Perspektiv. Den 2 december 2006

Efter gårdagens avslöjanden om jäv eller misstankar om jäv känns det som om fallet Sibbo skulle vara avgjort till Sibbos fördel. Dagens nyhetstidningar förefaller dock ha en närmast motsatt uppfattning. Till de medier som intagit ett arrogant Helsingforsperspetiv i Sibbofrågan hör märkligt nog även Hufvudstadsbladet, fastän tidningen till skillnad från många andra tidningar i huvudstadsregionen naturligtvis inte gjort sig skylldig till språkhets med anledning av Sibbofrågan. Dagens Hbl gör delvis en vändning.

I gårdagens Hbl ingick en artikel med rubriken "Ingen tror på Sibbos planer". I en rättelse i dagens tidning skriver Hufvudstadsbladet att det var Myllyniemi som ifrågasatte realismen i Sibboplanen med anledning av att "businessmodellen" är allt för avvikande. Hbl tillägger att man i Esbo och Kyrkslätt har planerat enligt Sibbomodellen. Därtill försvaras Sibbos planer i dagens ledare, som getts rubriken "Sibbomodellen inte omöjlig". Ledaren hävdar även att utredningsman Pekka Myllyniemi missbrukar huvudstadsregionens namn. I dagens Hbl ingår även ett ledarstick med rubriken "Språkmur à la Kiviniemi (c)", där Björn Månsson kritiserar den nyinflyttade Helsingforsbon och centerpartistiska riksdagsmannen och stadsfullmäktigeledamoten Mari Kiviniemi för att liksom många andra i tvisten mellan Helsingfors och Sibbo strunta i det som en gång varit hennes ideolog:

Hon marknadsför som sin åsikt att ”en språkmur” hind­rat Helsingfors ”normala tillväxt” österut. Österbottningen Kiviniemi är kanske saligen omedveten om att om ”språkmurar” genom historien hade hindrat Helsingfors expansion så skulle staden aldrig ha kunnat expandera västerut eller norrut, heller.

På annan plats i tidningen citeras Kiviniemi:

I världen finns knappast en annan metropol som hittills kunnat växa åt bara två håll. I söder finns havet och i öster en politisk och språklig mur som hinder för normal tillväxt.

Talet om en språkmur är både osakligt och kränkande, men Kiviniemi har även fel när det gäller riktningarna för stadsbebyggelsens utveckling. Helsingforsregionens är inte alls i obalans på det sättet som Helsingfors lokalpolitiker och utredningsman Myllyniemi hävdar. (Se Balans. Den 27 november 2006.)

10:00
Enlligt Yle kräver Mari Kiviniemi att området i Sibbo snabbt ansluts till Helsingfor: "Keskusta tukee voimakkaasti Helsingin aikeita käyttää Sipoossa sijaitsevia alueita asuntorakentamiseen." (Se även HS.) Uttalandet är intressant med tanke på att justitiekansler Paavo Nikula satt munkavel på Centerns orförande, statsminister Matti Vanhanen.

12:30
Jag undrade om Kiviniemi passat på att ta rollen som Centerns talesman, när ordförande av förekommen anledning inte kan yttra sig, men till Yle (se även Yle Internytt) säger den centerpartistiska riksdagsmannen Antti Kaikkonen att Centern inte är enig :

Kentällä on paljon kriittisyyttä ja moni katsoo asiaa myös Sipoon ja kuntien itsemääräämisoikeuden näkökulmasta. Minun tietojeni mukaan keskustalla ei ole puoluepäätöksiä Sipoo-asiassa.

I Helsingfors, som utgör en valkrets i sig, är det lätt att inta ett enögt perspektiv på Sibbofrågan. Samlingsstrukturens balans är i hög grad en perspektivfråga. Kartan ovan är från Myllyniemis rapport och Helsingfors stadsstyrelses utlåtande i Sibbofrågan. (Se Misstankar om jäv. Den 1 december 2006.) Jag har dock svängt på kartan så att kusten - och Västerleden och Österleden - utgör en horisontal axel. Då ser vi att stadsstrukturen i själva verket är mycket tyngre utbyggd i "metropolens" östra halva. Det glesbebygda Sibbo utgör här ingen anomali. Halva Esbo är praktiskt taget obebyggt, fastän även södra Esbo är relativt glesbebyggt med tanken på avståndet till Helsingfors centrum. Drar vi en axel som står vinkelrät mot Finska vikens kust och går genom Helsingfors centrum, får vi en axel mellan Finlands två största metropoler, Helsingfors och Tammerfors. (Se kartan nedan, som inte är skyddad av upphovsrätt.)

I en anmärkning till Helsingfors stadsstyrelse har Finlands naurskyddsförbund tagit ställning till påståendena om en snädvridning i samhällstrukturen:

Helsingin johtavat luottamus- ja virkamiehet ovat useaan otteeseen eri yhteyksissä väittäneet, että pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne on vinoutunut, koska se on vuosikymmenten ajan voinut laajentua vain länteen ja pohjoiseen, Sipoon toimiessa itäkasvun tulppana. Väite yhdyskuntarakenteen laajenemisesta ainoastaan lännen ja pohjoisen suuntaan esiintyy myös Helsingin kuntajaon muutosesitykselleen esittämissä perusteluissa.

Väitteessä on puhtaasti kyse mielikuvasta, jolla ei ole juurikaan tarttumapintaa todellisuuteen. Pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenteen laajentumisen keskuksina ovat toimineet ennen kaikkea pää- ja rantaradan radanvarsien taajamat, suurimpana näistä Helsingin kantakaupunki. Näistä asutus on laajentunut radanvarren lisäksi pääasiassa Helsingin kantakaupungista säteittäisesti ulospäin johtavien maantieliikenteen valtaväylien ympäristöön.

Helsingin kantakaupunki sijaitsee lähes Helsingin kuntarajojen sisälle jäävän maa-alueen lounaisnurkassa. Täältä kaupunkirakenne on vuosikymmenien kuluessa laajentunut lähes tasatahtiin sekä itään että länteen siten, että nykypäivänä yhtenäinen kaupunkirakenne ylettyy idässä 14 km:n päähän Senaatintorilta Vantaan Länsimäkeen (joka on kaupunkirakenteellisesti käytännössä samaa kaupunginosaa Helsingin Mellunmäen kanssa), ja lännessä 16 km:n päähän Senaatintorilta Espoonlahden rantaan.

I sin rapport skriver kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi uttryckligen om en snedvriden utveckling

Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin.

Påståendet "Seudun kehitys on vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu" ingår två gånger i Myllyniemis rapport (sida 23 och sida 46). Texten torde dock inte vara Myllyniemis egen, för i Helsingfors stadsstyrelses utåtande hittar man nästan samma text. Notera även en rättelse:

Seudun kehitys on pahasti vinoutunut hallinnollisen jaon vuoksi. Sipoo kuuluu eri maakuntaliittoon kuin pääkaupunkiseutu. Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin.

Det råder en viss obalans i stadsstrukturen så till vida att Helsingforsregionens stadsbebyggelse sträcker sig längre längs Finlands första järnväg, järvägen mellan Helsingfors och Tavastehus (och Tammerfors), än i någon annan riktning. I Helsingforsregionen går den så kallade huvudbanan i nordostlig riktning och inte rakt i riktning mot Tammerfors, såsom Tavastehusleden gör. För att uppnå balans i samhällstrukturen borde stadsbebyggelsen utvecklas längs Tavastehusleden. Därtill borde Esbo bebyggas tätare.

Ibland kan vi mycket konkret ändra persppektiv genom att vända på kartan. Andra perspektiv är det svårare att lösgöra sig ifrån. För den som representerar en majoritet eller en stor part är det lätt att uppleva det egna synsättet som objektivt eller universieltt. Helsingforsbornas tro på objektiviteten i det egna trångsyntta synsättet kan faktiskt vara uppriktig. Perspektivet bestäms även i hög grad av de sammanhang vi verkar i och de grupper vi tillhör. För en socialdemokratisk medlem i styrelsen för Nylands förbund kan vissa behov att utveckla samhällstrukturen förefalla uppenbara. Det betyder inte att behoven är objektiva.