Helsingin ryöstöretki. Den 16 maj 2012

Sipoon Sanomat har på tidningens webbplats idag publicerat en nyhetstext med rubriken "Helsingin ryöstöretki vääristää Sipoon talouslukuja vielä pitkään". I texten kan man läsa följande:

Budjetti on ... littymässä reippaasti tänäkin vuonna, vaikka tulosennuste näyttää hyvältä. Syynä vääristymään ovat entisen Lounais-Sipoon alueella käynnissä olevat maakaupat, joiden myötä Sipoo saa Helsingiltä seuraavan kolmen vuoden aikana yhteensä 33 miljoonaa euroa.

Kanske det mest anmärkningsvärda är uttrycket "Helsingin ryöstöretki" (Helsingfors rövarstråt). Själv brukar jag på denna blogg inte tala om rån. Visst gjorde sig Helsingfors ledning sig medskyldig till så väl utpressning som bedrägeri (se "Arkiverat: Utpressning. den 26 juli 2009" och "Sipoonsyöjät. Den 13 september 2009") och visst är det många Helsingforspolitiker som har blod på sina hämder, men de huvudskyldiga är lika väl representanter för statsrådet, högsta förvaltningsdomstolen och kommunförbundet.

Krav på bindande beslut. Den 15 maj 2012

Förslaget till etapplandskapsplan 2 för Nyland är offentligt och officiellt framlagd 14.5 - 15.6. Även enskilda personer kan lämna in anmärkningar mot förslaget.

På webbsidan för Nylands förbund hittar man nu bl.a. dokumentet "Etapplandskapsplan för Nyland 2 - Förslag - Beteckningar och bestämmelser". I mitt inlägg "Raideliikenteeseen tukeutuvat taajamatoimintojen aluee. Den 1 september" 2011  noterar jag att Östersundomkommittén i sitt utlåtande över utkastet till landskapsplan tar avstånd från kravet på att detaljplaneringen av Östersundom skulle förutsätta beslut om förverkligande av planerna på spårvägsförbindelse. Kravet gällde i utkastet "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" och Östersundom var nästan med undantag av grönområden i sin helhet betecknat som ett dylikt område, vilket även gäller i förslaget till landskapsplan. I bestämmelserna till förslaget till landskapsplan kan man emellertid fortfarande om "område för tätortsfunktioner som stöder sig på spårtrafik" läsa följande:

Planeringen av markanvändningen i området och av den nya spårtrafikförbindelsen och stationen ska kopplas ihop. I den mera detaljerade planeringen ska förverkligandet av området kopplas till det bindande beslutet om genomförande av den nya spårförbindelsen och stationen.

Här har alltså förslaget till landskapsplan inte anpassats till Östersundomkommitténs önskemål. (Jfr "Anpassad landskapsplan. Den 14 maj 2012".) Kravet på bindande beslut om spårvägsförbindelser kan göra att Helsingfors planer för Östersundom kommer att dröja länge.

Anpassad landskapsplan. Den 14 maj 2012

Från och med idag är etapplandskapsplanen för Nyland offentligt och officiellt framlagd. Enligt lagen skall landskapsplanen styra generalplanen, men inkorporeringsområdet är här som vanligt ett undantag. I gårdagens blogginlägg "Från utkast till förslag. Den 13 maj 2012" noterade jag några förändringar som gjorts i förslaget till landskapsplanen. För Östersundoms del innebär förändringarna från utkastet till landskapsplanen närmast att då utkastet till landskapsplan baserade sig på det ursprungliga utkastet till generalplan (alternativ A), så baserar sig förslaget till landskapsplan på det "utvecklade" utkastet (alternativ B). I förslaget till landskapsplan har bland annat metrolinjen korrigerats så att den stämmer överens med den nya dragningen genom Vanda. Även grönförbindelserna har på ett iögonfallande sätt anpassats till utkastet till generalplan. (Ovan alternativ A och utkastet till landskapsplan, nedan alternativ B och förslaget till landskapsplan.)

Från utkast till förslag. Den 13 maj 2012

Nylands förbund lägger i måndag offentligt fram förslaget till etapplandskapsplan. Redan förra veckan publicerade landskapsförbundet på sin webbplats ett dokument som man kalla "Ehdotuksen kalvopaketti lausunnonantajille", men som har titeln "Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaava Kaavaehdotus". I pdf-dokumentet, som ursprungligen är gjord som ett Powerpoint-dokument, hittar man en del som berör planerna för Östersundom. Bl.a. noteras det på en dia att östmetron i förslaget till etapplandskapsplan fortsätter ända till Söderkulla. I sig är det ingen nyhet att metrolinjen förlängts till Söderkulla, eftersom förslaget till landskapsplan de facto publicerades redan i mars. (Se "Behov av trafikförbindelse. Den 18 mars 2012".)

Östersundom har i det aktuella dokumentet även fått en helt egen dia. Här noteras det bl.a. att "Alueen yksityiskohtaisempi suunnittelu on samanaikaisesti käynnissä Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhteisessä osayleiskaavaprosessissa." Inte heller detta är någon nyhet, men visst är det anmärkningsvärt att man lägger fram ett utkast till generalplan innan man lagt fram ett förslag till landskapsplan. Förhållandet mellan landskapsplanen har förblivit oklar. (Jämför "Förhållandet mellan landskapsplanen och generalplanen. Den 24 maj 2011".)

Lite komiskt är det att områdena kring de på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom utritade metrostationerna på förlaget till landskapsplan har markerats som "taajamarakenteen tiivistämisalueet". Här finns överhuvudtaget ingen bebyggelse från förut med undantag av ett frontmannahus vid Östersundom metrostation.

Campingplats. Den 12 maj 2012

Gårdagens blogginlägg gav jag rubriken "Förseglad affär. Den 11 maj 2012". Rubriken var inspirerad av Yles nyhet "Östersundomaffären nu förseglad". Användningen av yttrycket förseglad i ett dylikt sammanhang är ovanligt, men i gårdagens nummer av Borgåbladet finns det faktiskt en kort notis med rubriken "Markaffär föreglas", som handlar just om Östersundomaffären.

Helsingin Uutiset publicerade igår kväll på webben en artikel med rubriken "Meri-Rastilassa pelätään: Kaupunki jyrää asukkaat". Artikeln är skriven med anledning av att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte tidigare i veckan godkände en delgeneralplan för Havs-Rastböle i Nordsjö. I artikeln kan man läsa följande:

– On aika hassua, että aivan metroaseman vieressä on alue, jossa on vuodessa vain 2–3 kuukautta varsinaista toimintaa. Se on tavallaan joutomaata. Minä en näe, mitä hyötyä leirintäalueesta olisi paikallisille asukkaille, kertoo ryhmän puhemies, arkkitehti Seppo Honkanen.

– Olemme ehdottaneet, että Östersundomista, joka on saatu Helsingille, löytyisi helposti uusi paikka leirintäalueelle, Honkanen jatkaa.

Planerna för Havsrastböle har motiverats med metrostationen i Rastböle, men i verkligheten finns det även andra motiv. Dels vill man bygga attraktiva havsnära bostäder för goda skattebetalare, dels vill man förbättra hela områdets rykte och image. Metrostationen i Rastböle, som gränsar till så väl en campingplats som det planerade området, är minsann inte den enda som inte utnyttjas maximalt året om. Det finns t.ex. flera metrostationer invid koloniträdgårdar. (Se "Motstridiga motiveringar. Den 5 augusti 2008".) Tyvärr kommer Seppo Honkanen med ett helt orealistiskt motförslag. Det finns inga förutsättningar för ett campingområde i Östersundom.

Den 24 april publicerade Seppo Honkanen som en kommentar på Osmo Soininvaaras blogg ett förord till en skuggplan, där man bl.a. kan läsa följande:

Korvaava tontti on löydettävissä esim. Östersundomin liitosalueelta jonne ollaan suunnittelemassa yleiskaavaa. Rannoilla on Natura-alueita mutta sinne on suunniteltu myös venesatamia, uimarantoja ja rantapuistoja, Talosaaressa sijaitsee ratsutila. Näiden yhteydessä on ihanteellinen paikka leirintäalueelle. Liityntäliikenne Itäkeskukseen on helppo järjestää. Sitä paitsi karavaanarit ja perheet liikkuvat yleensä – autolla!

 För en vecka sedan publicerade Helsingin Sanomat en insändarartikel med rubriken"Leirintäalueen siirto säästäisi rantametsän". I insändaren, som är undertecknad av Leena Ahola, kan man bl.a. läsa följande:

Korvaava tontti on löydettävissä Östersundomin liitosalueelta, jonne ollaan tekemässä yleiskaavaa. Rannoilla on Natura-alueita, mutta sinne on suunniteltu myös venesatamia ja uimarantoja, joiden yhteydessä olisi ihanteellinen paikka leirintäalueelle. Uuden leirintäalueen perustamiskustannukset voidaan kattaa nykyisen leirintäalueen maapohjan tuotolla. 

Helsingin Uutiset publicerade redan den 19 maj ifjol en artikel med rubriken "Meri-Rastilaan sovitetaan tornitaloja", där man kan läsa följande:

Asukkaiden mielestä leirintäalue sopisi hyvin Östersundomin rannoille suunniteltujen venesatamien, uimarantojen ja rantapuistojen yhteyteen. Leirintäalue voisi sijoittua uuden Salmenkallion metroaseman tuntumaan.

Förseglad affär. Den 11 maj 2012

Med anledning av Helsingfors stadsfullmäktiges beslut i onsdags publicerade Yle igår en nyhet med rubriken "Östersundomaffären nu förseglad". Kommundirektör Mikael Grannas länkade till artikeln på Twitter.

Liksom jag nämner i gårdagens blogginlägg "33 miljoonan edestä Sipoota. Den 10 maj 2012" diskuterade stadsfullmäktige affären, fastän det inte lades fram några motförslag. Däremot klubbades ärendet om Sandhamn av utan någon diskussion. Osmo Soininvaara var visserligen inte på plats, men motionen om Sandhamn hade undertecknats av 48 andra fullmäktigeledamöter. Månne de alla verkligen var nöjda med stadsstyrelsens förslag till svar?

33 miljoonan edestä Sipoota. Den 10 maj 2012

I gårdagens nummer av Uusimaa ingår en artikel med rubriken "Sipoon kustannukset ovat kasvanneet, verotulot eivät". Artikeln baserar sig delvis på kommundirektör Mikael Grannas blogginlägg "Sibbos ekonomi och framtidsutmaningar", som jag uppmärksammar i blogginlägget "Gräddskummarkommuner. Den 5 maj 2012". I artikeln noteras det att "Viime vuoden alijäämään vaikuttivat suurelta osalta Helsingille alhaiseen hintaa siirtyneiden kunnan Östersundomin rakennusten ja infrastruktuurin kertapoistot".

Uusimaa 9.5 2012

På samma uppslag i tidningen ingår en kortare text med rubriken "Sipoo saa 33 miljoonaa euroa Östersundomin alueista". I texten berättas det att Sibbo kommunfullmäktige på sitt möte i måndags beslöt att godkänna markaffären med Helsingfors på 33 miljoner euro. Stadsfullmäktige i Helsingfors behandlade visserligen affären först igår kväll, men stadsfullmäktige godkände affären enligt överenskommelse och förslag.

Helsingfors stadsfullmäktige godkände affären enhälligt, men mötet bjöd ändå på några intressanta anföranden om Östersundom. Biträdande stadsdirektör Penttilä inledde diskussionen med att notera att motsvarande beslut togs av kommunfullmäktige i Sibbo den 7 maj, varefter någon ropade "hurra". Fullmäktigeledamot Koskinen undrade hur mycket mark Helsingfors ännu skall köpa, hur mycket det kommer att kosta och när man kommer att börja bygga Östersundom. Penntilä undvek att besvara frågorna, men medgav till slut att hans uppskattning är att man börjar bygga efter år 2020.

http://www.helsinkikanava.fi/fi/kaupunginvaltuusto/kaupunginvaltuuston-kokous-9-9-5.2012

Viceordförande Bryggare höll ett anförande där han angående planeringen av Östersundom talade om "Sipoon kaavoitus" och var bekymrad över risken att byggnadsrätten i Östersundom reduceras. Fullmäktigeledamot Vuorinen noterade att fast Helsingfors inte fick Guggenheim, så fick man "33 miljoonan edestä Sipoota". Ledamot Hakanen ansåg att Helsingfors redan tidigare borde ha använda sig av rätten att inlösa mark i Östersundom.

http://www.helsinkikanava.fi/fi/kaupunginvaltuusto/kaupunginvaltuuston-kokous-9-9-5.2012