Öppna processen på nytt! Den 7 maj 2011


Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "Sibbo har vissa chanser". Rubriken på artikeln inne i tidningen är mera pessimistiskt formulerad: "Sibbos chans att få rättelse är liten".



Borgåbladet har talat med professor Olli Mäenpää, som säger att det visst finns juridiska möjligheter för Sibbo att gå vidare. Mäenpää har tidigare i fallet Sibbo försvarat Helsingfors, statsrådet och HFD, vilket jag redogjort för speciellt i inlägget "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008". Sibbo kommun har dock inte anlitat Mäenpää, utan advokatbyrån Castrén & Snellman.


I Borgåbladets artikel presenterar kommundirektör Mikael Grannas de två alternativen: att driva en skadeståndsprocess eller att kräva att HFD häver sitt tidigare beslut. Vilketdera av högsta förvaltningsdomstolens beslut som man här syftar på är inte helt klart, men Mäenpää talar faktiskt om möjligheterna av att ställa statsrådet till svars för att ha godkänt inkorporeringen på felaktiga grunder. För att man skall kunna kräva att HFD öppnar processen på nytt förutsätts det att det framkommit något nytt som visar att beslutet var olagligt. Mäenpää tror dock att det är osannolikt att man kan hitta sådana grunder.


För dem som följt med denna blogg torde det inte se lika osannolikt ut att hitta något nytt. Man borde kunna kräva en ny behandling redan med motiveringen att tf förvaltningsrådet Heikki Harjula var jävig när han deltog i HFD:s tidigare beslut. En ganska enkel och uppenbar grund till att häva både HFD:s och statsrådets beslut är att besluten är oklara när det gäller var gränsen mellan Helsingfors och Vanda går vid avtaget från Österleden till Ring III. (Se t.ex. "HFD sopar misstag under mattan. Den 7 februari 2008", "Lantmäteriverket avviker från statsrådets beslut. Den 18 december 2008" och "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009".) Den oklara gränsen borde vara en tillräcklig formell grund att upphäva beslutet. En närmare analys av HFD:s beslut visar att högsta förvaltningsdomstolen inte behandlat alla påståenden om jäv och brister i beredningen. Kanske är det ändå lättast att påvisa den ekonomiska skadan, som statsrådet inte tog i beaktande eller förutsåg då beslutet togs.




Kommundirekrörern presenterar först på styrelsemötet i tisdag sitt förslag till hur Sibbo kommun skall gå vidare. Föredragningslistan med ärendet (Föredragningslista 10.05.2011 Saknr. 10) finns däremot redan på internet.


Nyttan av medlemskap i kommunförbundet. Den 6 maj 2011


Arto Sulonen
I de senaste inläggen "Känsligt ärende. Den 4 maj 2011" och "Upphäv lagligheten av annekteringen! Den 5 maj 2011" har jag noterat att Sibbo anlitat juridisk expertis för att utreda möjligheterna att gå vidare i frågan om ersättning för Östersundom. Månne det var kommunförbundets experter man anlitade?

Jag är sarkastisk. Visserligen är Sibbo kommun liksom andra kommuner medlem i kommunförbundet för att bl.a. kunna anlita förbundets juridiska tjänster, men när det gäller frågor i anknytning till inkorporeringen kommer kommunförbundets tjänster knappast på frågan. Jag har i ett flertal inlägg redogjort för att kommunförbundets jurister Kari Prättälä och Heikki Harjula har haft en avgörande roll i fallet Sibbo och motarbetat Sibbo kommuns intressen.

Då det begav sig var Arto Sulonen ännu tjänsteman på inrikesministeriet. Det var Sulonen som ansvarade för beredningen av statsrådets beslut i fallet Sibbo och som såg till att alla brister i kommunindelningsutredningen och framställningen om en ändring i kommunindelningen sopades under mattan. Medan kommunminister Mari Kiviniemi formellt jävade sig i frågan var det Sulonen som ansvarade för att framställningen gick vidare till statsrådet, så som man kommit överens om och så som Kiviniemis föregångare Hannes Manninen hade lovat. Sedan i höst är Sulonen direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. I frågor som gäller kommunindelningslagen uppmanas man kontakta direktören för juridiska ärenden själv.



Yle publicerade igår en artikel med rubriken "Helsingfors ut ur kommunförbundet?". I Helsingfors stads revisionsnämnds publikation "Arviointikertomus 2010" kan man läsa följande:

Tarkastuslautakunta toteaa, että kaupunginhallituksen tulee selvittää, ajaako Suomen Kuntaliitto riittävästi Helsingin etua ja mitkä ovat jäsenyydestä saadut hyödyt verrattuna Kuntaliiton korkeaan vuosittaiseen 1,6 miljoonan euron jäsenmaksuun. Ellei kokonaishyötyä pidetä riittävänä, tulee harkita mahdollisuutta erota Kuntaliitosta.

Revisionsnämnde tar inte i beaktande det politiska inflytande som Helsingfors beslutsfattare utövar genom medlemskapet i kommunförbundet. Utan medlemskapet i kommunförbundet hade inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte varit möjlig. Månne inte Östersundom var värd den årliga medlemsavgiften?

Idag har Yle publicerat en nyhet med rubriken "Pajunen: Helsingfors skall inte ut ur kommunförbundet". Här säger Jussi Pajunen till Yle att samarbetet mellan Helsingfors och kommunförbundet just nu fungerar ganska bra och att medlemskapet i Finlands kommunförbund gagnar Helsingfors vad gäller samarbetet mellan andra kommuner...




I dagens nummer av Borgbladet ingår artiklar med rubrikerna "Många nyfikna ville se planen för Östersundom" och "Ett utmanande samarbete". Hufvudstadsbladet har publicerat en artikel med rubriken "Generalplanen synas av invånare".


Upphäv lagligheten av annekteringen! Den 5 maj 2011


I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo söker rättvisa från EU".



Ledaren i dagens nummer av Borg¨bladet har rubriken "Det är önskvärt att Sibbo går vidare". Trots att Borgåbladet finner det önskvärt, ser man inte stora förutsättningar att föra ärendet vidare. Ledarartikeln baserar dock pessimismen första hand på ett uttalande i Vega igår. (Se nedan.)


Yle publicerade igår en nyhetstext med rubriken "Sibbo anlitade juridisk expertis" och ett inslag på arenan med t´rubriken "Radio Vega Östnyland: Sibbo överväger att gå till EU med Östersundomersättningar". I gårdagens inlägg "Känsligt ärende. Den 4 maj 2011" noterade jag att kommundirektören i Sibbo fann ärendet allt för känsligt för att presentera sitt förslag med det samma. För Yle presenterar kommunstyrelsens viceordförande Hans Blomberg lika väl tre alternativ: "Ett alternativ kunde vara att upphäva lagligheten av annekteringen, ett annat alternativ skulle vara att fordra större ersättningar, och ett tredje alternativ skulle vara att lösa ärendet på EU-nivå." Personligen gillar jag speciellt det första alternativet.

I princip kunde väl samtliga möjligheter prövas samtidigt. Att upphäva lagligheten känns inte speciellt realistiskt över två år efter att inkorporeringen förverkligats. Å andra sidan hade det åtminstone i ett tidigare skede funnits synnerligen starka skäl att upphäva beslutet om ändringen i kommunindelningen. Det skulle ha gällt att lyfta fram de verkligt väsentliga bakgrundsfaktorerna.




Helsingfors stadsplaneringskontor eller Östersundomkommittén har valt att inte ignorera skuggplanen för Östersundom, utan har på webbplatsen Yheteinen Östersundom tvärtom publicerat en nyhet om skuggplanen.

Kati Vierikko publicerade igår ett blogginlägg med rubriken "Östersundomin varjokaava".


Känsligt ärende. Den 4 maj 2011


Kommunstyrelsen i Sibbo fick igår av juridisk expertis en redogörelse för alternativen efter HFD:s beslut i ersättningsfrågan. Något formellt styrelsemöte lär det inte ha varit fråga om. Kommunstyrelsen behandlar frågan förs nästa tisdag. Som det framgår ur kommundirektörens inlägg på Twitter presenteras presenteras föredragandes förslag först vid mötet den 10 maj.


Om fallet Sibbo förs vidare till europeisk instans, så torde det uttryckligen gälla beslutet om ersättning. Jag har svårt att bli klok på HFD:s motiveringar till beslutet. Mitt intryck är att HFD inte egentligen vill befatta sig och därför funnit det enklast att förkasta besväret mot Helsingfors förvaltningsdomstols beslut. Beslutet i ersättningsfrågan är egentligen en följd av att HFD på ett häpnadsväckande sätt förkastade besvären mot statsrådets beslut om ändring i kommunindelningen. HFD är i högsta grad medskyldig till den orättvisa och det problem som man nu inte velat befatta sig med.






Ei juuri omista maata. Den 3 maj 2011


Helsingfors fastighetsnämnd skall på sitt möte idag ta ställning till förslag att köpa ett par mycket små tomter i Östersundom. Som vanligt motiveras köpet av att ägande av mark underlättar planeringen. Som bilagor till ärendena som gäller köpet av respektive fastigheter ingår kartor av bekant modell.

Om planeringen av Östersundom beror på vem som äger marken, så kommer planeringen att bli svår. Visserligen har man i utkastet till generalplan ritat ut en metrolinje som går sicksack mellan områden som ägs av Helsingfors stad, men det mesta i centrala Östersundom är ännu i privat ägo. Att Helsingfors inte äger speciellt mycket mark i Östersundom medgav Osmo Soininvaara i en kommentar på sin blogg senaste vecka.


Sipoon Sanomat publicerade igår på tidningens webbplats en uppdaterad version av en text, nu med rubriken "Kuntaliitoksesta 2 384 euroa velkaa jokaiselle sipoolaiselle".

Varjokaavaseloste. Den 2 maj 2011


Idag har man som väntat på webbplatsen Varjokaava på adressen http://www.varjokaava.fi lagt ut en länk till utkastet till den alternativa generalplanen för Östersundom. Men det är inte bara en karta som publicerats. På webbplatsen Varjokaava har man nu även lagt ut en länk till ett dokument (varjokaavaseloste) på 45 sidor med titeln "Östersundomin varjokaava luonnos".

I morgon tisdag ordnas ett presentationstillfälle i ungdomsgården Östis.



Även Helsingfors stadsplaneringskontor eller Östersundomkommittén ordnar diskussionstilfällen om sitt utkast till generalplan för Östersundom. Helsingfors stad har idag publicerat en nyhet med rubriken "Östersundomin suunnitelmiin voi ottaa kantaa verkossa".




Nyheten har även publicerats på svenska under rubriken "Ta ställning till Östersundomplanerna på nätet".


Ei ole tismalleen sama. Den 1 maj 2011


I mitt inlägg "Skuggplan. Den 29 april 2011" berättade jag att man på webbplatsen Varjokaava på adressen http://www.varjokaava.fi skulle publicera utkastet till alternativ generalplan för Östersundom först under valborg. Igår uppdaterades informationen med uppgifter om att kartan och förklaringar publiceras först på måndag. Var problemet ligger vet jag inte. Kartan har redan publicerats på andra platser.



Ett version av utkastet fanns redan färdig i slutet av mars. Den mest påtagliga skillnaden mellan versionerna gäller Majvik och områdets avgränsning samt markeringen av grönområden där bebyggda fastigheter nu har lämnats utanför.





Lustigt nog förekommer fortfarande den gamla avgränsningen av området på en svensk sida på webbplatsen Yhteinen Östersundom på adressen http://yhteinenostersundom.fi.


I mitt inlägg "Var går metrolinjen? Den 26 april 2011" noterade jag att linjedragningen för för metron i utkastet till generalplan avviker från linjedragningen i metroutredningen eller "Itämetron esiselvitys". För att ta reda på om man faktiskt planerar att avvika från linjen i metroutredningen gjorde jag tidigare i veckan en orienteringsträning i stadsdelen Sundberg. (Jämför "Lite över 500 miljoner. Den 22 augusti 2010".) Det visade sig att man faktiskt för undersökningar av berggrunden markerat en metrosträckning som något avviker från metroutredningen och istället stämmer överens med sträckningen i utkastet till generalplan.











Min orienteringsövning hade inte varit nödvändig. Signaturen "Östersundom-projekti, liikennesuunnittelija" bekräftade i en kommentar på torsdagen att "Linjaus ei ole tismalleen sama, sillä maankäytön suunnittelun myötä metrolinjan ja asemien paikat ovat jonkin verran muuttuneet."