Staten är ansvarig. Den 10 maj 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en text med rubriken "Östersundomin menetykseen etsitään vielä tänään kompensaatiota". Kommunstyrelsen i Sibbo skall idag på sitt möte behandla frågan om och hur kommunen skall gå vidare med kravet på ekonomisk ersättning för den ekonomiska förlust som inkorporeringen medfört. Helsingin Sanomat skriver att "Todennäköisin vaihtoehto on vaatia valtiolta korvauksia kuntajakolain epäselvästä tulkinnasta."


Juridiskt handlar tvisten om ersättning inte längre om en konflikt mellan Helsingfors och Sibbo. Även här är det nu staten som bär ansvar för den ekonomiska skada som Sibbo lidit. Det är beklagligt att fallet Sibbo allmänt har beskrivits som en konflikt mellan Helsingfors och Sibbo. Fallet Sibbo handlar i första hand om att ministrarna Hannes Manninen och Matti Vanhanen i samband med förhandlingarna om kommunreformen lovade sydvästra Sibbo åt Helsingfors utan att ta ansvar för hur Sibbo skulle ersättas ekonomiskt. Manninen och Vanhanen har lämnat politiken och den ansvarige tjänstemannen Arto Sulonen, som beredde statsrådets beslut, har lämnat sin tjänst på ministeriet, men staten är fortfarande ansvarig för den skada som Sibbo kommun och dess invånare tillfogats.

Valtion huostaan? Den 9 maj 2011

I gårdagens nummer av Vartti Itä-Uusimaa ingår en insändare av Pentti Sittnikow med rubriken "Onko pyrkimys saattaa kuntia valtion huostaan?" En längre version av insändarartikeln ingår i gårdagens nummer av Uusimaa. Här är rubriken "Onko Helsingin pyrkimys saattaa kuntia valtion huostaan?"

Mappen Ö. Den 8 maj 2011

Den 3 - 28 februari var programmet för deltagande och bedömning för den gemensamma generalplanen för Östersundom framlagd till påseende. Enligt kungörelsen skulle synpunkter på programmet framföras senast den 28 februari. Vart synpunkterna skulle adresseras sades inte klart ut, men invånarna i Helsingfors inklusive inkorporeringsområdet lär skall ha uppmanats att sända synpunkterna till Helsingfors stadsplaneringskontor. På webbplatsen Yhteinen Östersundom på adressen http://yhteinenostersundom.fi har man sedan början av april kunnat läsa att man fått nästan 50 synpunkter på programmet för deltagande och bedömning. Synpunkterna har dock inte publicerats eller ens närmare presenterats. På ovannämnda webbplats påstås det dock att programmet korrigerats och uppdaterats på basen av synpunkterna, men det är svårt att se några substantiella skillnader mellan den ursprungliga planen daterad 1.2.2011 och den uppdaterade versionen daterad 21.4.2011. En liten skillnad har jag dock hittat: I den uppdaterade versionen heter det "Östersundomin yhteinen yleiskaava laaditaan oikeusvaikutteisena. Östersundom-toimikunnan hyväksymisen jälkeen yleiskaava saatetaan ympäristöministeriön vahvistettavaksi", medan man i den ursprungliga versionen kan läsa att "Östersundomin yhteinen yleiskaava laaditaan oikeusvaikutteisena, joten toimikunnan hyväksymisen jälkeen se saatetaan ympäristöministeriön vahvistettavaksi."



De som gett synpunkter på programmet för deltagande och bedömning fick i början av veckan per e-post från Helsingfors stadsplaneringskontor ett protokolldrag ur protokollet från Östersundomkommitténs möte den 15 april. Ur utdraget framgår att synpunkterna antecknats för kännedom. Vad jag vet fanns det bland synpunkterna bl.a. kritik mot att beslutsfattandet koncentreras till en kommitté på tre personer. Östersundomkommitténs centrala och kontroversiella roll är en viktig faktor i programmet för deltagande och bedömning. Nu visar det sig att det är just denna kommitté som formellt behandlat synpunkterna. Möjligheten att påverka programmet för deltagande och bedömning denna väg torde alltså ha varit minimala. Frågan är varför man i kungörelsen inte informerade om de verkliga påverkningsmöjligheterna. I 64 § i markanvändnings- och bygglagen heter det att "Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå närings-, trafik- och miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt." Varför informerades inte intressenterna (de berörda invånarna) om möjligheten att vända sig till Ely-centralen?




