Efter Helsingfors stadsfulmäktiges beslut att ansöka om att få ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors anklagades Helsingfors och dess fullmäktige för att handla odemokratiskt. Förslaget hade förberetts i smyg och ärendet förklarades brådskande utan klar motivering. Så här kan det inte gå till i en demokrati, var säkert mångas spontana reaktion. I en intervju i Presso 19.8 försvarar stadsstyrelseordförande Jan Vapaavuori Helsingfors mot anklagelserna med invändningen att demokrati kan förstås på många olika sätt. (Se Att legitimera ett rån. Den 25 augusti 2006.) Det har han förstoss rätt i.
Demokrati kan fösrstås på många olika sätt! Betydelsen av begreppet eller benämningen demokrati har under historiens gång utvecklats och förändrats. Under det kalla kriget var synen på demokrati i öst mycket annorlunda än i väst. Eller åtminstone gavs benämningen demokrati i öst en annan innebörd än i väst. Begreppet demokarti är värdeladdat och inexakt. De flesta torde i Finland i begreppet demokrati ändå inbegripa vissa demokratiska spelregler. Hit hör inte minst öppenhet och principen att ärenden som skall behandlas på beslutande möte bör meddelas på förhand. Demokrati betyder inte bara folkvälde. Demokrati är inte det samma som godtyckligt majoritetsstyre.
I Presso antyder Vapaavuori att Helsingfors beslut kan betraktas som demokratiskt därför att Helsingfors har 560 000 invånare medan Sibbo endast har drygt 18 000 invånare. I ett riksdagsval väger en halv miljon röster naturligtvis mera än ett par tiotusen, men om Vapaavuoris logik skulle tillämpas på beslutförandet inom Europeiska Unionen hade Finland inte längre några påverkningsmöjligheter. I demokratins namn kunde t.ex. Tyskland då besluta att tvångsansluta delar av sina grannländer. Nej, denna maktlogik kallas inte demokrati, åtminstone inte i västerländska liberala demokratier.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar