eller vissa Sfp-politiker. Mina egna känslor för är partiet är delade. Det är dock oärligt att säga sig arbeta för Sibbos självständighet eller "Sibbos bästa", då man i första hand vill motarbeta Svenska folkpartiets eller Liljeströms möjligheter till inflytande.


Sfp har idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Regionfullmäktige för huvudstadsregionen". Det är Astrid Thors som förespråkar ett regionfullmäktige.


Fallet Sibbo

Hemliga tillägg. Den 19 maj 2009

Helsingfors stad publicerade igår på stadens webbplats lite försenat en nyhet med rubriken "Penttilä Euroopan metropolien verkoston johtoon". Idag har staden publicerat samma nyhet under r´rubriken "Penttilä valittu Euroopan metropolien verkoston johtoon". Det komiska är att man talar om "metopolien verkosto", nätverk av metropoler. Organisationen som Helsingfors biträdande stadsdirektör valts till ordförande för heter Metrex, the Network of European Metropolitan Regions and Areas. Organisationen är med andra ord en organisation för stadsregioner, metropolitan regions and areas, inte bara metropoler. Metrex räknar med 120 dylika regioner i Europa, fast så många medlemmar har Metrex inte. Man kan fråga sig vad syftet är med att förväxla begreppen metropol och metropolitan area. (Se "Ideologiska vanföreställningar. Den 20 januari 2007".)

Yle publicerade igår en notis med rubriken "Helsingfors fortsätter köpa mark". I notisen berättades det att Helsingfors stad behöver ett tilläggsanslag på 12 miljoner euro för att köpa mark bl.a. i det "annekterade området i Sibbo". Yle berättade vidare att stadsstyrelsen på sitt möte igår skulle besluta om man beviljar tilläggsanslag. Yle har inte fått informationen via stadens webbplats, för något dylikt ärende fanns inte med på den föredragningslista som publicerats på nätet. Jag drog slutsatsen att ärendet fanns med i tilläggslista 1 med stadsdirektörens ärenden 4 och 5, som av någon anledning inte publicerats på Internet. (Tilläggslista 2 med stadsdirektörens ärende nummer 6 fanns däremot publiserat på nätet.) Det visade sig att tilläggslista 1 inte lämnats bort i misstag. I beslutsmeddelandet Päätöstiedote nro 20 noteras det angående ärendena 4 och 5 bara "Salassa pidettävä asia".

Yle (inrikes) har idag publicerat en artikel med rubriken "Kommunfusion tryggar svensk service?"

Fallet Sibbo