Ur protokollet, som jag inte hittat någon länk till stadsplaneringskontorets webbplatser, framgår att Östersundomkommittén beslöt att lägga fram utkastet till generalplan för Östersundom till påseende innan man behandlade synpunkterna på programmet för deltagande och bedömning. Principiellt är ordningsföljden tvivelaktig. I praktiken har ordningsföljden kanske ingen betydelse, då ju synpunkterna redan hamnat i Ö-mappen.

Öppna processen på nytt! Den 7 maj 2011

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Sibbo har vissa chanser". Rubriken på artikeln inne i tidningen är mera pessimistiskt formulerad: "Sibbos chans att få rättelse är liten".



Borgåbladet har talat med professor Olli Mäenpää, som säger att det visst finns juridiska möjligheter för Sibbo att gå vidare. Mäenpää har tidigare i fallet Sibbo försvarat Helsingfors, statsrådet och HFD, vilket jag redogjort för speciellt i inlägget "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008". Sibbo kommun har dock inte anlitat Mäenpää, utan advokatbyrån Castrén & Snellman.


I Borgåbladets artikel presenterar kommundirektör Mikael Grannas de två alternativen: att driva en skadeståndsprocess eller att kräva att HFD häver sitt tidigare beslut. Vilketdera av högsta förvaltningsdomstolens beslut som man här syftar på är inte helt klart, men Mäenpää talar faktiskt om möjligheterna av att ställa statsrådet till svars för att ha godkänt inkorporeringen på felaktiga grunder. För att man skall kunna kräva att HFD öppnar processen på nytt förutsätts det att det framkommit något nytt som visar att beslutet var olagligt. Mäenpää tror dock att det är osannolikt att man kan hitta sådana grunder.


För dem som följt med denna blogg torde det inte se lika osannolikt ut att hitta något nytt. Man borde kunna kräva en ny behandling redan med motiveringen att tf förvaltningsrådet Heikki Harjula var jävig när han deltog i HFD:s tidigare beslut. En ganska enkel och uppenbar grund till att häva både HFD:s och statsrådets beslut är att besluten är oklara när det gäller var gränsen mellan Helsingfors och Vanda går vid avtaget från Österleden till Ring III. (Se t.ex. "HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari 2008", "Lantmäteriverket avviker från statsrådets beslut. Den 18 december 2008" och "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009".) Den oklara gränsen borde vara en tillräcklig formell grund att upphäva beslutet. En närmare analys av HFD:s beslut visar att högsta förvaltningsdomstolen inte behandlat alla påståenden om jäv och brister i beredningen. Kanske är det ändå lättast att påvisa den ekonomiska skadan, som statsrådet inte tog i beaktande eller förutsåg då beslutet togs.




Kommundirekrörern presenterar först på styrelsemötet i tisdag sitt förslag till hur Sibbo kommun skall gå vidare. Föredragningslistan med ärendet (Föredragningslista 10.05.2011 Saknr. 10) finns däremot redan på internet.

Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011

I de senaste inläggen "Känsligt ärende. Den 4 maj 2011" och "Upphäv lagligheten av annekteringen! Den 5 maj 2011" har jag noterat att Sibbo anlitat juridisk expertis för att utreda möjligheterna att gå vidare i frågan om ersättning för Östersundom. Månne det var kommunförbundets experter man anlitade?

Jag är sarkastisk. Visserligen är Sibbo kommun liksom andra kommuner medlem i kommunförbundet för att bl.a. kunna anlita förbundets juridiska tjänster, men när det gäller frågor i anknytning till inkorporeringen kommer kommunförbundets tjänster knappast på frågan. Jag har i ett flertal inlägg redogjort för att kommunförbundets jurister Kari Prättälä och Heikki Harjula har haft en avgörande roll i fallet Sibbo och motarbetat Sibbo kommuns intressen.

Då det begav sig var Arto Sulonen ännu tjänsteman på inrikesministeriet. Det var Sulonen som ansvarade för beredningen av statsrådets beslut i fallet Sibbo och som såg till att alla brister i kommunindelningsutredningen och framställningen om en ändring i kommunindelningen sopades under mattan. Medan kommunminister Mari Kiviniemi formellt jävade sig i frågan var det Sulonen som ansvarade för att framställningen gick vidare till statsrådet, så som man kommit överens om och så som Kiviniemis föregångare Hannes Manninen hade lovat. Sedan i höst är Sulonen direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. I frågor som gäller kommunindelningslagen uppmanas man kontakta direktören för juridiska ärenden själv.



Yle publicerade igår en artikel med rubriken "Helsingfors ut ur kommunförbundet?". I Helsingfors stads revisionsnämnds publikation "Arviointikertomus 2010" kan man läsa följande:

Tarkastuslautakunta toteaa, että kaupunginhallituksen tulee selvittää, ajaako Suomen Kuntaliitto riittävästi Helsingin etua ja mitkä ovat jäsenyydestä saadut hyödyt verrattuna Kuntaliiton korkeaan vuosittaiseen 1,6 miljoonan euron jäsenmaksuun. Ellei kokonaishyötyä pidetä riittävänä, tulee harkita mahdollisuutta erota Kuntaliitosta.

Revisionsnämnde tar inte i beaktande det politiska inflytande som Helsingfors beslutsfattare utövar genom medlemskapet i kommunförbundet. Utan medlemskapet i kommunförbundet hade inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte varit möjlig. Månne inte Östersundom var värd den årliga medlemsavgiften?

Idag har Yle publicerat en nyhet med rubriken "Pajunen: Helsingfors skall inte ut ur kommunförbundet". Här säger Jussi Pajunen till Yle att samarbetet mellan Helsingfors och kommunförbundet just nu fungerar ganska bra och att medlemskapet i Finlands kommunförbund gagnar Helsingfors vad gäller samarbetet mellan andra kommuner...




I dagens nummer av Borgbladet ingår artiklar med rubrikerna "Många nyfikna ville se planen för Östersundom" och "Ett utmanande samarbete". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Generalplanen synas av invånare".

Upphäv lagligheten av annekteringen! Den 5 maj 2011

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo söker rättvisa från EU".



Ledaren i dagens nummer av Borg¨bladet har rubriken "Det är önskvärt att Sibbo går vidare". Trots att Borgåbladet finner det önskvärt, ser man inte stora förutsättningar att föra ärendet vidare. Ledarartikeln baserar dock pessimismen första hand på ett uttalande i Vega igår. (Se nedan.)


Yle publicerade igår en nyhetstext med rubriken "Sibbo anlitade juridisk expertis" och ett inslag på arenan med t´rubriken "Radio Vega Östnyland: Sibbo överväger att gå till EU med Östersundomersättningar". I gårdagens inlägg "Känsligt ärende. Den 4 maj 2011" noterade jag att kommundirektören i Sibbo fann ärendet allt för känsligt för att presentera sitt förslag med det samma. För Yle presenterar kommunstyrelsens viceordförande Hans Blomberg lika väl tre alternativ: "Ett alternativ kunde vara att upphäva lagligheten av annekteringen, ett annat alternativ skulle vara att fordra större ersättningar, och ett tredje alternativ skulle vara att lösa ärendet på EU-nivå." Personligen gillar jag speciellt det första alternativet.

I princip kunde väl samtliga möjligheter prövas samtidigt. Att upphäva lagligheten känns inte speciellt realistiskt över två år efter att inkorporeringen förverkligats. Å andra sidan hade det åtminstone i ett tidigare skede funnits synnerligen starka skäl att upphäva beslutet om ändringen i kommunindelningen. Det skulle ha gällt att lyfta fram de verkligt väsentliga bakgrundsfaktorerna.




Helsingfors stadsplaneringskontor eller Östersundomkommittén har valt att inte ignorera skuggplanen för Östersundom, utan har på webbplatsen Yheteinen Östersundom tvärtom publicerat en nyhet om skuggplanen.

Kati Vierikko publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Östersundomin varjokaava".

Känsligt ärende. Den 4 maj 2011

Kommunstyrelsen i Sibbo fick igår av juridisk expertis en redogörelse för alternativen efter HFD:s beslut i ersättningsfrågan. Något formellt styrelsemöte lär det inte ha varit fråga om. Kommunstyrelsen behandlar frågan förs nästa tisdag. Som det framgår ur kommundirektörens inlägg på Twitter presenteras presenteras föredragandes förslag först vid mötet den 10 maj.


Om fallet Sibbo förs vidare till europeisk instans, så torde det uttryckligen gälla beslutet om ersättning. Jag har svårt att bli klok på HFD:s motiveringar till beslutet. Mitt intryck är att HFD inte egentligen vill befatta sig och därför funnit det enklast att förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut. Beslutet i ersättningsfrågan är egentligen en följd av att HFD på ett häpnadsväckande sätt förkastade besvären mot statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. HFD är i högsta grad medskyldig till den orättvisa och det problem som man nu inte velat befatta sig med.