Riksdagskandidat Matti Vanhanen besökte Borgå. Den 11 januari 2007

I dagens Borgåblad ingår en intervju med riksdagskandidat Matti Vanhanen. Rubiken är "Sibbofrågan 'helt normalt skött'". Otroligt nog hävdar Vanhanen enligt tidningen att saken är skött enligt "helt normalt förfarande". Matti Vanhanen har intervjuats eller uttalat sig uttryckligen i egenskap av riksdagskandidat, för det var på valturné i Borgå som Vanhanen träffade Borgåbladet och andra medier. En statsminister bör i egenskap av regeringschef visas en viss aktning. I egenskap av riksdagskandidat förtjänar Vanhanen ingen större respekt.

För Borgåbladet förnekar Matti Vanhanen att det skulle vara han som tagit initiativet till annekteringen av sydvästra Sibbo, utan säger bara att han "reagerade snabbt". Naturligvis tog Vanhanen inte initiativet, men statsministerns stöd resulterade i att Helsingfors sadsfullmäktige i brådskande ordning den 21 juni gjorde sitt inkorporeringsbeslut. Kanske fick statsministern även Helsingfors att reagera snabbt, för snabbt.

Enligt Vanhanen handlar Sibbofrågan för Centern bara om att skaffa fram mera tomtmark. Enkäten som visade att majorioteten av invånarna i huvudstadsregionen är emot en annektering avfärdar Vanhanen med att säga att "Skulle man ha frågat om folk vill ha billigare tomtmark så skulle de alldeles säkert ha svarat ja!" Visst torde de flesta vara emot butiksstölder, men ändå säga ja till billigt öl. När det gäller tomter och bostäder är det dock inte lika självklart att folk önskar att priserna skall sjunka. Många av oss som har investerat i bostäder eller fastigheter med banklån skulle bli ruinerade, om Vanhanen skulle lyckas i sin uttalade målsättning att göra utbudet större än efterfrågan.

Borgåbladet noterar att Vanhanen nu har förstått att han inte kan säga sin egen åsikt i Sibbofrågan högt, eftersom det skulle betyda att han är jävig då statsrådet ska behandla frågan. Vanhanen torde dock redan ha gjort sig jävig med sina upprepade uttalanden. Lagen gör medlemmarna i statsrådet jäviga om de på förhand tagit ställning i en marktvist. I fallet Sibbo har Helsingfors i sitt utlåtande och sitt förnyade annekteringsbeslut liksom kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi i sin rapport och sitt förslag tagit i beaktande de synpunkter som Vanhanen yttrat efter beslutet den 21 juni. Matti Vanhanen har inte i tid förstått ministrarnas domarroll i marktvister.

Även Uusimaa och Sipoon Sanomat träffade Matti Vanhanen i Borgå. Rubriken för Uusimaas artikel är "Uudenmaan asumisen hintapiikki itse aiheutettu", vilket säger ett hel del om Matti Vanhanens budskap. Det vore dock korrektare att tala om tomtpriser än om boendekostnader, för om Vanhanen lyckas dumpa tomtpriserna, kunde det leda till en överhettning inom byggnadsbranschen, som tillfälligt kunde få priserna på nya bostäder att öka. Vanhanen upprepar i Uusimaa att "Erityisesti omakotitonttien tarjontaa on lisättävä tuhansien tonttien tarjontanäkymällä." Vanhanen tolkar Myllyniemis rapport utgående från utbudet på tomtmark:

Vanhanen sanoi tarkoittavansa, että pääkaupunkiseudun kerrostaloasutuksen ulkopuolelle on saatava puutarhakaupunkimaista omakotitaloasumista nykyistä pienemmillä ja edullisemmilla tonteilla. Tätä hän katsoo myös Pekka Myllyniemen selvityksessään tarkoittaneen.

Så här hoppades väl åtminstone författarna till Myllyniemis rapport att statsministern skulle tolka rapporten. Även Uusimaa titulerar Vanhanen "riksdagskandidat" och skriver:

Kansanedustajaehdokas Matti Vanhasella (kesk.) on selvä kanta alueiden liittämiseen Sipoosta Helsinkiin, mutta pääministerinä hän ei sitä voi ilmaista. Jos hän sen tekisi, hän jääväisi itsensä tilanteessa, jossa valtioneuvosto asiassa ratkaisunsa tekee.

Riksdagsman Matti Vanhanen tar ställning till ett annat förslag i Myllyniemis rapport, nämligen förslaget att slå samman Nylands och Östra Nylands förbund, men detta förslag hänger inte formellt ihop med marktvisten som stadsrådet skall ta ställning till. Här går Vanhanen indirekt emot Myllyniemis förslag:

Itä-Uudenmaan maakunnan tulevaisuudesta Vanhanen sanoo, että jos kunnat yhdessä katsovat sen tarpeelliseksi ja ohjaavat maakunnan kehitystä ja maankäyttöä solidaarisesti toisiaan kohtaan, maakunta voi hyvinkin olla edelleenkin itsenäinen. Hänen mukaansa maaseutuvaltaisella Itä-Uudellamaalla on sellaisia erityispiirteitä, jotka ovat omiaan puoltamaan oman maakunnan säilyttämistä.
- Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan vahvalla menestyksellä on myönteinen vaikutus maan talouskasvuun ja päinvastoin.

Sipoon Sanomat skulle inte normalt besöka Borgå för att träffa en riksdagskandidat från Nurmijärvi. Under Matti Vanhanens valturné kommer dock Sibbofrågan att vara ett forgående tema, till förträt för kandidaten själv. Jag hoppas att Sipoon Sanomat fortsätter att förfölja riksdagskandidat Matti Vanhanen. Sipoon Sanomat citerar riksdagskandidaten, som uttrycker förståelse för Helsingfors förslag:

-Ymmärrän Helsingin kannan ja esityksen tässä Sipoon rajansiirtoasiassa. Kysymys on tonttipulasta ja tarvitaan ratkaisuja.

Som en förutsättning för en fortsatt existens av Östra Nylands landskapsförbund såg Vanhanen, enligt Sipoon Sanomat, att landskapsplanerna går att förena. Vanhanen hänvisade här till obebyggda områden i Vanda och Helsingfors vid gränsen mellan landskaplanerna för Nylands och Östra Nylands förbund. Månne Vanhanen här även syftade på att Östra Nylands förbund inte ritat ut Sibbometron i sin generalplan? Utan Sibbometron finns det inga skäl att planera tätortsbebyggelse i sydöstra Vanda. (Se Östra Nylands förbund har stått i vägen för metron. Den 3 januari 2007.) I övrigt berömde Vanhanen Östra Nylands förbund.

Vanhanen uttalade sig i Borgå även om HELI-banan och betecknade den som orealistisk inom en överskådlig framtid. Indirekt var detta ett ställningstagande för Sibbometron och inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Fastän statsministern inte kan ta ställning i tvisten, delade riksdagskandidat Matti Vanhanen i Borgå åt redaktörerna ut ett papper där det enligt Sipoon Sanomat stod att "rajansiirto Helsingille voidaan toteuttaa, koska asumisen hintatason on laskettava ja nuorille perheille on saatava halvempia asuntoja". Trots riksdagskandidatens ställningstaganden betonade statsminister Matti Vanhanen att han nu inte kan ta ställning till gränstvisten mellan Sibbo och Helsingfors och sade att "Jos kommentoin asiaa, niin minun jäävättävä itseni asian käsittelystä." Statsministern har nog redan gjort sig jävig, men man kan ju alltid hoppas att han inte själv inser detta. Deltar statsministern i stadsrådets behandling av frågan, har det ingen större betydelse vad stadsrådet besluter. Med Matti Vanhanens medverkan i behandlingen kommer beslutet att ogiltigförklaras.

Skärgården. Den 10 januari 2007

Enligt Helsingfors förslag till ny kommunindelning, som Helsingfors stadsfullmäktige bekräftade den 29 november, skulle en stor del av Sibbo skärgård tillfalla Helsingfors. Samma dag som Helsingfors den 21 juni gjorde sitt ursprungliga inkorporeringsbeslut skrev Astrid Thors på sin blogg att "om tex Simsalö skulle hänföras till Helsingfors, då talar vi inte mera om att respektera språklagen och grundlagen!" Förslaget att införliva skärgården med Helsingfors var avsiktligt eller oavsiktligt en provokation mot Sibbo, finlandssvenskarna och Sfp.

I sitt tal vid bostadsmässan i Esbo den 14 juli sade stadsminister Matti Vanhanen att Sibbo bör få behålla skärgården eller att Helsingfors inte behöver den. Ordalydelsen var följande: "Rajojen suhteen on keskityttävä yhdyskuntarakentamiseen soveltuvaan maahan, tätä taustaa vasten olen valmis tarkastelemaan mm. saariston osuutta ratkaisussa." Enda godtagbara orsaken till en annektering var enligt Vanhanen att öka utbudet på tomtmark. Efter att ha läst utredningsman Pekka Myllyniemis rapport noterade Vanhanen på sin blogg den 2 december att det av Myllyniemi föreslagna området var mindre än det område som Helsingfors hade föreslagit att annektera och tillade att "Alkuperäisessä esityksessähän oli jostain syystä laaja saaristo ja asuttuja kyläalueita, joihin oli vaikea kuvitella uusia asuinalueita." I Helsinginsanomat sade Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen den 10 augusti emellertid att det inte kan komma på fråga att Sibbo skulle få behålla skärgården, medan Helsingfors skulle få en "Danzig korridor":

"Helsingillä ei ole mitään aikomuksia kajota Sipoon lounaiseen saaristoon, mutta uusien asukkaiden virkistysmahdollisuudet merelle ja pääsy Helsingin omistamille saarille olisi turvattava. Saaristo kuuluu kiinteänä osana kokonaisuuteen."

 

Korpinen och Vanhanen har redan på tjänstens vägnar olika perspektiv på Sibbo skärgård, men skillnaderna i synsätt är nog även ideologiskt betingad. Den 19 september berättade Helsingin Sanomat att Helsingfors ledning på våren hade hotat med att kräva ett område som inbegrep en ännu större del av Sibbo skärgård. Enligt den av Helsingin Sanomat publicerade kartan skulle ådalen med Sibbesborg och Ingamns mejeri även i forsättningen tillhöra Sibbo, men bl.a. Norrkullalandet skulle tillfalla Helsingfors.

I sin rapport har Pekka Myllyniemi tagit i beaktande att skärgården bör förbli en del av Sibbo, så som stadsministern antytt. Alla öar med undantag av Björnsö har uteslutits ur alla Myllyniemis alternativ. Myllyniemi skriver enligt den svenska översättningen följande:

Grovt taget begränsar sig alla alternativen till det område som ingår i Helsingfors förslag. Den principiella skillnaden i utgångspunkt för alla modeller som behandlas här är att Sibbo skärgård förblir sammanhängande och blir kvar på Sibbosidan, med undantag för Björnsö.

 

Att Björnsö, som har broförbindelse, skulle höra till Helsingfors motiverar Myllyniemi med att ön skulle sakna direkt bro- eller landförbindelse till det övriga Sibbo, ifall Östersundom anslöts till Helsingfors. Enligt ett av Myllyniemis alternativ eller en av hans modeller sträcker sig Helsingfors gräns, liksom i Helsingfors förslag, ända fram till Sibboviken, men ådalen och skärgården förblir på Sibbosidan. Att det är en landkrabba som gjort utredningen framgår tydligast just av detta alternativ, som Myllyniemi benämnt V3.

På finska heter skärgård saaristo, vilket antyder att skärgården består av öar. Lika väl kan även kusten vara en väsentlig del av en skärgårdsmiljö, som naturligtvis inte har några exakt definierbara fysiska gränser. En broförbindelse behöver inte betyda att en ö inte längre är en del av skärgården. På Björnsö bor numera attraktiva skattebetalare, som åker bil till jobbet, Men på Björnsö finns även Sibbos sista skärgårdsbutik. (Öppethållningstider under vintersäsongen to-lö 9 - 17, sö 10 - 17). Butiken fanns tidigare på Granholmen, men flyttade för ett drygt årtionde sedan till Björnsö, mycket lämpligt intill farleden ut från Storören. (Se bilden ovan.) I sin rapport understryker Myllyniemi att Sibbo skulle få behålla Storörens båthamn enligt utredningsmannens förslag V2.

Enligt Myllyniemis förslag skulle även Östersundom kyrka eller "kapellet" tillfalla Helsingfors. Östersundom kapell och speciellt gravgården intill kyrkan har särskilt betjänat skärgårdsbefolkningen. När jag var barn åkte vi till Östersundom kapell med båt från Simsalö via sundet mellan Björnsö och fastlandet ända upp i Kapellviken, där vi tog i land alldeles invid kapellet. Bara med tanke på Östersundom kyrka skulle en inkorporering av sydvästra Sibbo vara ett helgerån, bokstavligen. Jämfört med Pekka Korpinen förefaller Myllyniemi visa en viss förståelse för skärgården. Lika väl innebär utredningsmannens förslag en stympning av Sibbo skärgård.

Ett nytt expertutlåtande av docent Erkki Mennola. Den 9 januari 2007

Sibbo kommun har idag publicerat ett pressmeddelande angående besväret över Helsingfors nya inkorporeringsbeslut. Jag citerar meddelandet, som naturligtvis även finns på finska:

PRESSMEDDELANDE 8.1.2007

Sibbo lämnade besvär över Helsingfors nya inkorporeingsbeslut

Kommunstyrelsen i Sibbo har i dag lämnat in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol gällande Helsingfors stadsfullmäktiges beslut 29.11.2006 § 306: Utlåtande om förslaget till ändring i kommunindelningen mellan Helsingfors stad, Sibbo kommun och Vanda stad och om anmärkningarna till detta. I sitt beslut förnyade Helsingfors sin framställan från 21.6.2006 om gränsjusteringar mellan Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun.

I besvärstexten anses Helsingfors stadsfullmäktiges beslut vara lagstridigt och uppkommet i fel ordning. Kommunstyrelsen i Sibbo hänvisar till sitt besvär 14.7.2006 och sin motförklaring 31.10.2006 samt till docent Erkki Mennolas utlåtande 27.11.2006.

Tilläggsuppgifter
Kommunstyrelsens ordförande Christel Liljeström, tfn
Kommundirektör Markku Luoma, tfn

Erkki Mennolas utlåtande, som är daterat två dagar före stadsfullmäktigemötet den 29 november, innehåller förutom juridiska tolkningar kritik mot Helsingfors fraseologi i allmänhet och benämningen metropolområde i synnerhet:

Helsingin uusissa perusteluissa lähdetään liikkeelle fraasikokoelmalla, johon on koottu joukko julkisuudessa useasti toistettuja hokemia metropolikehityksestä, globalisaatiosta, Itämeren alueesta, suurkaupunkipolitiikasta, alueellisesta kilpailusta ja kansallisista kärkihankkeista.

Nämä asiat ovat yleisestikin ottaen sisällöltään kovasti epäselviä ja kiisteltyjä. Niiden konkreettista yhteyttä alueliitosesitykseen ei ole perusteluissa osoitettu mitenkään.

Mennola kritiserar inte bara Helsingfors utlåtande och agerande, utan även icke namngivna ministrar får kritik:

Varsinkin kun huomioon otetaan Helsingin kaupungin käytettävissä olevat voimavarat, 21.6.2006 tehdyn liitosesityksen ei voida katsoa täyttävän edes KuntajakoL 6 §:n tällaiselta esitykseltä edellyttämiä vähimmäisvaatimuksia. Sisäasiainministeriön olisi tullut joko hylätä esitys suoralta kädeltä taikka vähintäänkin palauttaa se Helsingin kaupungille uudelleen valmisteltavaksi.

Jostakin syystä näin ei kuitenkaan tapahtunut. Ministeriö vieläpä päätti, jälleen erittäin kiireisellä aikataululla, toimituttaa asiasta erityisen selvityksen ja asettaa sitä varten selvityshenkilön. Näin tehtiin siitäkin huolimatta, että KuntajakoL 8 §:n erityiseltä selvitykseltä edellyttämä asian laajakantoisuus tai vaikeus ei Helsingin kaupungin täysin vajavaisesta esityksestä voinut mitenkään käydä selville. Sipoon kunnan selvitystä vastustava kanta jätettiin kokonaan huomiotta. Lisäksi vielä asiasta vastuullinen ministeri ja eräät muut valtioneuvoston jäsenet antoivat asiasta tiedotusvälineille myönteisiä lausuntoja jo ennen kuin esitystä oli edes jätettykään.

Liksom utredningsman Pekka Myllyniemi noterar i sin rapport påpekar Mennola att grunderna för en inkorporering saknas i Helsingfors ursprungliga förslag och konstaterar följande:

Niinpä esitykselle on nyt pyritty jälkikäteen kirjoittamaan Helsingin kaupungin toimesta ne perustelut, jotka alkuperäisestä esityksestä jäivät puuttumaan. Ne on kirjoitettu muodollisesti kaupungin lausuntona Etelä-Suomen LH:lle esityksestä jätettyihin huomautuksiin. Tosiasiassa tässä yhteydessä on kuitenkin kirjoitettu liitosesitykselle kokonaan uudet ja alkuperäisestä esityksestä asiasisällöltään täysin poikkeavat perustelut.

Mennolas lättbegripliga text är mycket läsvärd och kan starkt rekommenderas, speciellt för medierna. Expertutlåtandet, som inte ser några lagliga förutsättningar för Helsingfors inkorporeringsförslag, ger en antydan om varför Helsingfors valde att ta om sitt beslut från den 21 juni. För att inrikesministeriet skulle kunna utse en utredningsman borde Helsingfors först ha kommit med sina specifierande motiveringar för en annektering. Nu kom motiveringarna efter utnämnandet av en utredningsman, men dock dagen före offentliggörandet av utredningen och kommunindelningsutredarens förslag. Utredningsman Pekka Myllyniemi gavs även möjlighet att refererera Helsinngfors predicerade motiveringar i sin rapport, vars svenska översättning har titeln "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad".

Med tanke på att Helsingfors först i samband med omtagningen av annekteringsbeslutet gav preciserade motiveringar är det anmärkningsvärt att kommunminister Hannes Manninen samma kväll som Helsingfors via sitt utlåtande tog om annekteringsbeslutet sade att Helsingfors utlåtande saknar betydelse. (Se Hbl 30.11.2006.) Docent Erkki Mennola hade liksom jag och troligtvis flera andra redan noga hunnit läsa Helsingfors utlåtande. Det var bara en tidsfråga när det skulle komma fram att Myllyniemi inte bara refererar de specifierade motiveringarna i utlåtandet utan även utan att uppge källa kopeierat text som i identisk eller nära på identisk form ingår i utlåtandet. På grund av de stora likheterna mellan Helsingfors utlåtande och Myllyniemis rapport hann Mennola oavsiktligen ge ett expertutlåtande över argumenten i kommunindelningsutredarens rapport innan rapporten hade blivit offentlig.

Håkan Eklund skrivern idag på sin blogg idag att följande nummer av tidskriften Skärgård nu har tryckts. I morgon binds (limmas) tidningen och på torsdag levereras den. Hela numret lär skall handla om Sibbo.

Metropolen. Den 8 januari 2007

Eftersom Yles regionala sidor i regel inte uppdateras på veckosluten, har Yle Internet Östnyland ännu idag förmedlat nyheten om enkäten som Helsingin Sanomat lät göra och som publicerades i lördagens Helsinginsanomat. (Se Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007 .) Rubriken för dagens notis på Yle Internet är "Väljarna mot Sibboinkorporering".

Det är anmärkningsvärt att Hufvudstadsbladet inte alls noterat nyheten. Man kan visserligen förakta enkäter och betrakta gallupresultat som pseudonyheter, men den stora nyheten var inte att en majoritet av huvudstadsregionens invånare motsätter sig en annektering. Den stora nyheten var att den överlägset mest inflytelserika dagstidningen publicerade enkätresultatetet på paradplats. Att mindre än en tredje del av huvudstadsregionens invånare stöder en annektering av sydvästra Sibbo var faktiskt huvudnyheten i lördagens Helsinginsanomat. Denna nyhet kan vara av avgörande betydelse för utgången i Sibbofallet. Visserligen tog Finska Gallup även i beaktande invånare som meddelade att de inte tänker rösta i kommande val, men rubriken "Väljarna mot Sibboinkorporering" säger mycket om nyhetens betydelse. De är skäl att notera att de som förhåller sig positivast till en inkorporering är äldre män, det vill säga de mest partitrogna väljarna. De rörliga väljarna, som partierna alltid friar till inför val, är klart negativt inställda till en annektering.

En lämplig rubrik för Hbl kunde ha varit "Metropolen är mot en annektering", för "metropolen" eller "metropoli" används speciellt som en synonym till Huvudstadsregionen. I gratistidningen Helsingin Uutiset/ Vantaan Sanomat rubriceras sidorna för regionala nyheter numera "Metropoli". Lika väl används även benämningen "metropolområdet" just för SAD-området, fastän metropolområdet enligt SAD:s egen definition av Helsingfors metropolområde inkluderar hela Nyland och Östra Nyland.

I dagens Helsinginsanomat ingår en debattartikel med rubriken "Pääkaupunkiseudulle kuuden kunnan metropoli". I artikeln upprepar Maija Antilla (sdp), som är ordförande för stadsplaneringsnämnden i Helsingfors, sitt förslag att fusionera huvudstadsregionens kommuner samt Sibbo och Kyrkslätt till en enda "metropol". Anttila skriver att "det aktuella förslaget till en justering av gränserna mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda bara är början på huvudstadsregionens kommande utveckling".

Man kan fråga sig varför Anttila vill administrativt ansluta just landsortskommunerna Sibbo och Kyrkslätt till "metropolen", men inte Kervo och Tusby, vars samhällsstruktur de facto hänger ihop med Huvudstadsregionen. I Kervo byggs ju rent av den nya bangården i anslutning till Helsingfors hamn. En "metropol" utspridd på de sex föreslagna kommunerna skulle lätt leda till en oerhörd splittring av samhällsstrukturen. I verkligheten är det kanske tvärtom just för att förhindra en utspridd egnahemshusbebyggelse som socialdemokraterna i Helsingfors vill kontrollera stadsplaneringen i Sibbo och Kyrkslätt. Man vill inte att goda skattebetalare flyttar bort från Helsingfors. En annan orsak till att Anttila vill ansluta Sibbo och Kyrslätt men inte Kervo ocH Tusby till metropolen kan vara att hon i likhet med Myllyniemi eller Pajunen vill "utjämna svenskarnas ställning" i Helsingforsregionen. (Se "Ruotsinkielisten aseman tasapainottuminen". Den 4 januari 2007.)

21:00
Sibbo kommunstyrelse har idag lämnat in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol angående Helsingfors kommunfullmäktiges förnyade beslut om förslaget på att annektera 5000 hektar av Sibbo. Nyheten förmedlades i kväll på Helsingin Sanomats webbplats under rubriken "Sipoo valitti Helsingin uudestakin rajansiirtopäätöksestä". Det intresanta i sammanhanget är att Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att inte behandla Sibbo kommuns besvär angående Helsingfors beslut den 21 juni, emedan domarna ansåg att Sibo inte har besvärsrätt i frågan. (Se Det går att besvära sig över statsrådets beslut. Den 14 december 2006.) Sipoon Sanomat berättade den 21 december att kommunstyrelsen i Sibbo beslutit att driva besväret gällande stadsfullmäktigemötesbeslutet den 21 juni vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. (Se Besvär mot betydelselöst beslut. Den 25 december 2006.)

23:30
Sent om sider tar även Hufvudstadsbladet in ett ledarstick upp den av Helsingin Sanomat publicerade enkäten om motståndet mot ikorporeringen. "Bättre inkludera än stympa Sibbo" är rubriken på ledarsticket i morgondagens tidning. Johanna Westman vill här "inkludera hela Sibbo i metropoltänkandet, i stället för att exkludera den större delen."

Olika tolkningsmöjligheter. Den 7 januari 2007

Översättaren av utredningsman Pekka Myllyniemis rapport kunde ha kommit lättare undan genom att utnyttja den svenska översättningen av Helsingfors utlåtande om förslaget till ändring i kommunindelningen. Speciellt motiverat hade det varit att följa utlåtandet där Myllyniemi faktiskt refererar till Helsingfors stadsstyrelses utlåtande. Fördelen med två olika översättningar är att en jämförelse lyfter fram hur runda och tomma på innehåll vissa formuleringar är. Följande stycke, som delvis härstammar från överborgmästare Jussi Pajunens anförande den 21 juni, förekommer med små variationer i så väl Myllyniemis rapport och som i Helsingfors utlåtande. I citaten har jag markerat skillnaderna. Först Helsingfors utlåtande:

Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä pääkaupunkiseudun ja Sipoon rajalla, mikä on haitannut koko Itä-Helsingin kehitystä.

Myllyniemis variation är följande:

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin. Sipoon rakentamisvolyymit ovat olleet pienet. Sipoon rakenne on hajaantunut ja merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan. Tämä on osaltaan estänyt fyysistä ja toiminnallista kehitystä Helsingin ja Sipoon rajalla.

Skillnaderna i de svenska översättningarna beror inte bara på variationerna i den finska texten. Översätningen av Helsingfors ulåtande lyder:

Utvecklingen i regionen är synnerligen snedvriden på grund av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har hittills inte stött en naturlig utveckling åt alla håll. Byggvolymen i Sibbo har varit liten. Sibbo har en spridd struktur och till stora delar söker sig kommunen mot Borgå. Det har delvis hindrat en fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan huvudstadsregionen och Sibbo, vilket har stört utvecklingen i hela östra Helsingfors.

I översättningen av Myllyniemis rapport lyder stycket:

Utvecklingen i regionen har snedvridits till följd av den administrativa indelningen. Sibbo hör till ett annat landskapsförbund än huvudstadsregionen. Sibbos egna planläggningsplaner har inte hittills stött metropolområdets naturliga utveckling att erbjuda tillväxtmöjligheter i alla väderstreck. Byggvolymerna i Sibbo har varit små. Strukturen i Sibbo är splittrad och i hög grad inriktad på Borgå. Detta har bidragit till att förhindra fysisk och funktionell utveckling på gränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

Sibbo och Östra Nylands förbund hävdas ha förhindrat en utveckling av metropolområdet i alla vädersträck, fastän benämningen metropolområde lämnats bort i översättningen av Helsingfors utlåtande. Vad som här menas med metropolområde är oklart, men knappast syftats det på ett metropolområde i enlighet med Myllyniemis definition. I Helsingfors utlåtande hävdas det att "Det behövs ett tillräckligt stort metropolområde som förmår konkurrera med europeiska storstäder." Vidare hävdas det att "För att metropolområdet skall kunna utvecklas fullt ut, måste utvecklingen kunna ske och naturligt gå vidare på samhällsstrukturens, boendets, trafikens, näringslivets och miljöns villkor utan konstgjorda hinder som beror på administrativa gränser."

Om det med metropolområdet syftas på huvudstadsregionen eller tätortsområdena i huvudstadsregionen, så har den administrativa gränsen mellan Helsingfors och Esbo gjort att bebyggelsen är betydligt tätare i huvudstadsregionens östra halva, trots att arbetsplatserna till stor del finns i Esbo. Om det med metropolområdet syftas på ett större område från Hangö i väster till Lovisa i öster, så hotar Helsingfors planer för sydvästa Sibbo utvecklingen av metropolområdets utveckling i österled genom att metron tränger ut HELI-banan. Lika väl hävdar Helsingfors i sitt utlåtande att "Det centrala målet i förslaget är uttryckligen att stöda utvecklingen i de östra delarna av Helsingfors metropolområde och en balanserad utveckling i hela regionen."

I sitt ulåtande ger Helsingfors stadsstyrelse "preciserade motiveringar" till den föreslagna ändringen i kommunindelningen:

Ändringen i kommunindelningen främjar kommunernas funktionsförmåga och verksamhetens lönsamhet i Helsingforsregionen genom att skapa en funktionellt och fysiskt mera balanserad Helsingforsmetropol med allt bättre möjligheter att klara av sina skyldigheter och mål att vara en livskraftig, stark och i framtiden allt konkurrenskraftigare stadsregion i Finland och i Europa.

I översättningen av Myllyniemis rapport tolkas den ovanciterade motiveringen på följande sätt:

En ändring i kommunindelningen skulle främja kommunernas funktionsförmåga i Helsingforsregionen och verksamhetens lönsamhet genom att producera ett i funktionellt och fysiskt hänseende mera balanserat metropolområde runt Helsingfors som har bättre möjligheter att klara av sina åligganden och mål att vara en livskraftig, stark och i framtiden ännu konkurrenskraftigare stadsregion i Finland och Europa.

De olika tolkningarna från finska till svenska representerar även olika tolkningar av innebörden, men detta kan man inte kritisera översättarna för. Det är minst sagt tvetydigt vilket område som man hävdar att skulle bli mera balanserat av en ändring i kommunindelningen. Enligt min bedömning skulle en gränsjustering i själva verket öka obalansen så väl i det mindre som i det större "metropolområdet", fast på olika sätt.

Stort motstånd mot annekteringen i huvudstadsregionen. Den 6 januari 2007

"Sipoon maiden pakkoliitos ei saa kannatusta pääkaupunkiseudulla" är rubriken på en huvudnyheten i dagens Helsinginsanomat. Internetupplagans rubrik är "Pääkaupunkiseudun asukkaista alle kolmannes ottaisi Sipoon maita" . Finska Gallup har på uppdrag av Helsingin Sanomat gjort en förfrågning av invånare i Helsingfors, Esbo och Vanda, som visar att mindre än en tredje del av Huvudstadsregionens invånare motsätter sig en anslutning av sydvästra Sibbo till Helsingfors. Även i Helsingfors är det flera som motsätter sig än som stöder en annektering. I tidningen ingår även en kommenterande artikel med rubriken "Potku jalkoväliin". Jarmo Huhtanen skriver:

Se ei ole yllättävää, että pakkosiirtoa vastustetaan enemmän kuin kannatetaan kaikissa pääkaupunkiseudun kaupungeissa, kaikissa ammattiryhmissä, kaikissa ikäryhmissä ja kaikkien puolueiden kannattajien joukossa.

Se johtuu siitä, että Helsingin poliittiset omahyväkkäät eivät ole kyenneet pidättelemään voitonriemuista röhönauruaan.

Den goda nyheten med resultaten från enkäten i dagens Helsinginsanomat är inte bara att en klar majoritet av huvudstadsborna är emot en annektering av sydvästra Sibbo. Den bästa nyheten är att resultaten publicerades på paradsidan i Finlands överlägset mest inflytelserika tidning. I det postmoderna mediesamhället redogör enkäten inte bara för den allmänna opinionen, utan ekätresultaten formar även opinionen. Om Finska Gallup gjorde om enkäten med samma frågor, skulle en betydligt större del av de utfrågade svara ett de motsätter sig en annektering.


De stora förlorarna i fallet Sibbo är De Gröna och Centern. I en artikel, som inte publicerats i den konstnadsfria webbupplagan, säger de grönas Otto Lehtipuu att "Valtuustoryhmä ajattelee, että rakentamista voidaan ohjata alueille, jotka eivät uhkaa Sipoonkorpea." Att detta är ett naivt önsketänkande inser man lätt då man tar en titt på utredningsmannens förslag. De gröna har i praktiken verkat för att en stor del av Sibbo storskog bebyggs med egnahemshus, varifrån de nya invånarna åker bil till jobbet. De gröna i Helsingfors har i fallet Sibbo hamnat i konflikt med naturskyddsorganisationerna, vilket skadat partiets trovärdighet som ett miljöparti. Centern har genom att stöda Helsingfors annekteringsplaner försökt göra ett charmoffensiv i huvudstadsregionen, men partiet kommer speciellt i Nylands valkrets att få betala ett högt pris för centerministrarnas uttalande i Sibbofrågan. Mindre än en femte del av Centerns anhängare i huvudtadsregionen stöder en annektering.


Det kan förefalla som om folket är emot, men politikerna för en annektering. Detta gäller dock endast i Helsingfors. Den 30 november publicerade Yle rösultatet från en förfrågan enligt vilken en överväldigande majoritet av riksdagsmännen från Nylands valdistrikt motsätter sig en annektering av Sibbo. Statsminister Matti Vanhanen, som i riksdagsvalet ställer upp i Nyland, kan från konkurrerande kandidater räkna med hård kritik för sitt agerande i fallet Sibbo.

Under rubriken "Starkt motstånd mot inkorporering" förmedlar Yle Internytt (och text-TV och FST5 Nyhetsfönster) nyheten om mätningen som Finska Gallup har gjort på uppdrag av Helsingin Sanomat. "Kysely: Pk-seudun väestä puolet vieroksuu rajansiirtoa" är rubriken på finska Yle. Text-TV:s versioner är "Kysely: Sipoo-liitosta vieroksutaan" och "Pk-seudulla vieroksutaan rajansiirtoa". "Pääkaupunkiseudun asukkaat eivät halua Sipoon maita" är rubriken på MTV3 webbplats. Text-TV:s verion är här "Helsingissä ei haluta Sipoon maita". "Motståndet mot anslutning av Sibbo stort i huvudstadsregionen" är rubriken på FNB:s notis. Rubriken på Fyrans text-TV är "Enemmistö jättäisi Sipoon rauhaan".

Dagens Helsinginsanomat noterar även att södra Finland hotar att bli utan skidtunnel pga Helsingfors annekteringsplaner. (Se "Etelä-Suomi on jäämässä edelleen ilman maanalaista hiihtokeskusta".) Naturligtvis är detta ur Sibbos synvinkel bara ett exempel på hur destruktivt Helsingfors agerande har varit, men en vinter som denna skall inte efterfrågan på en skidtunnel underväreras.

