Kollektivtrafiken kan skötas med buss. Den 31 maj 2012

Helsingfors fastighetsnämnd har på föredragningslistan för dagens möte ett ärende med rubriken "Lausunto kaupunginhallitukselle Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta". I mitt inlägg "Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012" noterar jag att Helsingfors stad enligt stadsplaneringsnämndens utlåtande över etapplandskapsplanen inte ger ett utlåtande för Östersundoms del, utan överlåter uppgiften åt Östersundomkommitén. Fastighetsnämnden föreslås lika väl ge ett utlåtande (till stadsstyrelsen) som även inkluderar Östersundom. I förslaget till utlåtande ingår ett eget avsnitt om Östersundom. Avsnittet berör dock en enda fråga, nämligen kravet på att "i den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårförbindelsen och stationen." (Se "Krav på bindande beslut. Den 15 maj 2012".) I sitt utlåtande om utkastet till landskapsplan tog Östersundomkommittén avstånd från kravet på att detaljplaneringen av Östersundom skulle förutsätta beslut om förverkligande av planerna på spårvägsförbindelse. (Se "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september 2011".) Nu föreslås fastighetsnämnden upprepa synpunkten i sitt utlåtande om förslaget till etapplandskapsplan:

Östersundom

Östersundomin alue on merkitty raideliikenteeseen tukeutuvaksi taajamatoimintojen alueeksi, jossa alueen toteuttaminen on kytketty uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan toteuttamispäätökseen.

Pääkaupunkiseudun taajama-alueeseen välittömästi rajoittuvalla Östersundomin alueella on nykyisellään noin 7 000 asukasta. Alueelle on laadittavana Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteinen yleiskaava, jonka ratkaisu perustuu tehokkaaseen raidepohjaiseen joukkoliikenteeseen. Raskaan raideliikenneinvestoinnin toteuttaminen jo ennen lisäasutusta tai edes raideratkaisun kannalta kohtuullisen asukaspohjan olemassaoloa on kuitenkin yhteiskunnan resurssien haaskausta. Käytännössä alkuvaiheen joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon. Alue ei ole sellainen irrallinen uusi asuinalue, jonka toteuttamisen ehdoksi olisi perusteltua asettaa sitovaa raideyhteyden toteuttamispäätöstä.

Pääkaupunkiseudun muutenkin haastavaa asuntojen tuottamistavoitteiden toteuttamista ei ole syytä vaikeuttaa asettamalla vaikeasti tulkittavia esteitä uusien asuinalueiden käyttöön ottamiselle. Östersundomin alueen rakentamisen ehdoksi asetettu sitova raideyhteyden ja aseman toteuttamispäätös on siksi poistettava. Suunnittelumääräys, jonka mukaan alueen maankäyttöä kuntakaavoituksessa on suunniteltava ja mitoitettava raideliikenteen toimintaedellytyksiä suosivaksi on sen sijaan pidettävä hyvänä.

År 2006 motiverade Helsingfors förslaget till en ändring i kommunindelningen med att Sibbo varit samarbetsovillig. Enda beviset på samarbetsovilja som Helsingfors lade fram var att Sibbo motsatt sig en metrolinje till Östersundom. Utredningsman Pekka Myllyniemis enda motivering till att Helsingfors inte kunde nöja sig med ett mindre område än det han föreslog var att metrolinjen krävde ett tillräckligt stort område. Överhuvudtaget var planerna på en metrolinje till Östersundom en central motivering för inkorporeringen. I sin plagierade utredning lägger Myllyniemi fram siffror som visar att kollektivtrafiken från Östersundom inte kan skötas med buss. Nu hävdas det lika väl i förslaget till fastighetsnämndens utlåtande att "joukkoliikenne on tehokkaasti hoidettavissa kuten nykyisin, linja-autojen syöttöliikenteenä Itäkeskukseen ja metroon."

Området  "Porvari" i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden har i förslaget till utlåtande fått ett eget avsnitt:

Östersundomin Porvari

Itäväylän/Uuden Porvoontien ja Kehä III:n risteyksessä, Helsingin ja Vantaan rajalla sijaitseva Porvari on tulevaisuuden työpaikka- ja asuinalue, jolla on sijaintinsa puolesta suuri vetovoimapotentiaali. Se kaavaillaan myös merkittäväksi joukkoliikenteen runkoyhteyksien vaihtoasemaksi (metro/ pikaraitiotie/linja-autojen runkolinjat).

Alue on siten Östersundomin toteutuksen kannalta luonteva ensimmäisen vaiheen aluekeskus, joka sellaiseksi on syytä merkitä myös maakuntakaavaan. Östersundomin toteuttaminenhan on vuosikymmeniä kestävä prosessi. Kaavaehdotuksessa merkittyjen aluekeskusten toteutus on kaukana tulevaisuudessa, eikä ole mielekästä toteuttaa Östersundomia siten, että aloitusalueet pitkän ajan joutuisivat tukeutumaan itäisen Helsingin kaupallisiin ja julkisiin palveluihin, jolloin tarpeeton liikenne alueella samalla lisääntyy.

"Östersundomin Porvari" omnämns även i samband med suynpunkter som gäller Joker-linjerna:

Samoin lautakunta katsoo, että ns Jokeri I:n linjauskäytävää on jatkettava Itäkeskuksesta Östersundomin Porvariin. ...

Lautakunta toteaa myös, että ns. Jokeri 3:n linjauskäytävää on jatkettava Östersundomin Porvarista Vuosaaren satamaan. Lentoasemaa ja Vuosaaren satamaa yhdistävä nopea joukkoliikenneyhteys on hyvin tärkeä pääkaupunkiseudun tulevaisuuden kilpailukykyä vahvistava tekijä. 

Kaupunki on lunastanut lisää maita. Den 30 maj 2012

Landbo.fi

I gårdagens inlägg "Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012" skriver jag om en nyhet med rubriken "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina", som i fredags publicerades på webbplatsen Uutta Helsinkiä. Samma dag publicerades på webbplatsen en annan nyhet med rubriken "Landbohon uusi lähiliikuntapaikka". I nyheten berättas det att "Landbon asuinalueelle Östersundomissa rakennetaan tänä kesänä uusi lähiliikuntapaikka aiemminkin urheilukäytössä olleelle hiekkakentälle." I nyheten berättas det vidare att "Kaupunki on lunastanut alueen ympäriltä lisää maita, joten uuden liikuntapaikan pinta-ala kaksinkertaistuu nykyisestään." Det var en intressant nyhet. På webbplatsen Landbo.fi hittade man visserligen redan ifjol en nyhet med rubriken "Pallokentästä lähiliikuntapaikka", där det berättas att "Myöhemmin (mahdollisesti vasta 2012) kun maanomistukseen liittyvät erimielisyydet on ratkaistu, parannellaan myös pallokenttää ympäröimällä se verkkoaidalla ja parantamalla valaistusta." (Se även "Budgetförslag. Den 8 oktober 2011".) I själva verket skall nu det andra skedet av projekte eller Landbon lähiliikuntapaikan uudisrakennustyön 2-rakennusvaihe som inledas.

I mitt inlägg "Halvfärdiga byggnadsprojekt. Den 29 juni 2011" noterar jag att den aktuella idrottsplatsen på Helsingfors stads karta med geoinformation markerats invid Nya Borgåvägen, fastän den verkliga adressen Landbovägen 26. Marken som staden har inlöst torde i själva verket ha hört till samma fastighet Karlvik som de två områden som släkten Borgström erbjöd sig att sälja i februari och som fastighetsnämnden beslöt att köpa i mars. (Se "Markaffärer med släkten Borgström. Den 9 mars 2012".)

Helsingfors ekonomi- och planeringscentral publicerade publicerade i måndags på centralens egen webbplats en nyhet med rubriken "Östersundomissa parannetaan palveluita". I nyheten berättar Ina Liljeström, som är projektingenjör för Östersundom områdesbyggprojekt vid ekonomi- och planeringscentralen att "Alue on ollut kaavassa puistoalueena ja rakennusviraston hallinnassa, mutta muuttuu nyt lähiliikuntapaikaksi liikuntaviraston hoitoon". Från sidan länkas det till de två ovannämnda artiklerna på webbplatsen Uutta Helsinkiä. Rubriken på nyheten är inte speciellt väl vald. Rubriken avslöjar allt för väl det som man vill säga med nyheten, att servicen förbättras i Östersundom. Detta var en av de officiella juridiska motiveringarna för inkorporeringen. Motsvarande rubrik hade man knappast valt, om det gällt en idrottsanläggning någon annanstans i Helsingfors.

Logistisen risteyspaika. Den 29 maj 2012

Helsingfors ekonomi- och planeringscentral publicerade i fredags på webbplatsen Uutta Helsinkiä en nyhet med rubriken "Aurinkoenergia ja logistiikka Östersundomin tulevaisuusvisioina". I nyheten presenterar chefen för Östersundom områdesbyggprojekt Ari Karjalainen visionerna av solenergi i Östersundom och en "logistisk korsningsplats" (logistisen risteyspaika) i "Porvari", alltså i Västersundom vid korsningen mellan Ring III och Östersleden. (Jämför "Port till Sankt Petersburg. Den 29 april 2012"
och "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012".) Om Porvari kan man bl.a. läsa följande:

Porvarin eli Länsisalmen alueella kohtaavat Kehä III, Itäväylä, Vuosaaren satamarata ja lyhyen matkan päässä Porvoonväylä. Alueelta on siis suorat yhteydet niin satamaan, lentoasemalle kuin rataverkkoonkin, joten se on omiaan erilaisten logistiikkaintensiivisten alojen toiminnoille, tilaa vievän tavaran vähittäiskaupasta kokoonpanoteollisuuteen.

Största delen av "Porvari" är lermark, men leran skapar bara förutsättningar för att ta tillvara solenergi. Karjalainen förklarar:

Rakentamisen kannalta usein ongelmaksi koetut savikerrostumat voidaan ehkä tulevaisuudessa käyttää hyödyksi. Kanadassa on toteutettu ratkaisu, jossa aurinkokeräimillä talteen otettua lämpöenergiaa ajetaan savikerrokseen. Saven lämpötekniset ominaisuudet mahdollistavat lämpöenergian varastoimisen maaperään.

Artikeln avslutas med en uppräkning av några "tidigare förverkligade projekt", var av det sista är följande:

Talosaaren ulkoilualueelle on tullut uusia ulkoilureittejä opasteineen. Alueelle on myös suunnitteilla uimapaikka.

Så har man då medgett att den påstådda badplatsen på Husö (se t.ex. "Brev till miljöministern. Den 28 maj 2012") endast är planerad. Några nya rekreationsleder har man i inte skapat, annat än på guidekartan, om man frånser den olovligt byggda "räddningsvägen", som på kartan markerats som "huvudvandringsled". (Se t.ex. "Du är här. Den 2 oktober 2011".)

Brev till miljöministern. Den 28 maj 2012

Helsingin Uutiset 21.12 2011 s 16

I mitt blogginlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" skriver jag om de märkliga kartorna och vägskyltarna som Helsingfors idrottsverk placerat ut i Husö. Sedan jag skrev inlägget har jag hittat många flera guidekartor och vägskyltar i Husö friluftsområde. Värdet på kartorna och skyltarna är tusentals euro, fastän de visar en badplats, en brygga och en vandringsstig som i verkligheten inte existerar. Helsingin Uutiset publicerade den 21 december en insändarartikel, som jag tidigare inte noterat på denna blogg. Insändaren, som är skriven av Anneli Mikkonen, har rubriken "Liikuntavirastp opastaa". Mikkonen föreslår i artikeln att man med guidekartorna och vägskyltarna försöker täcka användningen av skattemedel för den kontroversiella och delvis olovliga vägen på Husö.
 
Ely-centralen begärde i februari av Helsingfors stad tilläggsuppgifter om planerna för den påstådda badplatsen och bryggan i Husö. (Se "Disneyland och nakenbad. Den 2 april 2012".)

En annan text som jag inte tidigare noterat är ett brev från Helsingfors naturskyddsförening och Finalnds naturskyddsförbund till miljöminister Ville Niinistö. Brevet som är daterat  har rubriken "Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin". Jag återger det i sin helhet:

Helsingin suhtautuminen rantojensa Natura-alueisiin

Helsingin luonnonsuojeluyhdistys ja Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiri haluavat kiinnittää huomiotanne tapaan, jolla Helsingin kaupunki suhtautuu rantojensa Natura-alueisiin.

Uimapaikka ja huoltolaituri Torpvikenin Natura-alueen (Östersundomin lintuvedet) rajalle

Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto (KSV) aloitti vuonna 2010 tietyöt tehdäkseen Östersundomin Talosaareen huoltolaiturin ja uimapaikan. Se vaatisi ruoppauksen 1,5 – 2 metrin syvyyteen, aivan Natura-alueen rajaan asti. Hanke on alueelle 14.12.1988 hyväksytyn suunnitelman vastainen. Uimapaikka on siirretty virkamiespäätöksellä Natura-alueen reunaan, vaikka hyväksytty paikka on parempi (liite 1). Alueella on rakennuskielto ja toimenpiderajoitus yleiskaavaa varten.

KSV:n ja käytännön toteutuksesta vastaavan liikuntaviraston (LV) tarkoitus oli päättää hankkeesta kaupungin sisäisenä asiana, mutta asian tultua julki rakennusvalvontavirasto pyysi Uudenmaan ELY-keskukselta lausunnon. ELY-keskus totesi 23.9.2010, että jo tietyöt olisivat vaatineet maisematyöluvan, eikä kaupungilla ole toimivaltaa päättää ruoppauksista. Ruoppaukset ja laituri maatukineen tarvitsevat vesiluvan ja uimaranta poikkeamispäätöksen (liite 2).

Helsingin kaupungin liikuntavirasto (LV) jätti 17.3.2011 ELY-keskukselle uuden hakemuksen samasta hankkeesta. Edelleen pyritään rakentamaan aivan Natura-alueen rajalle, mikä ei ole mahdollista ilman raskaita ruoppauksia.

Hakemuksen käsittely on yhä kesken (Dnro UUDELY/247/07.01/2011). Marraskuun 2011 lopulla LV kuitenkin jo pystytti opasteet uimapaikalle ja huoltolaiturille – joita ei ole vielä olemassakaan.

Östersundomin yhteinen yleiskaava

Östersundomin kaavoituksessa keskeinen kysymys on, vaativatko Natura-alueet suojavyöhykkeen. Lisäksi kaupungin edustajat ovat useasti tuoneet esille halunsa rakentaa jopa Natura-alueille.

Pyydämme Teitä ja ympäristöministeriötä valvomaan erityisen tarkasti näitä hankkeita, jotka kohdistuvat Östersundomin lintuvesiin sekä niiden ja Sipoonkorven ekologisiin yhteyksiin.

Grönförbindelser och rekreationsförbindelser. Den 27 maj 2012

Behov av  grönförbindelse, förslaget till etapplandskapsplan

På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 29 finns ett ärende med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksesta" . Här kan man bl.a. läsa att "Helsingin alueeseen kuuluvan Östersundomin alueen lausunnon antaa Östersundom-toimikunta erikseen." I mitt inlägg "Utlåtande av miljönämnden. Den 23 maj 2012"
noterar jag att Helsingfors miljönämnd i sitt utlåtande även tar ställning till förslaget till etapplandskapsplan. Nu ser det ändå ut som om Helsingfors, Vanda och Sibbo liksom i utlåtandet över utkastet till landskapsplan överlåter uppgiften att ge ett utlåtande för Östersundoms del till Östersundomkommittén. Indirekt kommer stadsplaneringsnämnden ändå med en anmärkning som i första hand torde gälla Östersundom:

Viheryhteystarve-merkinnän selitystä tulisi myös laajentaa. Sen tulisi joissain tapauksissa mahdollistaa myös pelkästään virkistysyhteystarve. Varsinkin ranta-alueilla ei aina ole kyse viheryhteydestä vaan virkistysyhteydestä. 

Regional strandpromenad, utkastet till gemensam generalplan

När det gäller förslaget att stryka HELI-banan är föredragande lite väl ivrig. Det heter nämligen i förslaget till utlåtande att "HELI-ratavarauksen poistuminen kaavaehdotuksesta on erittäin myönteinen asia." Saken är kanske bra för stadsplaneringen i Helsingfors, men knappast för regionen som helhet, åtminstone inte för östra Nyland. Strykningen av HELI-banan skapar framför allt förutsättningar för en förbindelse mellan Helsingfors centrum och flygplatsen i Vanda, men eventuellt även för en metrolinje till Östersundom. Jag citerar ur förslaget till utlåtande:

Yhdyskuntarakenteen tarkoituksenmukainen laajeneminen ei enää perustele Heli-rataa, vaan Lentoradalta haarautuva ja Nikkilän kautta Porvoon suuntaan kulkeva Helsinki – Pietari (HEPI) rata ja Itämetron jatke Mellunmäestä Söderkullaan yhdessä korvaavat Heli-radan.

Kaavaehdotuksessa on esitetty metron suunnittelun mahdollistama ohjeellinen seutuliikenteen rata Östersundomin kautta Söderkullaan ja sieltä yhteystarvemerkintä Porvoon suuntaan. Tähän ei ole huomautettavaa.

Flygfältet i Malm och behovet av en ersättande flygplats lyfts starkt fram i förslaget till utlåtande över förslaget till etapplandskapsplan. Det heter bl.a. att  "Malmin lentokentän tilanne on edelleen ratkaisematta, mikä vaikeuttaa huomattavasti Helsingin koillisten alueiden kehittämistä."  Vidare kan kan man läsa följande om malm:

Helsinki on jatkanut rakennuskieltoa lentokentän alueella useaan otteeseen. Jatkuvalla epävarmuudella on alueellisia vaikutuksia, jotka heijastuvat koko Helsingin koillisen alueen ja osin Vantaankin kehittämismahdollisuuksiin.

Helsingin uudessa yleiskaavatyössä Malmin kentän kysymystä arvioidaan uudelleen. Mikäli kentälle ei löydy korvaavaa sijaintia, kysymys uhkaa jäädä edelleen ratkaisematta. On oletettavaa, että ratkaisun edelleen lykkääntyessä kielteiset taloudelliset ja sosiaaliset aluevaikutukset pahenevat.

 Flygfältet i Malm utgör alltså - enligt förslaget till utlåtande - utgjort ett allvarligt hinder för utvecklingen av nordöstra Helsingfors. I januari sade Helsingfors biträdande stadsdirektör med ansvar för stadsplaneringen Hannu Pemttilä att flygfältsområdet i Malm bör byggas ut före Östersundom. Oklarheten kring Malm förklaras långt av att Matti Vanhanen bröt avtalet mellan staten och Helsingfors om att frigöra flygfältet för bostadsbebyggelse och i stället för Malm erbjöd Östersundom. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".)  Man kunde rentav hävdad att det indirekt är inkorporeringen som stoppat utvecklingen i nordöstra Helsingfors.

Trollkonst. Den 26 maj 2012

HS 25.5 2012 s 3

På paradsidan i gårdagens nummer av Helsingingin Sanomat finns en nyhet med rubriken "Pakkoliitokset pysivät pöydällä". Motsvarande rubrik på tidningens webbplats lyder "Kuntien pakkoliitokset pysyvät harkinnassa".

HS 25.5 2012 s A 4

Huvudartikeln till den aktuella nyheten har rubriken "Kunnilla ensi vuosi aikaa yhdistyä". Här kan man bl.a. läsa följande:

Hallitukselle valmistellun päätösesityksen mukaan Helsingin, Turun ja Tampereen kaupunki-seuduilla erillisselvitykset kuntien yhdistämiseksi alkaisivat jo ensi syksynä.
Tämä käy ilmi HS:n käsiinsä saamasta kuntauudistusta valmistelevien virkamiesten tekemästä muistiosta.
Näillä seuduilla yhdistyminen ei onnistu vapaaehtoisesti, joten valtio ohjaisi työtä pikaisesti asetettavien selvityshenkilöiden avulla.
Kolmen "vaikeimman" kaupunkiseudun kuntarakenteen uudistamista pidetään ratkaisevana koko uudistuksen kannalta, muistiosta selviää.
Kyseessä on valmis esitys hallitukselle siitä, miten kuntauudistusta jatketaan. Hallitus tekee päätöksen jatkosta iltakoulussaan kesäkuun alussa.
Helsingin seudulla tehtävässä selvityksessä ehdotetaan kuntarajojen muuttamista 14 kunnan alueella ja tarkastellaan myös erillisen metropolilain tarve.
Turun seudulla voidaan tinkiä 14 kunnan yhdistämisestä. "Alueelle voidaan selvittää useam-paakin kuin yhtä kuntaa", muistiossa todetaan.

HS 25.5 2012 s A 4

En kortare kommenterande text har rubriken "Ei pakoteitä kunnille".

HS 25.5 2012 s A 4

I en annan kortare text med rubriken "Yhdenkin kriteerin täyttyminen voisi johtaa selvitykseen" presenteras fyra kriterier för en utredning.

Bbl 26.5 2012 s 3

På paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet hittar man rubriken "Utredning om fusioner blir en halvmesyr".

Bbl 26.5 2012 s 5

Artikeln inne i tidningen har rubriken "Olyclig lösning om fusioner tvingas fram". På webben har Borgåbladet publicerat en text med rubriken "Tvinga fram fusioner är inte bra".

HS 26.5 2012 s A 4 9

I dagens nummer avHelsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Pakkoliitoksista luvassa vääntöä hallituksessa".

HS 26.5 2012 s A 4 9

En annan artikel eller "nyhetsanalys" på samma sida i dagens tidning har rubriken "Metropoliliitos olisi taikatemppu".

Jatkosuunnitteluohjeet. Den 25 maj 2012

Sipoon Sanomat 24.5 2012 s 4

I gårdagens nummer av Sipoon Sanomat ingår en nyhet med rubriken "Östersundomissa huomioidaan kuntien jatkosuunnitteluohjeet". Texten är exakt den samma som Helsingfors stad publicerade på sin webbplats den 7 maj under rubriken "Östersundomin suunnittelussa huomioon Sipoon, Vantaan ja Helsinginn ohjeet". Nyheten publicerades samma dag på webbplatsen Uutta Helsinkiä under rubriken "Östersundomin suunnittelussa otetaan huomioon Sipoon, Vantaan ja Helsingin jatkosuunnitteluohjeet". Sipoon Sanomat anger dock inte textens källa eller ursprung. Sipoon Sanomats har kanske tolkat den återgivna nyheten som ett pressmeddelande. Det är inte så ovanligt att tidningar publicerar pressmeddelanden som sådana. Det kan påpekas att Helsingfors stads nyhet i sin tur är nästan identisk med texten i protokollet från Östersundomkommitténs möte den 7 maj

Det aktuella protokollet var framställt till påseende den 18 maj och sändes i början av veckan med e-post till dem som anmärkt eller gett utlåtande om utkastet till generalplan. Påståendet att Östersundomkommitten tar kommunernas direktiv i beaktande har jag kommenterat i inlägget "Östersundomplanen. Den 9 maj 2012".

Sipoon Sanomat 24.5 2012 s 4

I samma nummer av Sipoon Sanomat ingår en artikel med rubriken "Yhteinen Sipoomme haluaa jatkossakin itsenäisen kunnan". I artikeln säger Caspar Berntzen förstå att den politiska gruppen Vårt gemensamma Sibbo grundades för att förändra Sibbos politik, så någonting liknande som inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte upprepas. Vårt gemensamma Sibbo torde vara den fullmäktigegrupp där motståndet mot en eventuell kommunsammanslagning är allra störst. Däremot kan jag inte se att gruppen skulle verka för den påstådda målsättningen. Tvärtom är Vårt gemensamma Sibbo den fullmäktigegrupp som torde ha de sämsta förutsättningarna för att politiskt verka för ett självständigt Sibbo. Speciellt beklagligt är det att man antyder att det var Sibbos tidigare politik som förorsakade inkorporeringen, när de avgörande orsakerna till inkorporeringen är helt andra.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kunnilla ensi vuosi aikaa yhdistyä". Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats publicerat en artikel med rubriken "Kuntien pakkoliitokset pysyvät harkinnassa". Det torde finnas skäl att återkomma.