Sundberg. Den 21 augusti 2011

http://www.helen.fi/tjanster/Helen/1103Helen_ruotsi.pdf

I flera inlägg har jag noterat hur Helsingfors Energis pressmeddelande om utredningen om energiförsörjning i Östersundom fått mycket utrymme i medierna. (Se "Sol och sommar. Den 4 augusti 2011".) Nu har energibolaget även i sin kundtidning Helen publicerat en artikel med rubriken "Nya energilösningar i Östersundom" ("Uusia energiaratkaisuja Östersundomiin"). Här kan man bl.a. läsa att "Östersundom är ett idealiskt område för planering av energilösningar." Vidare kan man läs att "Helsingfors Energi har som mål att området ska byggas ut systematiskt och inte kringspritt här och där." Som om det var Helsingfors Energi som ställde upp målen för hur Östersundom skall byggas. Även i den finska versionen av artikeln heter det faktiskt att "Helsingin Energian tavoitteena on, että alueen rakentuminen jäsentyisi systemaattisesti, ei hajanaisesti sinne tänne." Östersundom omnämns även i ledarartikeln, där man kan läsa att "I Östersundom i Sibbo utlovas nya Öppningar inom småskalig värmeproduktion." ("Sipoon Östersundomiin on luvassa uusia avauksia lämmön pientuotantoon.") Lika väl torde man här syfta på stadsdelen eller distriktet Östersundom, alltså på den del av Östersundom som inkorporerades med Helsingfors. (Jämför "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011".)




För exakt ett år sedan deltog jag i en motionsorientering i Helsingfors nya stadsdel Sundberg. (Se "Lite över 500 miljoner. Den 22 augusti 2010".) Igår var det igen dags att tillsammans med min son delta i Ilta-Rastit i denna fina skog. Deltagarantalet var stort, men det fanns säkert lika många bär- och svampplockare som orienterare i skogen. Den 1 oktober ordnar Rastihaukat nästa gång motionsorientering i Sundberg.

Tanken på en metrolinje genom skogen känns närmast absurd. Den kuperade terrängen och naturskyddsområdena torde förhindra att Helsingfors stadsplaneringskontors planer för området förverkligas, men i utkastet till landskapsplan har detta värdefulla friluftsområde markerats som område med tätortsfunktioner.

Namnet Sundberg är för övrigt misslyckat. Sundberg är en översättning av det konstgjorda finska namnet Salmenkallio, men namnet Sundberg är även ett vanligt efternamn. Dessutom är namnet Sundberg förvillande lika namnet Sundsberg, som är namnet på ett nytt bostadsområde i Kyrkslätt. Idén bakom namnet är väl att skogen är ett berg (kallio) invid sundet (salmi) som gett namn åt landområdena öster och väster om sundet: Östersundom och Västersundom. Helsingfors försöker marknadsföra Sundberg som en "havsnära" stadsdel, men det gamla sundet har som en följd av landhöjningen för länge sedan omvandlats till land.

Ei ota kantaa. Den 20 augusti 2011

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20111198-4-11671.PDF

Föredragningslistan för Sibbo planläggningssektions nästa möte finns nu på Internet. I föredragningslistan ingår ett ärende med rubriken "Sipoon kunnan lausunto Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta / Sibbo kommuns utlåtande över utkastet för etapplandskapsplan 2 för Nyland". Som bilaga ingår dokumentet "Lausunto uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavan luonnoksesta" eller "Uudenmaan 2 vaihemaakuntakaava, Sipoon kunnan lausunto". Förslaget till utlåtande är uttryckligen ett förslag till Sibbo kommuns utlåtande och utvecklingsdirektörens förslag till beslut är att planläggningssektionen föreslår för kommunstyrelsen att den beslutar ge det aktuella utlåtandet.

Enligt förslaget till utlåtande infogas Kuuma-kommunernas (Träskändas, Kervos, Mäntsäläs, Nurmijärvis, Borgnäs, Tusbys, Kyrkslätts och Sibbos) gemensamma utlåtande över utkastet till landskapsplan i Sibbo kommuns utlåtande. Enligt förslaget till utlåtande inleds Sibbos eget utlåtande med följande stycke:

Sipoon kunnan lausunto ei ota kantaa maakuntakaavan luonnokseen Helsingin kaupungin, Vantaan kaupungin ja Sipoon kunnan yhteisen yleiskaavan, ”Östersundomin yhteinen yleiskaava” –alueen osalta. Tämän alueen osalta lausunnon antaa erikseen kuntien yhteinen toimielin Östersundom-toimikunta.

Att Sibbo kommun inte uttalar sig om utkastet till landskapsplan till de delar som utkastet berör området för den gemensamma generalplanen kommer i detta skede inte som en överraskning. Samma beslut har man gjort i Vanda och i Helsingfors. (Se t.ex. "Östersundomkommittén ger utlåtande. Den 10 juni 2011"
"Långmosseberget. Den 11 augusti 2011" och "Inget utlåtande från miljönämnden. Den 19 augusti 2011".) Ändå är det högst anmärkningsvärt att Sibbo avstår från möjligheten att uttala sig om utkastet till landkapsplan då det gäller "Majvik" och Granö, som till största delen har betecknats som "område med tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik".

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20111198-4-11668.PDF

Det kan påpekas att föredragande för planläggningssektionen är utvecklingsdirektör Mikko Aho, som samtidigt är en av de tre medlemmarna i Östersundomkommittén. Östersundomkommittén har redan gett sitt utlåtande i juni (se "Östersundomkommittén gav utlåtande. Den 18 juni 2011") och det finns med som bilaga i planläggningssektionens föredragningslista.


För slutresultatet har det kanske ändå inte någon betydelse vad Sibbo kommun tar med och säger i sitt utlåtande över utkastet till landskapsplan. Efter att Sibbio bytte förbund då Östra Nylands förbund upplöstes har kommunen i praktiken förlorat allt inflytande över landskapsplanen. Enda sättet att försöka påverka torde vara att mygla ihop med Helsingfors, som inte alltid vill ta initiativ i eget namn. (På detta sätt har åtminstone Pekka Myllyniemi i egenskap av styrelseledamot i Nylands förbund systematiskt främjat Lojos intressen.) Att Sibbo kommun frivilligt valde att byta förbund kan förefalla märkligt, men för vissa politiska grupper i Sibbo torde det viktigaste ha varit att minska på Svenska folkpartiets inflytande eller kanske rentav hämnas på Östra Nylands sista styrelseordförande. Att referensgruppen nu är helfinska samkommunen Kuuma-kunnat (av Keski-Uudenmmaan kunnat) istället för Östnyland är betecknande. Lika väl är även De gröna i Sibbo här en förlorare. Att naturen i Östersundom och sydvästra Sibbo har ett starkt skydd i den gällande landskapsplanen för Östra Nyland och inkorporeringsområdet är till stor del ett resultat av De grönas målmedvetna arbete. Etapplandskapsplan 2 för Nyland är ämnat att helt upphäva detta skydd.

Inget utlåtande från miljönämnden. Den 19 augusti 2011

Den 28 juni var det meningen att miljönämnden i Helsingfors skulle godkänna ett förslag till utlåtande till stadsstyrelsen över utkastet till landskapsplan för Nyland. Förslaget till utlåtande handlade till stor del om Östersundom, fastän stadsplaneringsnämnden i sitt utlåtande hävdar att Helsingfors stad inte ger något utlåtande för Östersundoms del, utan överlåter uppgiften till Östersundomkommittén. Miljönämnden bordlade dock ärendet till följande möte, som skulle vara den 9 augusti. (Se "Förslag till utlåtanden. Den 4 juli 2011".) Förslaget till utlåtande hade inte ändrats på föredragslistan för mötet den 9 augusti (se "Förslaget oförändrat. Den 7 augusti 2011"), men mötet inställdes. Föredragningslistan för följande möte finns nu på Internet, men föredragningslistan innehåller bara nya ärenden. Jag förstår ingenting. Kanske har beslutsfattandet delegerats till miljöcentralens tjänstemän. I varje fall lär det inte bli något utlåtande överhuvudtaget från miljönämnden.

Jag passar på att citera ur förslaget till uttalande som miljönämnden tydligen aldrig får ta ställning till:

Östersundomin alue

Östersundomin alueella taajama-alueet on osoitettu yhteisen yleiskaavaluonnoksen aluevarausten mukaisesti. Rakennettavat alueet rajautuvat rannoilla Natura-alueisiin. Matalat ruovikkoiset rantaalueet ovat myös tulvariskialuetta, ja ne lukeutuvat ELY-keskuksen ehdotukseen Uudenmaan merkittävistä tulvariskialueista. Vaihemaakuntakaavaehdotuksen vaikutusten arvioinnissa ja jatkovalmistelussa tulee ottaa huomioon nämä molemmat tekijät. Östersundomin alueen yleiskaavaan liittyvä Natura-arviointi on pian alkamassa ja työn tuloksia voitaneen käyttää hyväksi myös maakuntakaavaa valmisteltaessa. Merkintä ”Raideliikenteeseen tukeutuva taajamatoimintojen alue” on Östersundomissa ulotettu kiinni Natura- ja luonnonsuojelualueisiin. Tässä on noudatettu yhteisen yleiskaavan ensimmäisen luonnoksen merkintätapaa. Merkintätapa on mahdollinen, koska Natura-alueiden ympärille ei voida ennen Natura-arvioita piirtää kaavamaisia suojavyöhykkeitä. Kaavamääräystä tulee kuitenkin täydentää seuraavasti:

Alueen rakentamisen sijoittuminen suhteessa Natura-alueisiin määritellään tarkemmin luonnonsuojelulain 65 ja 66 §:n mukaisissa ns. Natura-arvioinneissa.

Att Helsingfors förtroendevalda inte alls skall få säga någonting om landskapsplanen är märkligt och anmärkningsvärt. Samma öde torde gälla de förtroendevalda i Vanda för Västersundoms och hela Östersundomområdets s del. (Se "Långmosseberget. Den 11 augusti 2011".) Stadsplaneringsnämnden i Vanda godkände den 15 augusti ett utlåtande som inte omfattar området för den gemensamma generalplanen för Östersundom. Samma utlåtande finns nu på föredragslistan för Vanda stadsstyrelses möte den 22 augusti.

Blogg om planläggning. Den 18 augusti 2011

Pilvi Nummi-Sund, som är planläggare i Sibbo, har sedan början av juli skrivit en blogg med titeln "Julkisesti nähtävillä". Den 16 augusti skrev hon ett inlägg med rubriken "Kaavoitusblogit, onko niitä?" Här föreslår Nummi-Sund att "Östersundomin osayleiskaavan blogi", alltså webbplatsen "Yhteinen Östersundom", är en dylik "planläggningsblogg". Frågan är naturligtvis om den aktuella webbplatsen alls kan betraktas som en blogg, trots möjligheterna att kommentera stadsplaneringskontorets texter. I sitt inlägg efterlyser Nummi-Sund även  personliga planläggningsbloggar. På sätt och vis har min blogg om fallet Sibbo allt mera blivit en planläggningsblogg. Detta gäller åtminstone inläggen med etiketten "generalplam", som under senare tid har varit den överlägset vanligaste.

Någon planläggningsblogg av den modell som Nummi-Sund efterlyser är dock knappast min blogg. Jag kommer ju inte med några konstruktiva synpunkter, utan bara med kritik. Med tanke på bakgrunden till den gemensamma generalplanen för Östersundom är det åtminstone för mig inte möjligt att hitta någonting positivt att säga om den gemensamma generalplanen. Och jag skulle aldrig ha börjat blogga om planläggningen av Östersundom, om det inte varit för hut inkorporeringen gick till.

Egentligen har jag kanske låtit mig luras då jag så noga följt med processen för den gemensamma generalplanen. Ett förslag till generalplan som motsvarar utkastet till den gemensamma generalplanen kan knappast godkännas eller fastställas, än mindre förverkligas. Utkastet till landskapsplanen torde här ha större förutsättningar. Det största aktuella hotet mot Östersundom är kanske i själva verket etapplandskapsplan 2. För att lyfta fram landskapsplanen har jag på denna blogg nu lagt till etiketten "etapplandskapsplan" och tilldelat en del gamla inlägg denna etikett.

Förslaget till Borgå stads utlåtande om utkastet till etapplandskapsplan 2 för Nyland har nu publicerats. I förslaget till utlåtande kan man bl.a. läsa följande:

Borgå stad anser att det behövs ytterligare utredningar som stöd för besluten som gäller banor från Helsingfors österut, i vilka man granskar trafiksystemet som en helhet och kopplar banorna till markanvändningen. En fortsättning av östmetron till Östersundom gör området till en del av stadsstrukturen i Helsingfors och gör det möjligt att skapa täta stadsmiljöer i huvudstadens utvidgningsområden på södra sidan av motorvägen. Metro kan ändå inte användas för kollektivtrafiken på hela sträckan Helsingfors-Borgå (kapacitetsproblem, långsam, alltför långa restider, dyr osv.) utan det behövs också annan spårtrafik. Borgå stad betonar att det på lång sikt behövs en bana för regionaltåg mellan Helsingfors och Borgå.

Den naturligaste lösningen är då regionaltåg på Helibanan från järnvägsstationen i Helsingfors via Mosabacka till Borgå. Denna lösning gör det möjligt att utveckla markanvändningen från södra Sibbo till Borgå. Helibanan kan bra användas också för fjärrtåg mot S:t Petersburg. Denna lösning minskar också på lång sikt kostnaderna för byggandet av banorna. Dessutom öppnas inte nya terrängkorridorer utan den nya banan placeras i närheten av den nuvarande motorvägen.

Förslaget till utlåtande behandlas av stadsutvecklingsnämnden i Borgå den 23 augusti.

More harmonious stop network. Den 17 augusti 2011

http://www.wspgroup.com/upload/documents/PDF/Finland/2011/PK_Ostersundom_ENG.pdf

 WSP, som gjorde snabbspårvägsutredningen, har av någon anledning under sommaren publicerat ett dokument med rubriken "Feasibility study of light rail connection to Östersundom". Här kan man bl.a. läsa att "Considering the city structure, the light rail with its shorter distances between the stops creates comparing to metro or train connection more harmonious stop network as well as more spacious and small-scale environment that are still coherent with public transport system."

Ny upplaga av "Länsimetsän luontokatsaus". Den 16 augusti 2011

Vanda stad öppnade igår nya webbsidor. På den förnyade webbplatsen finns även en förnyad sida med titeln eller rubriken "Östersundomin yhteinen yleiskaava". På sidan finns en länk till Vandas utredningar i samband med generalplanen 2007. En del av utredningarna har mera, andra mindre relevans för den gemensamma generalplanen för Östersundom. På sidan finns även en skild länk till utredningen "Länsisalmen Länsimetsän luontokatsaus". Utredningen är en ny upplaga av utredningen "Länsisalmen Länsimetsän luontokatsaus 2010", som jag skrivit om i inlägget "Länsimetsä. Den 1 mars 2010".

http://www.vantaa.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/vantaa/embeds/vantaawwwstructure/65522_lansimetsan_luonto.pdf

Den nya upplagan av utredningen har en ny layout, som motsvarar de den nya webbplatsen visuella profil. Det är uppenbart att Vanda vill lyfta fram utredningen över området, som till stor del ägs av Helsingfors stad (se "Fastigheten 410-0006-0059. Den 17 december 2009") och som Helsingfors stadsplaneringskontor vill exploatera för bebyggelse. Bilden nedan är ur utredningen.

Efter att i söndags ha förvirrat mig på svårframkomliga stiger (gjorde jag igår en ny cykeltur genom Sibbo storskog. Denna gång gjorde jag bättre vägval, men lyckades ändå i det hala föret åka omkull ett par gånger då jag inte i tid fick loss skorna från pedalerna. Jag tog igen vägen via dalen genom Västersundom och Gubbacka/Länsimetsä. I den gällande generalplanen är dalen betecknad som "yleiskaavan arvokas maisema-alue". (Se bilden nedan, som jag tog med mobilen under min cykeltur.)

Statens fina present till Helsingfors. Den 15 augusti 2011

Ett helt uppslag i dagens nummer av Hufvudstadsbladet fylls av en intervju med biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä. I intervjun, som har rubriken "Helsingfors skall byggas mot himlen", kan man man bl.a. läsa att "Helsingfors och Stockholm var lika stora till ytan före inkorporeringen av Östersundom, men Stockholm har 200 000 flera invånare och i genomsnitt tio kvadratmeter mera bostadsyta per person." Att Helsingfors skall "byggas mot himlen", betyder alltså att invånartätheten enligt Penttilä skall ökas genom att man bygger till på höjden. Därtill kommer, enligt Penttilä, så väl Malms flygfältsområde som kasernområdet på Sandhamn att tas i bostadsbruk. Om Östersundom säger Penttilä följande:

Östersundom, statens fina present till Helsingfors, är en verklig utmaning för stadsplaneringen fram till 2020-talet. Det vore oerhört viktigt att omvandla den gamla landsbygden till riktig stadsbebyggelse, men faran är att beslutsfattarna tappar modet och börjar bygga ett nytt Esbo inom Helsingfors. Men hittills ser det bra ut.

Jag har för mig att jag för igår planerade en cykeltur genom Sibbo storskog innan jag läste artikeln i Helsingin Sanomat om "korpi kaupungin kainalossa". (Se "Sipoonkorpi och Sipoonkorpi. Den 14 augusti 2011".) Däremot så påverkade kartan i Helsingin Sanomat mitt val av rutt. Dess värre följde jag inte till alla delar de stigar som ritats ut på Helsingin Sanomats karta, utan följde även skyltarna i terrängen. Jag förvillade mig bl.a. till en naturstig, som med rötter och branta backar inte lämpade sig så väl för cykling. Lika väl stötte jag på naturstigen på flera cyklister med terrängcyklar och en hel del människor som vandrade. Tydligen var detta något slag av Helsingin Sanomat-effekt, men antalet besökare i Sibbo storskog har även i övrigt ökat märkbart under den senaste tiden. Det är dock frapperande att stigarna på kartan och i terrängen nästan helt och hållet ligger utanför nationalparken Sibbo storskog eller mellan de områden som hör till nationalparken. I själva verket består nationalparken huvudsakligen av naturskyddsområden, som är skyddade från förut.

Helsingin Sanomats karta var faktiskt informativ, liksom utskriften av kartan  på Forsstyrelsens karttjänst utflyktskarta.fi. På den senare kartan, som baserar sig på grundkartan, saknades dock vissa i naturen utmärkta stigar. Jag hade faktiskt användning av mobiltelefonens kompass och gps. Fotografierna från min cykeltur syns inte på gadgeten ovan, utan endast Sports Trackers webbplats.

Jag har privilegiet att bo invid Svarta backen, varifrån det finns grönförbindelser till Sibbo storskog. (Jämför "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011".) Dessa grönförbindelser finns både på generalplanen för Vanda och på landskapsplanerna för Nyland och Östra Nyland. Dess värre finns grönförbindelserna inte kavar varken på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom eller på utkastet till landskapsplan för Nyland. Lite paradoxalt är det att förbindelserna kapas av just som nationalparken grundats och folk har upptäckt Sibbo storskog.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Nationalparken Sibbo storskog invigs".