På tal om skidtunnlar, så tycks naturen kunna producera konstsnö. Istället för att skida vandrade jag idag med min son på axlarna runt Svarta backen. Där hittade vi kvistar och grenar med snö, som bildats då vatten trängt ut på grund av nattfrosten. Snön såg ut som sockervadd. Se bilden nedan. Jag tog fotografier av bland annat snö och och råmärken på gränsen mellan Helsingfors och Vanda. Helsingfors vill flytta på Vandas råmarken och ansluta Svarta backen till huvudstaden, bara för att kunna annektera sydvästra Sibbo. De som liksom jag tycker att Svarta backen bör förbli en del av Vanda kan adress på portalen hakunila.fi.

Metropolen är en hype. Den 5 januari 2007

"Sibbo måste ta ställning till gränsflytt före folket får rösta" och "Prislappen för sydvästra Sibbo får vänta" är rubrikerna för två artiklar i dagens Borgåblad. Det är ändå Hufvudstadsbladet som idag levererar de mest intressanta texterna om fallet Sibbo, som egentligen handlar minst lika mycket om Helsingfors som om Sibbo. Ledarartikeln med rubriken "Metropolen måste förtätas" finns även på webben. Därtill ingår ett helt uppslag med en intrvju med Peter Acche, som är professor i metropolplanering, och Mari Vaatovaara, som är professor i stadsgeografi. Därtill ingår ytterligare ett par kommenterande texter med rubrikerna "Då Sibbo blev parasit" och "Nurmijärvi och metropolen". (Artilkarna kan avgiftfritt läsas i e-tidningen.)

När musikalen Hype gick på Svenska Teatern 1994 var det inte många som hade hört benämningen hype förut. På debattsidorna diskuterades olika betydelser av ordet hype på engelska. En av orsaken till framgången med Hype var just att Wille Wilenius med sina tidigare ej skådade marknadsföringsmetoder lyckades hajpa upp musikalen och göra Hype till en hype eller hajp. I min vinterrock har jag ännu en reflexbricka som gör reklam för Aktias Hype Card. Några år efter musikalen Hype hade hype blivit ett vedertaget begrepp, speciellt i ekonomiska tidskrifter. Betydelsen hype kom dock att ha en huvudsakligen negativ innebörd. Hype står för någonting av medierna uppblåst, endast för tillfället starkt eftertraktat. En hajp är en bubbla, som för eller senare spricker. I politiska sammanhang kan det ibland lika väl räcka med att hajpa upp en idé eller ett förslag inför val eller avgörande beslut.

Fastän dagens Hbl skriver om "metropolen" Helsingfors, bidrar tidningen inte till att ställa några uppskruvade förväntningar på Helsingfors som Östersjöområdets ledande metropol. Tvärtom låter tidningen förstå att Helsingfors inte kommer att bli en metropol förrän om hundra år. Tidningen skriver att "Sibbostriden är en naturlig följd av hypen kring Helsingfors som Finlands enda metropol." Speciellt kritiseras Centerns metropolpolitik. Med statsminister Matti Vanhanens syn på samhällsplanering bygger man ingen metropol. Istället skapas problem med en utspridd samhällstruktur.

Naturligtvis har man inte lancerat idén om Helsingfors metropolområde eller Helsingfors som metropol bara för att Helsingfors skall kunna expandera österut, men i fallet Sibbo har man ridit på metropolvågen och medvetet marknadsfört den. I sin rapport "Kommundelssammanslagning mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad" upprepar Pekka Myllyniemi ordet metropolområde sexton gånger. I Sverige används benämningen överhuvudtaget inte. Metroplidén är en övergående modefluga, men tyvärr hinner trenden knappast avta innan statsrådet gör sitt beslut i Sibbofrågan. Det lönar sig ändå att säga högt ut att kejsaren inte har några kläder och göra narr av de mest löjeväckande överdrifterna så som förslaget om en metropolminister. Det bör uppfattas som coolt att inte drivas med av metropolentusiasmen.
En analys av hur metropolidén slog igenom kan även vara ett botemedel mot metropolfebern. Jag har inte bedrivit någon idéhistorisk eller samtidshistorisk forskning i ämnet, men vissa fakta kan man alltid plocka fram. Fria spekulationer om motiven bakom metropolidén och lanserandet av begreppet metropolområde har jag gjort i blogginläggen Megalomani? Den 30 augusti 2006, Metropolområdet - ett förbrukat begrepp. Den 10 november 2006 och Nationellt mindervärdeskomplex bakom metropolvisioner. Den 15 december 2006.

Visst talades det försiktigt om ett metropolområde och huvudstadsregionen som en metropol redan 2001, men genombrotet för metropolidén kom med OECD:s rapport "Territorial Review of Helsinki", som var den första i ordningen av studier i "metropolitan regions". I sin rapport upprepar Myllyniemi OECD:s definition på Helsingfors metropolområde: "Metropolområdet omfattar de fyra landskapen Nyland, Östra Nyland, Tavastland och Päijänne-Tavastland." Begreppet metropol används överhuvudtaget inte i rapporten om the Greater Helsinki Reagion, men den finska förkorningen av OECD:s rapport fick titeln "Helsingin metropolikatsaus". Idén om Helsingfors som en metropol är ett önsketänkande som torde bygga på ett missförstånd.