Centerpartiet i Finland, vars officiella namn på svenska numera är Centern i Finland, har tidigare försvarat landsbygden och glesbygden. Partiet har en dominerande ställning i största delen av landet, men är svagt representerat i de större städerna, speciellt i Helsingforsregionen. Partiets låga understöd i huvudstadsregionen kan delvis förklaras med att det i första hand bevakat jordbrukarnas och landsbygdens intressen, men på senare tid har partiet även lidit av ett imageproblem. Under Esko Ahos partiordförandeskap förekom direkt mobbning från de Helsingforscentrerade mediernas sida. Sedan dess har centerpartiet medvetet satsat på en urban profil. Under partiordförande Matti Vanhanens ledarskap har partiet börjat tala för utvecklingen av "Helsingfors metropolområde". Ökad inflyttning till "metropolområdet" betyder ökad utflyttning från landsbygden och är därmed inte i de traditionella centerväljarnas intresse. En Helsingforsvänlig image är däremot kortsiktigt i partiets eller partiledningens intresse.
En äkta urban representant har Centern lyckats värva i Laura Kolbe. Kolbe invaldes i Helsingfors kommunfullmäktige vid det senaste kommunalvalet och är sedan 2005 professor i Europas historia vid Helsingfors universitet. (Hon sökte även den svenskspråkiga professuren för några år sedan.) Vad som dragit Kolbe, som uppger städer som sitt stora intresse, till det åtminstone tidigare så agrara centerpartiet har jag svårt att se. Nu har hon i alla fall tagit det som sin uppgift att förespråka metropolens sak i allmänhet och Helsingfors rätt till Sibbo i synnerhet. De som efter annekteringen av Sibbo kommer att sakna ortens lantliga idyll har många rurala orter att välja mellan, hävdade Kolbe nyligen i en artikel.
I en kolumn i det senaste numret av gratistidningen Helsingin uutiset fortsätter Kolbe att argumentera för nödvändigheten av att ansluta Sibbo till Helsingfors. (Hon talar här faktiskt inte bara om en del av Sibbo). Det kan anmärkas att hon i detta sammanhang tituleras centerpartistisk stadsfullmäktige, inte professor. I sin kolumn kombinerar Kolbe sina historiska, politiska och ekonomiska insikter och visioner med billiga propagandaargument. Visionerna är bekanta från förut: Vi lever i ett globaliseringens tidevarv, då nationalstaternas betydelse minskar och storstädernas ("metropolernas") betydelse ökar. Därför är det enligt Kolbe viktigt att Helsingfors växer. Ändå vädjar Kolbe till nationalstatens intresse. Annekteringen av Sibbo ses alltså som ett nationellt intresse, fastän Helsingfors fullmäktige enbart torde söka stadens egna ekonomiska intressen.
Under Matti Vanhanens ledarskap har Helsingforsregionens utveckling blivit en nationell fråga, speciellt för Centern. Men just genom att förespråka det nationella intresset och nationalstatens suveräna rätt att bestämma över regionala gränser bevisar man att man lever kvar i ett förlegat politiskt paradigm. Ute i världen utvecklas de verkliga metropolerna allt mera oberoende av de nationella regeringarnas styrning. För dem som liksom Kolbe drömmer om att få bo i en riktig storstad finns det många att välja mellan: Sankt Petersburg, Calcutta, Mexico City.
En äkta urban representant har Centern lyckats värva i Laura Kolbe. Kolbe invaldes i Helsingfors kommunfullmäktige vid det senaste kommunalvalet och är sedan 2005 professor i Europas historia vid Helsingfors universitet. (Hon sökte även den svenskspråkiga professuren för några år sedan.) Vad som dragit Kolbe, som uppger städer som sitt stora intresse, till det åtminstone tidigare så agrara centerpartiet har jag svårt att se. Nu har hon i alla fall tagit det som sin uppgift att förespråka metropolens sak i allmänhet och Helsingfors rätt till Sibbo i synnerhet. De som efter annekteringen av Sibbo kommer att sakna ortens lantliga idyll har många rurala orter att välja mellan, hävdade Kolbe nyligen i en artikel.
I en kolumn i det senaste numret av gratistidningen Helsingin uutiset fortsätter Kolbe att argumentera för nödvändigheten av att ansluta Sibbo till Helsingfors. (Hon talar här faktiskt inte bara om en del av Sibbo). Det kan anmärkas att hon i detta sammanhang tituleras centerpartistisk stadsfullmäktige, inte professor. I sin kolumn kombinerar Kolbe sina historiska, politiska och ekonomiska insikter och visioner med billiga propagandaargument. Visionerna är bekanta från förut: Vi lever i ett globaliseringens tidevarv, då nationalstaternas betydelse minskar och storstädernas ("metropolernas") betydelse ökar. Därför är det enligt Kolbe viktigt att Helsingfors växer. Ändå vädjar Kolbe till nationalstatens intresse. Annekteringen av Sibbo ses alltså som ett nationellt intresse, fastän Helsingfors fullmäktige enbart torde söka stadens egna ekonomiska intressen.
Under Matti Vanhanens ledarskap har Helsingforsregionens utveckling blivit en nationell fråga, speciellt för Centern. Men just genom att förespråka det nationella intresset och nationalstatens suveräna rätt att bestämma över regionala gränser bevisar man att man lever kvar i ett förlegat politiskt paradigm. Ute i världen utvecklas de verkliga metropolerna allt mera oberoende av de nationella regeringarnas styrning. För dem som liksom Kolbe drömmer om att få bo i en riktig storstad finns det många att välja mellan: Sankt Petersburg, Calcutta, Mexico City.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar