Den finska statskulturen är mycket ung. Finland har urbaniserats mycket sent, men ännu senare har den andliga urbaniseringen ägt rum. Till skillnad från landsbyar på kontinenten är nordiska byar till följd av storskiftet utspridda över stora områden. Kanske just därför har det för finländarna varit så svårt att anpassa sig till stadslivet. En annan orsak till anpassningssvårigheterna kan bero på att flyttningrörelsen från landet till staden ofta har betytt flyttning från inlandet till kusten. När finnarna flyttat till städerna har de lämnat sina rötter bakom sig och haft svårt att rota sig på den nya orten. Ofta har den nya hemorten varit en tidigare svenskspråkig ort, vilket ytterligare försvårat en identifiering med ortens historia och traditioner. Istället har man ofta försökt förneka ortens svenskspråkiga förflutna.
Störst är rotlösheten i förorterna, som saknar egen historia och identitet. Det faktum att förorterna ofta är mångkulturella gör det ännu svårare för dess invånare att känna sig hemmastadda. En hög frekvens hyresbostäder har inte bara en förslummande verkan. Att invånarna inte själva äger sina bostäder gör dem i sig mera rotlösa. Eftersom de socioekonomiska förhållandena är andra i villaområden synns problemen där inte på samma sätt. Småhus och egnahemshus garanterar dock inte att invånarna känner sig rotade.
Idealiserandet av egnahemsboende har ironiskt nog kommit speciellt starkt fram under Matti Vanhanens statsministerskap. (Se Egnahemshus. Den 19 augusti 2006 .) Barnfamiljernas och de goda skattebetalningarnas dragning till egnahemshus i kranskommunerna, vilket är ett problem för Helsingfors, kan i själva verket ses som ett symptom på finländarnas rotlöshet i storstaden. Egnahemshuset löser dock inte i sig problemet med rotlösheten. För att invånarna inte skall känna sig rotlösa måste orter få utvecklas i måttlig takt. Det tar tid för traditioner att förmedlas och sociala nätverk att utvecklas och utvidgas. Bebyggelse som skapas utan hänsynstagande till lokala traditioner, befintliga sociala nätverk i form av ideella föreningar och församlingar eller kommungränser som utgör grund för hembygdsidentiteten resulterar i sovstäder där invånarna inte känner sina närmaste grannar och där ingen bryr sig om den gemensamma närmiljö.
På 1960- och 1970-talet skapades nya förorter i rask takt fram ur intet. Stora områden byggdes på en gång, så att alla ortens invånare var nyinflyttade och inga sociala nätverk existerade. Vi har lärt oss att betrakta denna stadsplanering som ett fiasko, som ett resultat av den funktionalistiska erans övertro på ingensjörskonsten och utvecklingen. Helsingfor lider än idag av de problem som 60-talets förortsbyggande gav upphov till. Nu vill staden upprepa misstagen och bygga nya förorter i sydvästra Sibbo. På statsplanerarens skrivbord kan de nya förorterna te sig rätt idylliska. Förverkligas Helsingfors planer kommer idyllen dock att visa sig vara ett tomt skal. Bakom den eventuella fasaden av träpanel kommer människorna att känna sig lika rotlösa som i vilken annan sovstad.
Sibbo kommunstyrelse har i kväll inför fullmäktige lagt fram sitt förslag till Sibbos egna planer för tillväxt. (Se MTV3.) Kommundirektör Markku Luomas presenterade före fullmäktigemötet en utredning som beställts av Statens tekniska forskningscentral. Utredningen stödjer styrelsens förslag att fördubbla antalet invånare till 40 000 fram till år 2025. (Se FNB/Hbl.) Även enligt kommunens egna planer skulle tillväxten i sydvästra Sibbo ske oroväckande fort. Sibbo har dock helt andra möjligheter än Helsingfors att bygga området med hänsynstagande till områdets historia, traditioner och befintliga sociala nätverk. Som en del av Sibbo kan området bevara en egen identitet. Genom att ansluta sig till befintliga församlingar och ideella föreningar kan de nya invånare identifiera sig med bygdens lokalhistoria och därmed lättare rota sig i sin nya hembygd. Styrelsens ordförande Christel Liljeström betonade inför kommunfulmäktige uttryckligen att Sibbo inte bör göras till en sovstad.
Fullmäktige stödde enhelligt styrelsen förslag, som utgör ett motdrag mot Helsingfors planer. (Se HS.)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar