Leaks. Den 16 augisti 2010


Wikileaks, som publicerar hemligstämplade dokument, har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet. Att Wikileaks förgrundsgestalt Julian Assange förutom journalist är programmerare och hackare gör Wikileaks ännu mera spännande, men man behöver knappast vara hackare för att publicera läcka dokument. Däremot stämmer hackeretiken väl överens med Wikileaks målsättning. Visst känner jag en viss beundran för Wikileaks, men jag tror inte att världen automatiskt blir bättre av att hemligstämplade dokument publiceras. T.o.m., Amnesty International, som ifjol prisbelönte Wikileaks, har vädjat till Assange att inte publicera vissa Afghanistan-dokument. Redan risken för att sekretessbelagd information kan läcka ut, kan dock tänkas motverka korruption. På ett motsvarande sätt ser jag att undersökande journalistik förebygger korruption.

Jag skulle gärna se att min blogg skulle ha skrämt Myllyniemi, Sulonen, Harjula m.fl., men effekten av bloggen har här tydligen varit obetydlig. Jag hade haft möjlighet att på denna blogg läcka vissa dokument, men det har jag inte just gjort. Ett undantag är dokumentet "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som är undertecknats av Eila Ratasvuori. (Se även "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä. Den 17 juni 2009".) Jag har inte fått lov att publicera dokumentet, som Pekka Myllyniemi plagierade i sin utredning och som jag fick tillgång till först efter statsrådets beslut. Däremot bör vem som helst ha rätt att ta del av dokumentet, som sänts kommunavdelningen vid inrikesministeriet från Helsingfors förvaltningscentral. Dess värre har inrikesministeriet eller kommunavdelningen, som numera hör till finansministeriet, inte arkiverat dokumentet, utan hänvisar till att huvudansvaret för arkiveringen ligger hos avsändaren. När jag sökte dokumentet på Helsingfors stads arkiv hittades det emellertid inte heller där, utan man föreslog att Ratasvuori kanske "arkiverat" dokumentet själv. (Se "Arkiv. Den 10 januari 2009".) Mycket gärna hade jag sett att jag hade blivit anmäld för brott mot upphovsrätten. Jag var ju inte den första som stal förvaltningscentralens text. Till skillnad från utredningsmannen hävdar jag inte ens att jag författat utredningen själv.







Idag börjar skolan. Vid Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom har man under sommaren ytterligare utökat antalet baracker.

Husövägen. Den 15 augusti 2010



Den senaste tiden har jag skrivit en hel del om förbättringen och förlängningen av "Husövägen". Vägen från Husö gård (parkeringsplatsen vid karaktärsbyggnaden) till torpet, som hyrs av Helsingfors naturskyddsförening (Helsy) heter faktiskt Husövägen. Friluftsvägen eller stigen från parkeringsplatsen till torpet och vidare till den yttersta udden av den före detta ön eller holmen (Husöholm) är en del av en historisk väg som lett från lett från Västersundom till Husö gård och vidare förbi torpet till den för gården tidigare så viktiga bryggan på ändan av udden.



Bilden ovan med resterna av den gamla stenbryggan tog jag den 25 maj, två dagar före Helsingfors stad plötsligt började fälla träd på udden. Det finns planer på att ovanpå den gamla bryggan bygga en ny brygga med plats för "linjebåt" och ytterligare fyra båtar. Man kan för övrigt fråga sig hur tänkta passagerare för linjebåten skall ta sig till bryggan. Bryggan ligger över en kilometer från parkeringsplatsen vid Husö gård och vägen till den planerade bryggan och "tillfälliga" simstranden är ju tänkt bara som en räddningsväg?


Numera börjar Husövägen i Kärr (stadsdelen Sundberg) vid Nya Borgåvägen.



Här finns även en port med en stenpelare med texten "Husö gård Sibbo". Dess värre har Helsingfors stad en längre tid ägt Husö gård liksom den över tvåhundra hektar stora fastigheten Kärr.



Husövägen ligger helt och hållet på mark som ägs av Helsingfors stad, men vägen eller åtminstone den asfalterade delen av vägen torde förvaltas av ett väglag, där Helsingfors stad naturligtvis bör vara en betydande vägdelägare. Även på den asfalterade delen av Husövägen fram till vägskälet till Ribbingövägen pågår för tillfället vägarbete. Nya vägtrummor har lagts och ny beläggning sätts på kortare avsnitt. Åtminstone av informationen om vägarbetet att döma är det ett väglag som beställt arbetet.


Arbetet på det ovannämnda avsnittet av Husövägen råkar sammanträffa med avverkningen av träd längs den planerade förlängningen av Husövägen förbi torpet som hyrs av Helsingfors naturskyddsförening. Vägrbetet inleddes den 4 augusti och beräknades räcka en vecka, men pågick ännu igår, då jag på min morgonrunda tog bilden nedan.



Idrottsverkets vägarbete börjar så småningom nå fram till torpet, vars hyresgäst sedan 1980-talet ännu inte informerats. Torpet har från förut elektricitet och invid torpet finns en basstation, dit det naturligtvis även går elkablar, men av någon anledning lägger man under vägen förutom vattenrör även rör för elkablar i marken.



Man kan fråga sig varför Helsingfors stad eller idrottsverket, som formellt ansvarar för byggnadsarbetet, inte nöjer sig med att förbättra den historiska vägen, som efter torpet längst ut på udden numera endast är en stig.



En trolig förklaring tiil att man valt att planera ett helt nytt vägavsnitt är att den existerande stigen, som följer den historiska vägen, på udden går igenom Natura 2000-området. Om den aktuella stigen kan man i ett dokument från den 3 juni läsa att "Nykyinen selänteen eteläpuolelta johtava polun loppuosa vahvistetaan kivituhkalla enintään kaksi metriä leveäksi, eikä sillä ole tarkoitus liikennöidä." En räddningsväg för ambulans bör enligt räddningsverkets bestämmelser vara minst tre meter bred.


Dålig förvaltning och ekonomi. Den 14 augusti 2010



Ett litet vägbygge på Husö är i sig en obetydlig sak, åtminstone jämfört med framtidsvisionerna och "målsättningarna" för området. Bilden ovan är tagen i torsdags. Då vägen efter 800 m går in i skogen gräver man inte längre några vägdiken. När Helsingfors stad i en oviss framtid är klar med planeringen av Östersundom kommer landskapsbilden åtminstone ställvis att radikalt förändras. Bilderna nedan är från ritningar gjorda på Helsingfors stadsplaneringskontor.






Då en grupp av tjänstemän (katselmusmiehistö) granskade den vid tidpunkten förverkligade samt den planerade avverkningen längs den planerade breddningen och förlängningen av Husövägen kom man fram till att avverkningens betydelse för landskapsbilden är så obetydlig att själva vägen inte behöver några tillstånd för miljöåtgärd (maisematyölupa). Huruvida ett vägbygge längs stranden, invid ett naturskyddsområde, på ett område där det råder byggnadsförbud behöver några andra tillstånd känner jag inte till. Kanske kan någon upplysa mig? Mellan raderna kan man i alla fall tydligt läsa att så väl den planerade bryggan för "linjebåt" och den "tillfälliga simstranden", för vilken det anses behövas en ny räddningsväg, saknar tillstånd, vilket i sig inte behöver betyda att de skulle vara olagliga. Det är ändå intressant att man spenderar betydande summor på vägprojekt,då man inte inte med säkerhet vet om bryggan eller stranden kan byggas. Det hela ser ut som både dålig ekonomi och dålig förvaltning, men det torde finnas andra förklaringar till det märkliga förfarandet.


Den planerade vägen går rakt över gårdsplanen till torpet som Helsingfors naturskyddsförening hyr av Helsingfors stad. Föreningen lär överhuvudtaget inte fått någon information om vägprojektet. Då en medlem i föreningen bad om dokument över beslut om vägbygget svarade idrottsverkets jurist att man ber om dokument som inte existerar. Det ser ut som om "den högre ledningen" i Helsingfors, utan dokumenterade beslut, kan ge befallningar åt idrottsverket att spendera de 1,3 miljoner euro som budgeterats för "Östersundomin liikuntapaikkojen suunnittelu ja toteutus" på en väg som man inte vet om någonsin kommer att betjäna angivet syfte. Alternativt finns det dokument, som staden lagstridigt vägrar att ge ut.

Inga affärer. Den 13 augusti 2010


Enligt Yle Uudenmaan uutisets intervju med Risto Rautava (se "Fördröjs kännbart. Den 29 juli 2010") skulle planeringen av Östersundom fortsätta genast i augusti. Ännu har jag dock inte på nämndernas eller stadsstyrelsens föredragningslistor hittat ett enda ärenden som berör Östersundom. Helsingfors fastighetsnämnd höll höstens första möte redan den 10 augusti, men några markaffärer fanns inte på mötesordningen. I Helsingin Sanomat ingick den 28 maj en skämtteckning som driver med stadens markaffärer.

Ingen brasa utan eld. Den 12 augustri 2010






De gröna i Helsingfors har publicerat insändarartikeln "Sipoonkorven kansallispuistolla on kaikkien vihreiden tuki", som unterteckanats av Sanna Hellström, Anniina Kostilainen och Mari Pouskari och publicerades i måndagens nummer av Helsingin Sanomat (se "Tarpeeksi laaja kansallispuisto. Den 9 augusti 2010"), även på lokalförenigens webbplats. Insändarskribenterna må själva uppriktigt stöda en mera omfattande nationalpark i Sibbo storskog, men de bör vara väl medvetna om att åtminstone Osmo Soininvaara är på en annan linje. Det är intressant att miljöministern är så väl insatt i De grönas splittring i frågan, då man utåt försökt ge sken av en enhetlig linje. Ur protokollet från Nylands landskapsstyrelses möte från den 19 april framgår att åtminste någon i den gröna gruppen röstade emot Ismo Kainulainens förslag till ändring av förslaget till utlåtande om Sibbo storskog, enligt vilken "Uudenmaan liitto kannattaa Sipoonkorven kansallispuiston perustamista selvityksessä esitetyn vaihtoehdon VE 3 kansallispuisto valtion ja kuntien omistamille maille merelle asti, mukaisena." Den gröna gruppens eller Hellströms förslag till ändring, som ställdes mot Kainulainens förslag, löd enligt följande:


Uudenmaan liitto kannattaa Sipoonkorven kansallispuiston perustamista vähintään selvityksessä esitetyn vaihtoehdon VE 1 laajuisena. Alueelle pitää eri toimijoiden yhteistyönä tehdä suunnitelma, jossa yhteensovitetaan ekologiset arvot, erityisesti yhteys Sipoonkorvesta merenrannalle ja asumisen tarpeet, erityisesti raideyhteyden toteuttaminen. Uudenmaan liitto ottaa huomioon käynnistyvässä koko Uuttamaata koskevassa maakuntakaavoituksessa Sipoonkorven alueen maakunnalliset ja ylikunnalliset maankäyttökysymykset siten, että alueen luonto- ja virkistysarvot turvataan ja samalla mahdollistetaan metropolialueen tärkeän kasvusuunnan toteuminen aluerakenteen kannalta toimivalla ja kestävällä tavalla.





Då jag var på cykelrunda igår kväll passade jag på att granska avverkningen längs den planerade förlängningen av Husövägen. (Se t.ex. "Baktankar. Den 11 augusti 2010".) Alla utmärkta träd var fällda och därutöver hade en hel del yngre träd fällts, men om vägen skall följa markeringen i terrängen får man nog fälla ytterligare ett antal träd.




Avverkningen har varit så effektiv att man även fällt omkull en skylt med förbud mot att göra upp öppen eld.




Lite ironiskt är det att motorsågsmannen tydligen gjort en brasa endast ett tiotal meter från den fällda skylten.




Baktankar. Den 11 augusti 2010

Projektet att bygga en service- eller räddningsväg, eller en "tillfällig simstrand" på Husö är förbryllande. (Se "Nyt tehdään. Den 17 juli 2010", "Olaglig avverkning? Den 31 juli 2010" och "Byggnadsarbete. Den 2 augusti 2010".)

Igår inleddes avverkningen av träd längs den planerade förlängningen av Husövägen. Den planerade avverkningen, som blev på hälften i maj, har granskats och godkänts av stadens experter i början av juni, men varken förlängningen av vägen eller den planerade simstranden torde ha beviljats lov. Det ser alltså ut som om man först börjar bygga en väg och dra vattenledning och rör för elkablar innan innan man ordnat med lov för vägen ända fram. Det logiska skulle väl vara att först ordna lov för simstranden och hamnen dit vägen skall leda, sedan ordna lov för vägen och först därefter avverka träden som är i vägen för vägen, men av någon anledning har man tydligen valt motsatt ordning.



En av märkligheterna är att det inte heller finns några offentliga dokument om att planerna på en simstrand eller väg skulle ha godkänts. Det enda som stadens idrottsverk, som formellt ansvarar för projektet, kan hänvisa till är ett budgetbeslut från den 26 februari enligt vilket det för "Östersundomin liikuntapaikkojen suunnittelu ja toteutus" budgeterats 1,3 miljoner €, av vilka 0,3 miljoner skall användas under år 2010.




Under rubriken "Liikuntarakentaminen" i en sammanfattning av stadens budget hittar man dessutom följande stycke:


Östersundomin alueelle aloitetaan hankkeiden toteutus sitä mukaan kun se muun alueen suunnittelun edetessä on mahdollista.


På idrottsverket uppger man att det är "stadens högre ledning" som krävt att man bygger den aktuella vägen. Frågan är även varför man börjar med vägen till den tänkta simstranden, fastän det redan finns en an för fotgängare och lätt trafik helt användbar stig. Vid behov kan man redan nu ta sig ut med bil till udden. Motorsågsmannen hade igår tydligen kommit med byggnadsverkets bil, som var parkerad endast några tiotals meter från den planerade simstranden. Behovet av en räddningsväg förefaller inte speciellt akut. Liknande räddningavägar som den existerande stigen finns det till andra av stadens simstränder.



Senaste vecka markerade staden ut den planerade vägen, samt en parkerings- eller vändplats, som inte syns på ritningarna. Först i måndags torde träden som skulle fällas ha markerats, men redan igår var alltså avverkningen i full gång.



När det gäller andra av stadens ytterst få aktuella projekt i Östersundom, så som upprustningen av ett gammalt skjul i Krabbparken, har Helsingfors stad satsat på maximal publicitet. När drt gäller projektet på Husö förefaller det som om man försökte minimera publiciteten.



På stadsplaneringskontorets webbsida om Husö kan man läsa följande:


Uutena kaupunginosana aluetta tulee leimaamaan merellinen asuminen ja viheralueet, uimarannat ja yhteydet saaristoon sekä erityisesti ratsastustoiminta.

I de planerna för den aktuella vägen ingår faktiskt även en brygga för "linjebåt".



En "tillfällig simplats" låter inte som en trovärdig motivering till det aktuella vägprojektet. Månne det inte snarare är med tanke på framtidsplanerna som man förbättrar och förlänger Husövägen. Här intill den av Natura 2000 skyddade Torpviken vill man bygga ett villaområde för goda skattebetalare. Kanske är det lättare att få igenom planerna, om det redan existerar infrastruktur. Med "skärgården" torde man närmast syfta på Granö, som fortfarande hör till Sibbo, men som till en stor del ägs av Helsingfors stad. Det finns rent av planer på snabbspårvägsförbindelse från Husö till Granö. Det betrodda företaget WSP Finland, som planerat den aktuella vägen, har även gjort den opublicerade utredningen om snabbspårvägsförbindelse till Östersundom.




Spekulationerna om baktankar med vägprojektet kan visa sig felaktiga, men så länge staden inte öppet går ut med planerna är spekulationer befogade.


Grundstötning? Den 10 augusti 2010




En sammanslagning av Helsingfors och Vanda ser allt mera osannolik ut. I gårdagens nummer av Uutispäivä Demari ingår en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan yhdistymistielle tuli mutkia matkaan" och en kortare text med rubriken "Kuntaliitoslaiva ajaa karille?" På tidningens webbplats publicerades igår en text med rubriken "Suur-Helsingistä haaveilevat jäämässä alakynteen".



De lokala föreningarna Itä-Hakkilan Sosialidemokraatit ry och Itä-Hakkilan Nuoret Kotkat i Vanda har publicerat ett informationsblad (pdf) där man under rubriken "Sipoonkorpea on kehitettävä yhteistyössä" presenterar privata markägares kritik mot planerna på en nationalpark samt förslag till alternativt samarbete i Sibbo storskog. Speciellt noteras alternativet landskapsvårdsområde.



Miljöminister Paula Lehtomäki har den 20 juli svarat på Jacob Södermans m.fl. spörsmål om Sibbo storskog från den 21 juni. (Se "Ännu ett skriftligt spörsmål. Den 5 juli 2010".) Svaret har i början av denna månad publicerats på Södermans webbplats under rubriken "Lehtomäki: Regeringen har ännu inte förutsättningar att besluta om nationalparken i Sibbo storskog" ("Lehtomäki: Hallituksella ei vielä riittäviä edellytyksiä päättää Sipoonkorven kansallispuistosta"). Jag citerar ur miljöministerns svar:


Det traditionella skogsområdet i Sibbo storskog utgörs inte heller för nuvarande av enbart "storskog" i ordets egentliga betydelse. Det är en mosaik av skogar och bebyggt kulturlandskap, som fortfarande delvis används till jordbruk. Staten äger ca 1 700 hektar av den traditionella Sibbo storskogen, vilket i sig uppfyller de minimikrav för inrättande av en nationalpark som anges i naturvårdslagen. Statens innehav består dock av spridda områden och kräver kompletterande förvärv för att nå de skyddskrav som ställs på en nationalpark och för att det ska vara möjligt att organisera nationalparksverksamhet.

Helsingfors stad har i sitt utlåtande om Forststyrelsens utredning uttryckt ett större intresse för markbyte med staten än för att behålla och sköta nationalparksmark som sin egendom. För närvarande äger dock inte miljöförvaltningen någon sådan egendom att man snabbt skulle kunna göra den mark som ägs av Helsingfors till en del av nationalparksfastigheten. För att inrättandet av nationalparken ska framskrida förutsätts därför att statens jordegendom används för markbyte mellan Helsingfors och staten.

I utlåtandena om Forststyrelsens utredning om Sibbo storskog får inrättandet av en nationalpark ett brett understöd. De föreningar som bevakar privata markägares intressen är dock oroliga över hur det ska gå för den privatägda marken om nationalparken inrättas. Den privatägda marken spelar en viktig roll för skyddet av Sibbo storskogs omfattande naturvärden. Av denna orsak har miljöministeriet redan en längre tid samarbetat med markägarna, och försökt främja skyddet av värdefulla områden med hjälp av bland annat METSO-programmet. ...

Regeringen har ännu inte tillräckliga förutsättningar för att fatta ett beslut om hur Sibbo storskogs naturvärden ska skyddas. Det är meningen att regeringen ska diskutera om frågorna om skydd av naturens mångfald mera ingående i höst. I samband med detta har regeringen även möjlighet att linjera upp skyddsalternativen för Sibbo storskogs naturvärden, av vilka en nationalpark är det mest beaktansvärda.





Avverkningen av träd längs den planerade förlängningen av Husövägen, som torde sakna lov, är nu i fullgång. Träd som skall fällas har markerats med ett kryss. På den i terrängen markerade vändnings- eller parkeringsplatsen på den yttersta ändan av udden har man dock inte markerat några träd ännu. Jag återkommer.