De senaste dagarnas händelser i Pakistan visar betydelsen av maktfördelning. Trots att Finland i strikt bemärkelse inte är en rättsstat, så är maktfördelningen hos oss en garanti för den demokratiska ordningen. Då det gäller adminitrativa beslut, som riksdagen inte kan ändra på genom att regeringen avsätts, har Högsta förvaltningsdomstolen sista ordet. Domarna i Högsta förvaltningsdomstolen torde inte heller ha någonting att frukta, så vida de inte i likhet med Lauri Tarasti hoppas på att utnämnas till utredningsmän. Jag har därför svårt att föreställa mig att HFD inte skulle ogiltigförkölara statsrådets gränsbeslut. Partiledarna Matti Vanhanen, Jyrki Katainen och Tanja Cronberg röstade visserligen för en ändring i kommunindelningen, men de hade knappast egna intressen på spel. Istället torde samtliga tre ha agerat under påtryckningar från Helsingforspolitiker. Genom att de röstade för förslaget till ny kommunindelning har de gjort det som man krävde av dem. Om Vanhanen verkligen hade önskat se en annektering av sydvästra Sibbo, borde han ha förstått att jäva sig eller ordna med förhinder. Istället valde han efter påtryckningar från Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen (sdp) att deltaga i beslutet.
Hiltunens påtryckningar och beskyllningar om ansvarsflykt mot ministrar som tänkte jäva sig förefaller irrationella. Genom att pressa Vanhanen att deltaga i beslutsfattandet riskerade hon gränsbeslutet. Det verkar som om Hiltunen var mera mån om att Vanhanen höll sitt löfte om att stöda en annektering än att annekteringen förverkligades. Kanske hade hon förstått att gränsbeslutet skulle ogiltigförklaras oberoende av om en jävig statsminister deltog i beslutsfattandet eller ej. Jag citerar ur artikeln "Sipoo-päätös levittää pelkoa keskustan kenttäväen keskuudessa", som Helsingin Sanomat publicerade den 13 juni.
"Sehän on ydinasia, että ottaa kantaa. Ei se voi olla peruste jääviydelle", sanoo Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja, kansanedustaja Rakel Hiltunen (sd).
Hiltunen pitää muiden kuin Helsingin kaupunginvaltuustoon kuuluvien jääväystä vastuunpakoiluna.
"Harvoin on sellaisia tilanteita, että voi kaikkien mieliksi tehdä", hän piikittää.
Hiltunen perää hallituksen sisäistä ryhtiliikettä. Hän on huolestunut siitä, että jääväyksien varjossa unohtuu, miten tärkeästä asiasta on kysymys - rakentamiseen kelpaavaan maan kaavoittamisesta asuntotuotantoon.
Julkisen kannanoton luoma esteellisyys on apulaisoikeuskansleri Jaakko Jonkan mukaan ministerin itse harkittava asia.
"Pääsääntöisesti se ei tee jääviksi", hän sanoo. Eri asia on, jos kannanotoillaan olisi ryhtynyt jommankumman osapuolen "asianajajaksi".
Sipoo-päätös ei Jonkan mukaan ole mikä tahansa poliittinen päätös. On erittäin mahdollista, että siitä myös valitetaan korkeimpaan hallinto-oikeuteen.
Jonkan mukaan jääväyksillä halutaan ehkä juuri poistaa se mahdollisuus, että korkein hallinto-oikeus kumoaisi päätöksen, jos joku päätöksentekoon osallistuneista olisikin jäävi.
"Päätöksentekijät ottavat huomioon, että tällainen riski on olemassa."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar