Kyllä. Den 21 maj 2011

Medan Sibbo kommun ordnar en invånarenkät om nästa steg i fallet Östersundom Sipoon Sanomat valt en motsvarande fråga som veckan fråga. Frågan "Pitääkö Sipoon vielä valittaa osakuntaliitosasiasta?" kan man besvara på tidningens webbplats.



Än så länge anser en klar majoritet av dem som besvarat veckans fråga att kommunen bör driva frågan om ersättning vidare.



Sipoon Sanomat publicerade igår på webben en artikel med rubriken "Kuntalaiskysely korvauspäätöksen jatkotoimista".



I dagens nummer av helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Sipoo kysyy netissä, kannattaako Östersundomin liitosvääntöä jatkaa".



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel skriven av Catharina Westermark. I artikeln, som har rubriken "Kommentera skamlöst planeutkast", kritiseras utkastet till gemensam generalplan för Östersundom när de gäller de delar av området som hör till Sibbo. Här har över hundra hus blivit en del av "grönområde". På kartan som publicerats tillsammans med insändarartikeln finns för övrigt ett iögonfallande fel: Granö hör fortfarande inte till Helsingfors.

Utkastet till generalplan kan officiellt kommenteras fram till den 23 maj, alltså nästa måndag. Synpunkter eller anmärkningar kan sändas per e-post till Östersundomkommittén via Helsingfors stads registratur.


En instans som är sent ute med sina synpunkter om utkastet till generalplan är Nylands förbund. På föredragningslistan för landskapsstyrelsens möte i måndag finns ett ärende med rubriken "Kannanotto Östersundom-toimikunnalle Östersundomin yhteisen yleiskaavan valmistelua". Förslaget till landskapsförbundets utlåtande börjar med satsen "Östersundomin yhteinen yleiskaava-alue sijoittuu pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen itäreunaan alueelle, joka on keskeinen alue pääkaupunkiseudun ja koko Helsingin seudun tasapainoisen kehittymisen kannalta." Vad som avses med en "balanserad utveckling" förklaras naturligtvis inte heller i detta sammanhang. Orden förblir tomma fraser.

Östersundom kan återlämnas till Sibbo. Den 20 maj 2011

Tillsammans med enkäten (kysely) publicerade Sibbo kommun igår utredningar över de tre alternativa juridiska vägarna att gå vidare med i "Östersundomfallet": "Ansökan om hävning av HFD:s beslut", "Ansökan om skadestånd i tingsrätten" och "Användning av rättsskyddsmedel på basis av EU-rätten". I utredningen av det första alternativet kan man bl.a. läsa att "Om korrigeringen av felet leder till ett helt annat beslut i anslutning antingen till kommunindelningen eller ersättningsanspråket, kan i teorin antingen Östersundom helt återlämnas till Sibbo med därtill hörande konsekvenser, eller storleken på den ekonomiska ersättningen ändras." En hävning av inkorporeringsbeslutet känns inte speciellt realistiskt, men teoretiskt sett så är det fullt möjligt. Det största problemet är kanske, så som det nämns i utredningen, att hävningsyrkandet behandlas av samma rättsinstans som fattat det beslut som ska hävas. Det är föga troligt att högsta förvaltningsdomstolen på rena juridiska grunder häver någondera av sina beslut i fallet Sibbo. Här krävs det nog att medierna uppmärksammar de fel som begåtts.



Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Sipoo kyselee asukkailtaan neuvoa korvauskiistaan".



Helsingin Uutiset publicerade igår på tidningens webbplats en artikel med rubriken "Sipoo kysyy kuntalaisilta, jatketaanko valittamista".




Invånarenkäten nämndes även i gårdagens sändning av Uudenmaan uutisest.



Kommundirektör Mikael Grannas skrev i ett Twitterinlägg igår om "nästa steg i Östersundomfallet".


På webbplatsen Yhteinen Östersundom på adressen http://yhteinenostersundom.fi publicerades igår en nyhet med rubriken "Lähes sata asukasta pohti suunnitelmia Sakarinmäen koululla". Här finns en del intressanta frågor och svar.

Kommuninvånarenkät. Den 19 maj 2011

Från och med idag kan invånarna i Sibbo - och även vi andra - svara på frågan om kommunen skall driva frågan om ersättning vidare. Enkäten (kysely) kan man besvara bl.a. på kommunens hemsida.



I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibboborna får säga sitt om ersättningen".



I mitt inlägg "Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011" har jag behandlat frågan om vad Helsingfors stad har för nytta av medlemskapet i kommunförbundet. Den 12 maj publicerade Hufvudsstadsbladet en Intervju med finansdirektör Tapio Korhonen. I intrvjun, som har rubriken "Vad får staden för pengarna?", säger Korhonen att det är via Kommunörbundet som medlemmarna diskuterar med staten och låter förstå att Helsingfors till skillnad från t.ex. Köpenhamn inte direkt förhandlar med staten.

Tyvärr har man på Hufvudtadsbladet, liksom på andra medier, inte insett kommunförbundets roll i fallet Sibbo. När Rakel Hiltunen i juni 2006 förhandlade med kommunminister Hannes Manninen om en ändring i komunindelningen gjorde hon det inte bara i egenskap av sordförande för stadsfullmäktige, utan speciellt i egenskap av medlem i strukturgruppen och ordförande för Komunförbundet.

Område som stöder sig på spårtrafik. Den 18 maj 2011

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Nationalparken växer". Artikeln handlar naturligtvis om markbytet mellan Helsingfors stad och staten som jag skrivit om i inlägget "17 fastigheter. Den 16 maj 2011". I artikeln kan man bl.a. läsa att det ursprungligen var tänkt att Helsingfors stad skulle byta bort 600 hektar i Sibbo storskog. Nu blir det endast drygt 400 hektar som övergår i statens ägo, eftersom man från markbytet lämnar bort mark innanför området för den gemensamma generalplanen för Östersundom.


I gårdagens blogginlägg "Redan avgjorda. Den 17 april 2011" noterade jag att Östersundom på utkastet till landskapsplan för Nyland markerats som "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".



I den svenska versionen av pressmeddelandet "Nya stora markanvändningslösningar i Nyland för första gången i landskapsplanen" kan man. så som jag noterat, läsa att "Förverkligandet av de nya tätorter som placeras i tillväxtkorridorer, t.ex. Hista eller Östersundom, kopplas till beslutet om att förverkliga banan eller metron." Den finska versionen "Uudenmaan uudet suuret maankäyttöratkaisut ensi kertaa maakuntakaavakartalla" är här något tydligare. Här heter det att "Kasvukäytävien varrelle sijoittuvien uusien taajamien, kuten Histan tai Östersundomin, toteuttaminen sidotaan radan tai metron toteuttamispäätökseen." I förklaringen av beteckningen som används för Östersundom och Hista heter det bl.a. att "Yksityiskohtaisemmassa suunnittelussa alueen toteuttaminen tulee kytkeä uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan päätökseen."



En liten intressant detalj är att man från den giltiga landskapsplanen lämnat bort metroförbindelsen från Mellungsbacka till Håkansböle i Vanda. Metrolinjen har ersatts med en beteckning för "behov av trafikförbindelse". Problemet är att man inte kan förgrena metron för många gånger.



Lite komiskt är det att även halva Granö i Sibbo skärgård har betecknats som "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Bevara naturen på Granö".

Redan avgjorda. Den 17 maj 2011

Nylands förbund publicerade igår ett långt pressmeddelande med rubriken "Nya stora markanvändningslösningar i Nyland för första gången i landskapsplanen". I pressmeddelandet kan man inledningsvis läsa att "Det område som metropollandskapets 28 kommuner bildar har för första gången planerats som en helhet efter det att landskapen Nyland och Östra Nyland gick samman vid årsskiftet." I pressmeddelandet omnämns även Östersundom, där saker som väckt diskussion påstås vara avgjorda. Jag citerar:

Flera saker som väckt diskussion lokalt är redan avgjorda

Tätortsstrukturen i huvudstadsregionen utvecklas så att den stöder sig på de nuvarande banorna. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras i tillväxtkorridorer, t.ex. Hista eller Östersundom, kopplas till beslutet om att förverkliga banan eller metron. Ny tillväxt styrs i hög grad till Östersundom, där landskapsplanelösningen revideras i sin helhet under denna planrunda.

Pressmeddelande innehåller liknande formuleringar om Östersundom och Hista som pressmeddelandet "Nyland förbereder sig på 430 000 nya invånare före år 2035", som landskapsförbundet publicerade i mars. (Se "430 000 nya invånare. Den 9 mars 2011".) Jag citerar ur det tidigare pressmeddelandet:

I utkastet till plan förbereder man sig också på att öppna nya järnvägskorridorer. Förverkligandet av de nya tätorter som placeras invid dem kopplas till byggandet av spårförbindelse eller metro. Exempel på sådana är Östersundom och Hista.

Nylands landskapsförbund publicerade igår även en karta eller tre kartblad för utkastet till landskapsplan. Planerna för Östersundomområdets del framgår ur kartblad 2.




Jag vet inte vad landskapsplanen eller utkastet till landskapsplan har för juridisk betydelse för Östersundom, då den gemensamma generalplanen för Östersundom ersätter lanskapsplanen. Likheterna mellan utkastet till generalplan och utkastet till landskapsplan är för Östersundoms del påfallande, men det finns även vissa skillnader, speciellt när det gäller markeringar av "behov av grönförbindelse". Den nu gällande grönförbindelsen genom Västersundom har dock i utkastet till ny landskapsplan ändrats till område för tätortsfunktioner. En märklig beteckning är den bruna rasterade ytan, som står för "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik". Markeringen används endast för Östersundom och Hista.



I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en notis med rubriken "Markbyte i storskogen". Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Helsingfors byter mark i Sibbo storskog mot mark i Vik". Av beslutsmeddelandet från gårdagens stadsstyrelsemöte framgår att beslutet togs enligt förslaget i föredragningslistan.

17 fastigheter. Den 16 maj 2011

Helsingfors stadsstyrelse har på föredragningslistan för mötet idag ett ärende med rubriken "Aluevaihto Suomen valtion/Senaatti-kiinteistöjen kanssa (Östersundom, Viikki)". Helsingfors stad har med staten förhandlat om byte av fastigheter med staten. Staden skall byta 17 obebyggda fastigheter på 423 ha i "Östersundom" mot fastigheter i Vik. Samtliga fastigheter i "Östersundom" ligger dock utanför inkorporeringsområdet och stordistriktet Östersundom. Istället ligger fastigheterna i Sibbo storskog invid det område som sedan den 1 maj utgör Sibbo storskogs nationalpark. Det aktuella området framgår av en bilaga "Helsingin luovuttamien kohteiden kartat" till föredragningslistan.

Staten har pantat på tomtmark i Vik. Hade regeringen Vananen I på riktigt önskat göra något åt bristen på tomtmark, så borde man här ha gjort en markaffär för länge sedan. Helsingfors hade dock knappast före inkorporeringen gått med på att avstå marken i Sibbo storskog. Helsingfors stora innehav av "färdig tomtmark" i sydvästra Sibbo var ju ett viktigt argument för en ändring i kommunindelningen. Kanske hade man dessutom förhoppningar om att genom planering kraftigt kunna öka värdet på marken.

Blir affären av, torde Sibbo storskogs nationalpark snart växa, men inte söderut.

20 000 - 30 000 €. Den 15 maj 2011

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår en text med rubriken "Kuntalaisille kysely korvausasiasta". I artikeln säger kommundirektör Mikael Grannas att de kostnaderna för de aktuella vägarna att föra frågan om ersättning ligger mellan 20 000 och 30 000 euro. Kostnaderna är alltså bara en bråkdel av en procent av den summa som man hoppas på i ersättning, en dryg euro per Sibbobo. Konstnaderna för en rättsprocess är alltså inte stora för en kommun, men tyvärr finns det knappast några enskilda Sibbobo som är beredda att för kostnader i samma storleksordning föra frågan om ersättning vidare till europeisk instans.




En som knappast ändå kommer att rösta för att kommunen för frågan om ersättning vidare är Markku Rintala, vars insändare med rubriken "Osaliitoksen korvauskysymyksestä" publicerats i samma tidning. I samma tidning ingår ytterligare en insändarartikel av Pentti Sittnikov under rubriken "Onko Helsingin pyrkimys saattaa kuntia valtion huostaan?"